tisdag 15 december 2015

Majblommans debattinlägg om barns julklappar på SVT Opinion

Majblomman står just nu för en viktig replik på debattsajten SVT Opinion. Under rubriken "Lyxproblem att kunna välja bort julklappar" skriver Lena Holm:

Pengarna som vi söker om ska gå till vinterkläder och kanske julklappar om det räcker. Jag skulle vilja ge mina båda barn bävernylon-overaller i julklapp.”

Den senaste tidens debatt och utspel om att skippa julklappar har varit förutsägbar, både med tanke på den årliga rekordkommersen och den svåra flyktingsituationen. Samtidigt avslöjar svepande uppmaningar om att sluta köpa julklappar dålig insikt vad gäller många människors levnadsvillkor i Sverige, i dag.

Fler i Sverige borde vara medvetna om att det är ett lyxproblem att kunna välja bort julklappar. De föräldrar som söker julklappspengar från oss har till exempel noll och inga resurser att lägga på gåvor över huvud taget. Det inledande citatet i den här artikeln är bara ett av många exempel på hur våra bidragsansökningar ser ut. Familjerna vi möter deltar inte i köphetsen utan kämpar för att klara kostnadstäta december utan att barnen kommer fört hårt i kläm.


”Min dotter och jag lever sparsamt men ibland så är det ju så med tonåringar att de känner sig utanför när det gäller kläder (vi handlar second hand)”

Att barn i familjer som behöver stöd får ett par julklappar under granen har inget med köphysteri att göra, särskilt inte då många av paketen innehåller vinterkläder. Tvärtom får just de här julklapparna ett symboliskt värde, i synnerhet för lite äldre barn som tenderar att tona ner sina egna behov för att lindra familjens bekymmer.

Tonårsmamman som just citerades fortsätter med att berätta om hur hennes 14-åriga dotter ”lever sparsamt” och ”är duktig i skolan” men samtidigt känner sig utanför gemenskapen med kompisar på fritiden eftersom familjens ekonomiska marginaler varken tillåter kläder eller aktiviteter. Att en unge i det läget får öppna ett par julklappar med något helt nytt som mamma har köpt signalerar att man är viktig, uppskattad och lika mycket värd en jacka eller en liten pryl som alla andra.

Uppmaningar om slopade julklappar bottnar givetvis i en vilja att göra gott, precis som insamlingar av julklappar och förnödenheter. Samtiden präglar oss, och för många människor har det blivit lika viktigt att ge och hjälpa som att få styra och manifestera sitt givande. Dessvärre tenderar processen då att bli på givarens villkor, och mottagaren hamnar i underläge. Detta går på tvärs med Majblommans bidragsmetod, som bygger på att värna barnets integritet och stärka familjen genom att tona ner givarens roll. Så har det varit sedan vår organisation grundades för över hundra år sedan, som ett barnvänligt alternativ till sekelskiftets fattigvård och dess starka prägel av förmyndarmentalitet.

I grunden är vi så klart glada för att välvilliga människor i detta nu vill skänka julklappar till vår verksamhet. Men när vi ger stöd till barn, vill vi samtidigt stärka och frigöra mottagaren. Vår egen roll ska vara så nedtonad som möjligt. Så har det varit sedan vår organisation grundades för över hundra år sedan, som ett alternativ till sekelskiftets fattigvård och dess starka prägel av förmyndarmentalitet. Därför är det bästa att bidra med pengar och presentkort, utifrån föräldrars beskrivningar av sina barns önskningar och behov inför jul. Med kontanta medel får familjerna möjlighet att själva välja ut och köpa in de där julklapparna som gör barnen riktigt glada.

Denna till synes lilla överföring av makt innebär värdighet och självbestämmande.

Julen är barnens högtid, och att få ett par riktiga julklappar är en känslomässig symbol för familjens gemenskap. Det betyder inte att man är bortskämd eller blasé. Då skulle mammorna inte skriva så förtvivlade brev om bävernylonoveraller till oss, inför varje jul.


Texten publicerades på SVT Opinion 10 december

tisdag 1 december 2015

Barns digitala förutsättningar i Sverige


I dag presenterade Digitaliseringskommissionen ytterligare ett delbetänkande, där man tar upp en rad framtida åtgärder som Sverige behöver vidta. Kompetens för det digitala samhället är en av flera viktiga satsningar som förespråkas av kommissionen.

Inom Majblomman menar vi att digitala kunskapssatsningar på alla barn behövs, som en del i det kompensatoriska uppdrag som svensk skola har. Tidigare i år tog vi upp problematiken med barns olika tillgång till digitala verktyg och uppkoppling. Läs och dela gärna debattinlägget på Aftonbladet.

Sedan artikeln publicerades har vi hunnit genomföra 2015 års undersökning om barns villkor i svenska kommuner. I den konstaterar vi bland annat att 45 procent av kommunerna inte förser skolbarn med digital utrustning och att 8 procent av inte vet vad som gäller digitala verktyg i skolan. 28 procent av de kommunerna meddelar att socialtjänsten inte ger försörjningsstöd till barnfamiljers digitala verktyg och uppkoppling. Hela 39 procent svarar att de inte vet hur socialtjänsten jobbar på området.

Ur vårt perspektiv bekräftar siffrorna de behov av utveckling och satsning på kunskap i svenska kommuner som Digitaliseringskommissionen beskriver. Vi ser fram emot kommissionens fortsatta arbete och hoppas att man uttalat återkommer mer till barnperspektivet.


måndag 30 november 2015

Därför delar vi ut pengar till barns julklappar


Just nu jobbar Majblommans föreningar från norr till söder intensivt med bidrag till barn som behöver en riktig jul. Det är en hektisk tid, som förgylls av alla snälla människor som hör av sig. Många vill hjälpa genom konkreta insatser, kanske få dela glädjen med barnen som tar emot gåvorna.


Våra hjärtan slår för er som vill hjälpa, men vi har en önskan om att julgåvor till Majblomman utgörs av pengar.

När Majblomman ger stöd till barn i ekonomisk utsatthet, vill vi samtidigt stärka och frigöra mottagaren. Därför ger vi pengar och presentkort, mot bakgrund av föräldrars beskrivningar av sina barns önskningar och behov.

Med kontanta medel får föräldrar möjlighet att själva välja ut och köpa in de där julklapparna som gör barnen riktigt glada. Denna till synes lilla överföring av makt innebär värdighet och egenmakt. Vi konstaterar att detta stärker barnen och deras föräldrar. Det vill vi värna.

Jämlikhet och förtroende har präglat Majblomman i över hundra år. När Beda Hallberg introducerade Majblomman 1907, hade hon en vision om ett barnvänligt alternativ till den av förmyndarmentalitet präglade fattigvården. Att föra in ett barn- och jämlikhetsperspektiv i sammanhanget var banbrytande vid förra sekelskiftet, och är något Majblomman håller fast vid sedan dess.

onsdag 21 oktober 2015

Höstlov - en av 16 lovveckor


Inför alla skollov får Majblomman många ansökningar om bidrag till barn i familjer som inte har råd. Med allt från idrottsläger och halloweenkläder till att kunna fika med kompisar eller att resa till mormor när mamma jobbar. Sammantaget handlar det om vanliga behov i vardagen, när skolan är stängd.



Höstlovet är bara en av 16 veckor då skolan håller lov och är stängd. Därtill kommer jullov, februarilov, påsklov, en rad studiedagar och givetvis sommarlovet. Vi vet att många barn upplever oro och känner sig utanför gemenskapen när ”alla andra” har möjlighet att ägna lovet åt äventyr, sport och ledighet med familjen. De vill inte ställa krav, för de vet att föräldrarna inte har råd. Många barn blir sittande ensamma under många, långa dagar.

Vi ser också att föräldrar upplever stress och oro. Normalt har den som är anställd fem veckors semester, och för att planera för mat tillsyn och aktiviteter krävs både tid, pengar och nätverk med släktingar eller vänner i samma situation.

Under skolloven blir klyftorna mellan barnen mycket tydliga. I vår föräldraenkät svarar tio procent att de spenderar 0 – 2000 kronor per barn på sommarlovet. Ytterligare tio procent lägger ner mellan 15.000 och 100.000 kronor per barn.

Kommunerna brister i sitt ansvar, och lägger 16 veckors omsorg och stimulans i föräldrarnas knä. Ett skollov innebär att den trygga skolmiljön försvinner, liksom ett mål mat per dag. Därtill kan vi konstatera att den kommunalal fritidsverksamheten tenderar att gå på sparlåga eller stänga helt. Detta strider mot skollagen, som är tydlig med att kommunen har ansvar för att erbjuda fritidshem även under skollov.

Givetvis handlar detta inte bara om att följa lagar. Kommunerna måste organisera sin verksamhet utifrån barnens behov, och i stället rusta upp för fritidsverksamheten. Det är en så kallad social investering i ordets bästa bemärkelse. 

fredag 9 oktober 2015

Majblommans kommunrapport och kommunernas ansvar för barnen

Missa inte Majblommans kommunrapport, som kartlägger hur barn har det i skolan och på fritiden i Sverige 2015! Rapporten visar att de flesta kommuner saknar ett helhetsgrepp mot ekonomisk utsatthet, men också att det finns goda initiativ. 

I kommunrapporten konstateras bland annat att:
- 7 procent av kommunerna jobbar med specifika planer för bekämpning av barnfattigdom
- 47 procent har en policy vad gäller kostnader och insamlingar i skolan.
- 9 procent erbjuder grundskolebarn gratis kollektivtrafik utan begränsningar.
- 86 procent har avgiftsbelagd kulturskola
- 21 procent ger försörjningsstöd till dator och internetabonnemang
Med hjälp av rapporten pressar Majblomman på kommuner som inte lever upp till de rättigheter som barn har i vardagen, enligt svensk lagstiftning i skenet av Barnkonventionen. 
Trots att det fortfarande är ovanligt med handlingsplaner mot ekonomisk utsatthet bland barn, så ser vi att det finns kommuner som förbereder sig för att agera. Men det gäller att kommunerna agerar beslutsamt och snabbt. Barn kan inte vänta. På SVT Opinion kan du läsa Majblommans senaste debattartikel , där vi menar att det borde vara obligatoriskt med en handlingsplan i varje kommun. 

onsdag 7 oktober 2015

Om Morgans mission och konsekvens inom SVT

SVT-produktionen Morgans mission är ett mycket viktigt och välkommet program. Någon skriver träffande på webben att programledaren tillika barnrättskämpen Morgan Alling borde klonas. 

Ja, alla skolklasser i hela landet borde sannerligen få ta del av den genuina kunskap och det brinnande engagemang som Morgan står för. Alla barn borde få uppleva att det finns vägar till ett kamratligt och snällt klimat, och till försoning. 

Detta kan vuxenvärlden hjälpa till med. För Morgan har massor av likasinnade, runt om i landet. De är inte lika kända och saknar stora plattformar, men de finns på fritidshem, i skolsalar och hemma vid köksbordet. 

Det är som sagt oerhört viktigt att SVT tar upp mobbning med sådan känsla och effektivitet. Samtidigt är det svårt att ignorera hur public servicebolaget titt som tätt jobbar åt rakt motsatta hållet. Vi ska inte glömma många av SVT:s stora succéer bygger idén om att slå ut människor på olika sätt. Atleterna, Mästarnas Mästare och självaste Melodifestivalen kokar obekymrat ner till att den som presterar sämst eller ogillas av massan åker ut.

Nej, det är inte jättesynd om vuxna elitidrottare och artister, men man kan sannerligen fråga sig vad idén om utslagning som något helt normalt signalerar till alla barn som växer upp. Det lär inte göra behovet av program som Morgans Mission mindre. 

Att Morgans Mission fått så fantastisk respons av svenska folket säger något. Människor har längtat efter ett seriöst grepp om det förtärande samhällsproblem som mobbning är.

Det är ingen slump att vi har en restriktiv lagstiftning kring reklam som riktar sig till barn. Media har stark genomslagskraft och skapar ramar för barns verklighet. Vi efterlyser program som Morgans mission, som bygger på samarbete och individens betydelse i gruppen. Det är tydligt att detta är minst lika attraktivt för tittarkollektivet som utslags-tv. 




fredag 18 september 2015

Majblomman välkomnar höjd riksnorm

I dag kom nyheten att regeringen efter förhandlingar med Vänsterpartiet höjer riksnormen för barnfamiljer som behöver försörjningsstöd. En välkommen förbättring för många av de barn vars föräldrar vänder sig till Majblomman för att få ihop till allt som barnen behöver i sin vardag.


Majblomman har örat mot marken när det gäller barns behov, sedan över hundra år tillbaka. Under våra tidiga år gick bidragen till barn med tuberkolos, medan ansökningarna under goda perioder handlat mer om att ge barn lite guldkant på tillvaron. Just nu ser vi att många ansökningar gäller bidrag till sådant som Socialstyrelsen menar att försörjningsstödet ska omfatta. Vi ser att allt fler socialsekreterare hjälper sina klienter att söka bidrag från Majblomman, för saker som försörjningsstödet borde räcka till. Det är anmärkningsvärt. En höjning av riksnormen är rimlig, och välkomnas av Majblomman. 

tisdag 15 september 2015

Sommarlovspeng bra - så länge kommunerna sköter sig

Helgens bästa nyhet ur barnperspektiv var att regeringen satsar på sommarlovspengar till Sveriges kommuner. En välkommen reform, men risken att stödet används på fel sätt får inte ignoreras.

En av Majblommans största bidragsändamål är kopplat till sommarlovet. Våra 650 lokala Majblommeföreningar ger varje sommar mängder av bidrag till barn som behöver allt från badkläder till metspön och koloniavgifter.
I och med att vi ser detta lokala behov från hela landet har Majblommans riksförbund i flera år drivit debatt i frågan. Vi har då betonat att kommunerna har ansvar för barnen även under skolloven. Det är inget kontroversiellt, utan framgår av skollagen. Och lagen omfattar barn upp till 13 år.
Barnen har skollov i 16 veckor under ett läsår och föräldrar har fem veckors semester.
Lösningen hade varit enkel, om inte kommunerna mer eller mindre bommat igen under skolloven. Detta feltänkande leder till att ideella föreningar och föräldrar får ta över ansvaret enligt skollagen under skolloven. De ekonomiska klyftorna blir tydliga. I vår sommarlovsrapport tidigare i år kunde vi se att de föräldrar som spenderar minst pengar på sommaraktiviteter betalar mellan noll och 2.000 kronor, medan de som spenderar mest kommer upp i mellan 15.000 och 100.000 kronor.
För ekonomiskt utsatta barnfamiljer blir sommarlovet en mycket tuff tid. Värst är det för barnen, om inte samhället sluter upp. Förskolor och fritidshem ska ha öppet. Verksamheten kan gärna ändra karaktär om man vill ta hjälp av föreningar, men ansvaret och kvalitetssäkringen kan aldrig flyttas utanför kommunens ansvar.
Majblomman menar att de pengar som regeringen nu avsätter måste gå till den verksamhet som är reglerad i skollagen och socialtjänstlagen. Nu är det upp till kommunerna att göra rätt.


måndag 7 september 2015

Glasögon till barn ingen dum investering

I en osignerad ledare i Expressen menar någon att reformen med glasögon till alla barn med synfel är en dyr om dum satsning. Den övergripande analysen i texten berör Vänsterns ekonomiska politik. Att regeringen budgeterar för barnglasögon får statuera exempel. Att den i sammanhanget modesta satsningen på glasögon till alla skolbarn med synfel samtidigt är en investering i alla barns utbildning bortser skribenten ifrån.
Att säkerställa att alla skolbarn med synfel får glasögon så att de kan hänga med i skolan är inte att kasta pengar i sjön. Det är lika rimligt som att barn med hörselskador får hörapparater eller att barn med diabetes får insulin. Att förse barn med erforderliga hjälpmedel i skolan, oavsett familjens ekonomi, handlar inte om partipolitik utan om att tillgodose barns rättigheter enligt skollagen och hälso- och sjukvårdslagen. Att samtliga partiledare tydligt har uttryckt sitt stöd till att alla barn ska kunna se ordentligt i skolan indikerar också att det här är en fråga om barns rättigheter och inte om partipolitik. 



söndag 5 juli 2015

Jan Björklund om barns rätt till ett bra sommarlov

Jan Björklund, folkpartiet liberalerna partiledare intervjuades idag av knattereporter Signe Hjellström, 12 år och hennes sidekick Clara Herkendell, 21 år och tidigare knattereporter 2005.

Signe: Förra sommarlovet var ungefär 150.000 barn i ålder 6 – 13 år, ensamma hemma under minst en vecka. Vad tycker du om det?

Jan: Ja, det beror ju på omständigheterna men jag tycker att på sommarlovet är det bra om barn kan vara med på olika aktiviteter och delta i det som idrottsaktiviteter eller för lite yngre barn finns det ju fritids som är öppna för aktiviteter. Det är bra. Alla har inte råd att resa bort och alla vill inte heller resa bort under sommaren.

Signe: Anledningen till att barn får vara ensamma är att inte alla fritidshem är öppna trots att skollagen säger att de ska vara öppna, även under lov. Vad tänker du om det?

Jan: Kommunerna har skyldighet att ha fritids öppet, men det betyder ju inte att alla fritidshem måste vara öppna hela tiden för det blir ju färre barn som går på fritids på sommaren men fritids ska vara öppet, det är kommunernas ansvar.

Signe: Vad kan du säga till dina partikollegor ute i landet?

Jan: Ja, fritids ska ju vara öppet, det måste kommunerna se till eftersom det står i skollagen. Sedan tycker jag att de aktiviteter som finns ska man försöka vara med på.

Clara: Riksdagen stiftar lagar. Vad skulle man kunna göra på riksdagsnivå för att kommunerna kan följa skollagen?

Jan: Skollagen ska följas. Riksdagen har beslutat om skollagen. Är det så att någon inte följer den, går det att anmäla till skolinspektionen.

Signe: Tänker du kämpa för att barn ska få ett bra sommarlov?

Jan: Ja, jag vill att alla barn ska få ett bra sommarlov, det är därför vi har sommarlov i Sverige, annars kunde man ju haft skola hela sommaren. Men barn ska få vara lediga och få göra saker som är trevliga, inte bara skola.

Läs mer om Majblommans sommarlovsrapport som bygger på barns röster, föräldrars röster samt en kartläggning av kommunernas hantering av sommarlovet.





lördag 4 juli 2015

Jonas Sjöstedt om barns rätt till ett bra sommarlov


Jonas Sjöstedt, Vänterpartiets partiledare intervjuades idag av knattereporter Signe Hjellström, 12 år samt Clara Herkendell, 21 år och tidigare knattereporter 2005.

Signe: Förra sommarlovet var ungefär 150.000 barn i ålder 6 – 13 år, ensamma hemma under minst en vecka. Vad tycker du om det?

Jonas: Jag tycker att det är dåligt, alla har rätt till ett bra sommarlov med aktiviteter som inte kostar för mycket så att alla har råd att vara med. Jag tycker att kommunerna ska se till att det finns för alla barn.

Signe: Anledningen till att barn får vara ensamma är att inte alla fritidshem är öppna trots att skollagen säger att de ska vara öppna, även under lov. Vad tänker du om det?

Jonas: Jag tycker alltid att det ska finnas fritid. Inget barn ska behöva vara ensamma hemma åtta – nio timmar och vänta på mamma eller pappa arbetar. Barn ska antingen vara på fritids vilket innebär att man är ute på utflykter och har kul på sommaren eller att man kan vara på ett dagläger eller kollo eller något annat som man tycker är roligt.

Signe: Vad kan du säga till dina partikollegor ute i landet?

Jonas: Ja det är att se till att fritids är öppet och se till att det finns bra sommarlovsaktiviteter i kommunerna för barn. Sedan är det nästan lika viktigt att aktiviteterna inte är för dyra därför att många läger kostar en del och för många barn innebär det att de inte kan vara med.

Clara: Riksdagen stiftar lagar. Vad skulle man kunna göra på riksdagsnivå för att kommunerna kan följa skollagen?

Jonas: Ja, man kan ta dem i örat och säga till dem från regeringen att följ de lagar som vi har.

Signe: Tänker du kämpa för att barn ska få ett bra sommarlov?

Jonas: Ja, det tänker jag göra. Vi har också fått igenom en del saker i budgeten som är bra för barn som kommer från familjer som inte har så mycket pengar. T.ex. att bar ska få gratis glasögon, gratis medicin, lägre avgifter i kulturskolan, föräldrar får bättre stöd. Jag lovar er att vi kommer snart med flera förslag!

Läs mer om Majblommans sommarlovsrapport som bygger på barns röster, föräldrars röster samt en kartläggning av kommunernas hantering av sommarlovet.

 Se intervjuerna på MajTV


fredag 3 juli 2015

Anna Kinberg Batra om barns rätt till ett bra sommarlov

Anna Kinberg Batra, Nya Moderaternas partiledare intervjuades idag av knattereporter Signe Hjellström, 12 år.

Signe: Förra sommarlovet var ungefär 150.000 barn i ålder 6 – 13 år, ensamma hemma under minst en vecka. Vad tycker du om det?

Anna: Det tycker jag är dåligt. Det finns flera saker vi behöver göra åt det, framförallt så behöver det finnas aktiviteter på sommarlovet. Sedan tycker jag att vi behöver hjälpa föräldrar så att de kan kombinera arbetsliv och familjeliv så att de kan vara med sina barn på sommaren.

Signe: Anledningen till att barn får vara ensamma är att inte alla fritidshem är öppna trots att skollagen säger att de ska vara öppna, även under lov. Vad tänker du om det?

Anna: Ja, så får det ju inte vara. Det måste man ta i respektive kommun. Vi ska kunna ha ett fritids när man behöver det.

Signe: Vad kan du säga till dina partikollegor ute i landet?

Anna: Det handlar om att de måste förstå hur arbetslivet och familjelivet ser ut och att man måste både kunna jobba, ha sommarlov och då behöver man fritids på sommaren också.

Signe: Tänker du kämpa för att barn ska få ett bra sommarlov?

Anna: Ja, absolut alla barn borde ha rätt till ett bra sommarlov. Om man inte kan ha det på grund av att familjen fungerar eller inte kan då är det precis det som behövs att det finns fritids öppna i kommunen.

Läs mer om Majblommans sommarlovsrapport som bygger på barns röster, föräldrars röster samt en kartläggning av kommunernas hantering av sommarlovet.

 Se intervjuerna på MajTV

torsdag 2 juli 2015

Åsa Regnér om barns rätt till ett bra sommarlov

Åsa Regnér, barnminister  intervjuades idag av Majblommans knattereporter Signe Hjellström, 12år och Clara Herkendell, 21år och tidigare knattereporter 2005.

Signe: Förra sommarlovet var ungefär 150.000 barn i ålder 6 – 13 år, ensamma hemma under minst en vecka. Vad tycker du om det?

Åsa: Ja, det är ju så att ofta påverkar föräldrarnas ekonomi vad barn gör på sommaren och det är viktigt att barn kan göra något som de tycker är kul.

Signe: Anledningen till att barn får vara ensamma är att inte alla fritidshem är öppna trots att skollagen säger att de ska vara öppna, även under lov. Vad tänker du om det?

Åsa: Det är förstås jätteviktigt att följa den lagstiftning som finns för barns bästa.

Signe: Vad kan du säga till dina partikollegor ute i landet?

Åsa: Ja att helt enkelt följa den lagstiftning som finns så att förskolor och fritidshem är öppna och att man helt enkelt tänker på de här frågorna när man planerar.

Clara: Riksdagen stiftar lagar. Vad skulle man kunna göra på riksdagsnivå för att kommunerna kan följa skollagen?

Åsa: Lagen finns ju redan och då gäller det att ha system som gör att den efterföljs på skolans område. Det hoppas jag att det görs.

Signe: Tänker du kämpa för att barn ska få ett bra sommarlov?

Åsa: Ja, jag tycker att det är viktigt. Vad vi gör är vi kommer att avsätt mer pengar till riksnormen i försörjningsstödet till de familjer som får bidrag från socialtjänsten. För barn mellan 7 och 19 år så höjer vi det stödet och då kan man använda det till barns fritid och spara till sommarlovet.

Läs mer om Majblommans sommarlovsrapport som bygger på barns röster, föräldrars röster samt en kartläggning av kommunernas hantering av sommarlovet.

Se intervjuerna på MajTV


Gustav Fridolin om barns rätt till ett bra sommarlov

Gustav Fridolin, Miljöpartiets språkrör intervjuades idag av Majblommans knattereporter Signe Hjellström, 12år och Clara Herkendell, 21år och tidigare knattereporter 2005.

Signe: Förra sommarlovet var ungefär 150.000 barn i ålder 6 – 13 år, ensamma hemma under minst en vecka. Vad tycker du om det?

Gustav: Jag tycker att det som händer när samhället blir mer ojämlikt får barn olika förutsättningar. Det är en av de svåraste, tuffaste och sämsta utveckling vi haft i Sverige. Det förstör så mycket annat också, människors framtidstro, att höra till ett samhälle som tror på mig.

Signe: Anledningen till att barn får vara ensamma är att inte alla fritidshem är öppna trots att skollagen säger att de ska vara öppna, även under lov. Vad tänker du om det?

Gustav: Jag tycker att det ska finnas, så som skollagen föreskriver, tillgång till fritidsaktiviteter också på sommaren. Det betyder inte att det måste se ut som under terminerna. Men att det finns tillgång till fritidsaktiviteter är jätteviktigt.

Signe: Vad kan du säga till dina partikollegor ute i landet?

Gustav: Jag uppmanar verkligen att man håller koll på sommarlovet och att man inte tror att bara för att man själv kan ta semester, ser det inte lika ut för alla barn. Det står faktiskt i skollagen att det ska finnas.

Clara: Riksdagen stiftar lagar. Vad skulle man kunna göra på riksdagsnivå för att kommunerna kan följa skollagen?

Gustav: Vi har en inspektionsmyndighet, Skolinspektionen. Jag tänker se till att den myndigheten följer upp detta.

Signe: Tänker du kämpa för att barn ska få ett bra sommarlov?

Gustav: Ja, det tänker jag alltid kämpa för och då handlar det om att man ska ha jämlika förutsättningar för alla, en juste ekonomi där människor inte utförsäkras eller har en bra ekonomi om man förlorat sitt jobb.

Läs mer om Majblommans sommarlovsrapport som bygger på barns röster, föräldrars röster samt en kartläggning av kommunernas hantering av sommarlovet.

 Se intervjuerna på MajTV


onsdag 1 juli 2015

Sommaröppet fritids - en möjlig nödvändighet

Nyligen släpptes Majblommans sommarlovsrapport ”Alla minakompisar reste till olika ställen”. Den visar att det finns barn som har det riktigt svårt på sommarlovet. Deras behov av samhällelig trygghet ökar när skolan är stängd. Men kommunerna sviker genom att de också stänger.

64 procent av kommunerna som svarat på Majblomman sommarlovsenkät anger att de stänger ner sin fritidsverksamhet i olika grad. Ett vanligt upplägg är att man behåller enstaka fritids öppna. Det är ofta bra på pappret, men det innebär att många barn måste byta miljö när de som mest behöver stabilitet. Om man varken känner personal, andra barn eller är hemma i lokalerna hade de flesta barn behövt en ny inskolningsperiod. Ur ett familjeperspektiv betyder inte sällan bytet till sommarfritids i andra delen av staden krångligare logistik, vilket kan ställa till stort besvär för exempelvis ensamförsörjare.

Ett av Majblommans krav inom ramen för #sommarlovsuppropet är att alla fritids och förskolor ska hållas öppna på sommarlovet. Det har föranlett frågor om kvalitet och personalvård. Människor undrar över pedagogernas rätt till semester och påtalar att det är svårt att hitta kompetenta vikarier.

Självklart unnar Majblomman alla fritids- och förskolepedagoger sin semester, och vi menar att det är fullt möjligt för dem att få sommarledigt utan att fritidshemmen stängs. 

150.000 barn mellan sex och tio år var ensamma hemma i minst en vecka förra sommaren. Det är en minoritet, som icke desto mindre behöver omsorg. Det torde räcka att hålla åtminstone en avdelning i det vanliga fritidshemmet öppen för att möta dessa barns behov.  

Givetvis borde kommunerna kunna ordna så att dessa yrkesgrupper liksom alla andra kan ha ett semesterschema och att kompetenta vikarier täcker upp vid luckor. Just nu studerar till exempel nära 50.000 personer inom olika pedagogiska och socialt inriktade program på universitetet. Det är ett exempel på en resurs som behöver såväl sommarjobb som praktik. Det skulle kunna komma barn till godo.

Mattias Karlsson om barns rätt till ett bra sommarlov

Mattias Karlsson, Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen intervjuades idag av Majblommans knattereporter Signe Hjellström, 12år och Clara Herkendell, 21år och tidigare knattereporter 2005.

Signe: Förra sommarlovet var ungefär 150.000 barn i ålder 6 – 13 år, ensamma hemma under minst en vecka. Vad tycker du om det?

Mattias: Det tycker jag låter ganska tråkigt och det är synd. Det är viktigt för alla barn att få umgås med sina föräldrar, inte minst på sommaren eftersom många föräldrar kanske inte har tid när de inte har semester och man har skola själv. Sommaren borde vara en tid när man träffar sina föräldrar mer än vanligt.

Signe: Anledningen till att barn får vara ensamma är att inte alla fritidshem är öppna trots att skollagen säger att de ska vara öppna, även under lov. Vad tänker du om det?

Mattias: Det tycker jag låter väldigt allvarligt för alla lagar ska följas och självklart ska ju barn har rätt att vara med sina kompisar och göra saker som man tycker är roligt och stimulerande på olika sätt. Det är ju en grundläggande samhällsservice som måste fungera.

Signe: Vad kan du säga till dina partikollegor ute i landet?

Mattias: Att se till så att budgeten går ihop och att det finns pengar till dessa viktiga saker som fritids och skolan håller en hög kvalitet.

Clara: Riksdagen stiftar lagar. Vad skulle man kunna göra på riksdagsnivå för att kommunerna kan följa skollagen?

Mattias: Är det så att vi har en lagstiftning som kommunerna inte följer, då får man titta på det och att myndigheter som har tillsyn måste kontrollera att kommunen följer lagarna.

Signe: Tänker du kämpa för att barn ska få ett bra sommarlov?

Mattias: Det tycker jag låter som en väldigt viktig fråga och jag tycker alla bar har rätt till ett bra sommarlov.

Signe: Hur tänker du kämpa?

Mattias: Jag tror att det är viktigt att se till att det finns aktiviteter för alla och att även barn som inte har rika föräldrar har möjlighet att göra roliga saker och träffa kompisar. Då handlar det om att föräldrar har en bra ekonomi och att det finns möjlighet att få jobb. Och sedan handlar det om att vi behöver se till att underhållsstödet till ensamstående föräldrar ökar. Att föreningslivet, idrottslivet och kyrkan som gör mycket för barn får bra villkor.

Läs mer om Majblommans sommarlovsrapport som bygger på barns röster, föräldrars röster samt en kartläggning av kommunernas hantering av sommarlovet.







måndag 29 juni 2015

Stefan Löfven om barns rätt till en bra sommarlov

Stefan Lövfen, Socialdemokraternas partiledare intervjuas av Majblommans knattereporter Signe Hjellström, 12 år och hennes sidekick Clara Herkendell, 21 år och tidigare knattereporter 2005.

Signe: Förra sommarlovet var ungefär 150.000 barn i ålder 6 – 13 år, ensamma hemma under minst en vecka. Vad tycker du om det?

Stefan: Jag tycker att barn ska ha rätt till att vara med sina föräldrar eller någon annan vuxen, det är viktigt för barns trygghet.

Signe: Samtidigt vet vi att inte alla fritidshem är öppna trots att skollagen säger att de ska vara öppna, även under lov. Vad tänker du om det?

Stefan: Öppettider bestäms ju av kommunerna men jag tycker det är viktigt att man funderar igenom att ge barn möjlighet att ha en vuxen vid sin sida under sommarlovet.

Signe: Vad kan du säga till dina partikollegor ute i landet?

Stefan: Ja, det är ju alltid att tänka över barns situation och vad det finns för möjligheter till fritidsaktiviteter och när barn kommer upp i åldrarna så att ungdomar får möjlighet till sommarjobb. Vi måste visa barn och ungdomar att de på allvar finns med i samhället.

Clara: Riksdagen stiftar lagar. Vad skulle man kunna göra på riksdagsnivå för att kommunerna kan följa skollagen?

Stefan: Det är kommunerna som är huvudmän som ska följa skollagen. Det man kan göra är att följa upp hur kommunerna arbetar. Om man upplever att det är ett stort problem får man se vad man kan göra mellan stat och kommun för att göra det bättre.

Signe: Tänker du kämpa för att barn ska få ett bra sommarlov?

Stefan: Ja, det tycker jag att alla barn har rätt till ett bra sommarlov.

Signe: Hur tänker du göra det?

Stefan: Det vi ska göra är att alla barn ska ha ett arbete, det är jätteviktigt för barnen. Då kan föräldrar också ta semester och de har råd att göra saker med barnen.

Läs mer om Majblommans sommarlovsrapport som bygger på barns röster, föräldrars röster samt en kartläggning av kommunernas hantering av sommarlovet.

Se intervjuerna på MajTV 

söndag 28 juni 2015

Annie Lööf om barns rätt till ett tryggt sommarlov

Annie Lööf, Centerpartiets partiledare intervjuas av Majblommans knattereporter Signe Hjellström, 12 år och hennes sidekick Clara Herkendell, 21 år och tidigare knattereporter 2005.

Signe: Förra sommarlovet var ungefär 150.000 barn i ålder 6 – 13 år, ensamma hemma under minst en vecka. Vad tycker du om det?

Annie: Jag tycker att det är otroligt tråkigt att så många barn inte kan få gå på fritids eller att föräldrarna inte kan ha semester tillsammans med dem. Det är en utmaning. Många barn har far- och morföräldrar eller kompisar i närheten, men alla har inte det.

Signe: Samtidigt vet vi att inte alla fritidshem är öppna trots att skollagen säger att de ska vara öppna, även under lov. Vad tänker du om det?

Annie: Jag tycker att det är fel att man stänger fritids. Det gäller såväl nattis som förskola och fritids. Det är otroligt viktigt att det finns när barn faktiskt behöver. Skollagen gäller även på loven, både kortare och längre skollov. Det är viktigt att kommunerna tar sitt ansvar.

Signe: Vad kan du säga till dina partikollegor ute i landet?

Annie: Jag ska ta med mig detta! Det jag har gjort på nationell nivå när jag satt i regeringen var att jag införde en fritidspeng tillsammans med Allianspartierna. Det var ett sätt att se till att barn med föräldrar med mycket låga inkomster ska för möjlighet till bra fritidsaktiviteter. Men precis som du säger, är det kommunerna som behöver jobba med detta så jag ska ta upp det med mina kommunalråd. Hur gör de i sina kommuner? Har de sommarkollo och andra aktiviteter för barn? Där jag växte upp hade vi sådant. Man kunde åka till simhallen och bada och åka på kollo utanför stan. Det hoppas jag att fler kommuner gör.

Clara: Riksdagen stiftar lagar. Vad skulle man kunna göra på riksdagsnivå för att kommunerna kan följa skollagen?

Annie: Vi har ju ett system i Sverige där staten bestämmer vissa saker men att skolan faktiskt är kommunal. Det är tydligt i skollagen vad som gäller. Nu är det upp till kommunerna att följa detta så att fler barn får möjlighet att göra saker på sitt sommarlov. Det som är viktigast är att inget barn ska sitta ensam på sommarlovet.

Signe: Tänker du kämpa för att barn ska få ett bra sommarlov?

Annie: Självklart!

Signe: Hur tänker du göra det?

Annie: Dels var det viktigt med fritidspengen som vi i Alliansen införde men som nu den nya regeringen tagit bort. Sedan handlar det om att som politiker vara med ute på olika läger och träffa barn och ungdomar och höra vad de uppskattar.

Läs mer om Majblommans sommarlovsrapport som bygger på barns röster, föräldrars röster samt en kartläggning av kommunernas hantering av sommarlovet.

Se intervjuerna på MajTV 

onsdag 24 juni 2015

Signe är barnens röst i Almedalen

I över tio år har Majblomman representerats av Almedalens yngsta men viktigaste journalist, som frågat ut riksdagens partiledare om barns rättigheter. I år heter vår knattereporter Signe Hjellström. Hon har nyligen slutat femte klass på S:t Hansskolan i Visby. Jämte partiledarna kommer Signe att intervjua barnminister Åsa Regnér och barnombudsman Fredrik Malmberg. Signe backas upp av Clara Herkendell – en av Majblommans första knattereportrar.
Årets frågor handlar om alla barns rätt till ett bra sommarlov. Vår nya sommarlovsrapport visar att barn har det extra jobbigt just nu, och illustrerar hur svenska kommuner låter bli att ta sitt ansvar:
  • 64 procent av kommunerna i vår undersökning stänger delvis ner fritidshem och förskoleverksamhet på sommarlovet.
  • Bara 13 procent ger per automatik extra stöd till familjer som har försörjningsstöd inför sommarlovet. Detta trots att omkostnaderna ökar när skolan är stängd, bland annat då ett mål mat om dagen försvinner.
  • Bara 9 procent av kommunerna ger skolbarn fria resor med kollektivtrafiken på sommarlovet. Att inte kunna ta bussen försämrar möjligheten till aktiviteter och samvaro med kompisar, för barn som lever på marginalen.
Vad Sveriges tyngsta politiker har att säga om barns utsatthet på sommarlovet är viktigt. Signe Hjellström är peppad inför att få komma till tals med statsministern och kompani:
  • Det ska bli kul! Jag har varit i Almedalen förut och tyckt att det verkar roligt att vara knattereporter. Lite pirrigt är det, men mest spännande. Det känns väldigt bra att vara barnens röst-rör, och hjälpa barn som har det svårt.

Signe bor på en gård utanför Visby, gillar djur och spelar orgel på sin fritid. Mamma som är kyrkomusiker har inspirerat! Efter politikerveckan ska Signe ha kul med två kompisar som kommer till Gotland varje sommar
Vi är så klart jätteglada åt att Signe representerar Majblomman i Almedalen 2015! Partiledarna kan räkna med en trevlig pratstund med vassa frågor. 

onsdag 10 juni 2015

"Alla mina kompisar reste till olika ställen"

I dag släpps Majblommans sommarlovsrapport "Alla mina kompisar reste till olika ställen". Samtidigt har vi ett inlägg om barnen i skuggan av ledighetslyxen på Aftonbladets debattsida.


Bland annat konstateras att Majblommans största bidragspost till barn är relaterad till sommarlovet. 2014 delade våra lokalföreningar ut 5,3 miljoner kronor till sådant som många tar för givet: en baddräkt i rätt storlek, en slant till fotbollslägret eller ett besök på nöjesparken.
För det kan vara dyrt att ge sitt barn en bra sommar när allt är stängt eller kostar. I genomsnitt lägger föräldrar i Sverige nästan 8000 kronor på barns sommaraktiviteter. Den som inte har råd kan få det tufft.
2014 var 28 procent av barnen i Sverige hemma utan vuxennärvaro i minst en vecka. Det finns barn som är ensamma nästan hela sommarlovet. Så ska det givetvis inte vara.
Läs mer på FacebookTwitter och på vår hemsida.

onsdag 13 maj 2015

Om avgifter i skolan

Alla barn i Sverige är garanterade en avgiftsfri skola. Det ska inte kosta något att få en utbildning när man är liten. Att leva upp till detta är för många kommuner emellertid inte helt lätt. När budgeten är för stram ligger det nära till hands att dolda avgifter, som egen matsäck och självfinansierade skolresor, introduceras. 
I Oskarshamn satsar kommunpolitiker just nu på att definiera avgifter som inte får tas ut av skolan, och en debatt har uppstått där man oroar sig för att barn inte längre ska få uppleva sådant som idrottsdagar och teaterbesök.
En reform mot en helt avgiftsfri skola behöver genomföras med fingertoppskänsla, och givetvis i samarbete med all berörd personal. Då går det att hitta alternativa sätt att genomföra sådant som ofta förknippas med kostnader i skolan.  
Majblomman har en handbok som vi delar ut till politiker så väl som skolledare och föräldrar. Vi uppmanar alla kommuner att vidareutbilda all personal som arbetar med barn. Det behövs en djup förståelse för hur villkoren ser ut för ekonomiskt utsatta barn i skolan och på fritiden. Då får också ledningen större förståelse för regler och varför de finns. Klokare beslut kommer att fattas av personal som arbetar nära barnen.


tisdag 5 maj 2015

Josef säljer majblommor utanför sitt sjukhus

Vi fick ett meddelande från en majblommemamma, som sa ja till att vi delar det vidare.
Tack Josef med familj!
Hej!
Min son Josef 13 år kämpar för fullt med majblommeförsäljning. Han är nu inne på sin femte väska!
Han har själv haft en tuff uppväxt då han bland annat legat mycket på sjukhus för att hans tunntarm är trasig. 
Nu står han utanför Huddinge sjukhus där han själv legat och behövt hjälp för att hjälpa andra!
Ena dagen ligger han inne på sjukhuset och andra dagen står han utanför sjukhuset för att jobba med majblommeförsäljningen. Många blir mycket berörda när de ser honom och köper av honom.

Jag jobbar med stöd till barn och unga och han har förstått genom mitt jobb hur mycket majblomman betytt för många. Han vet att jag haft familjer där barnen inte haft kläder och glasögon som sökt hjälp och fått hjälp av er.
Cilla

onsdag 29 april 2015

Majblomman i Glimåkra en pigg hundraåring

I Skåne firar Glimåkra Majblommeförening just nu 100 år. 

Här bjuder vi på en liten telefonintervju med vice ordförande Inger Mattsson, som berättar att insamlingsperioden har överträffat alla förväntningar.

- Inger, du är vice ordförande i Glimåkra, som har funnits i ett helt sekel. Hur känns det?
-          - Det känns väldigt bra. Barnen i Glimåkra och Broby är väldigt duktiga, och vi får mycket uppmärksamhet i den skånska pressen.
-          - Vad har ni gjort för att fira hundraårsjubileet?
-          - Vi har tillverkat klassiska majstänger med gamla majblommor, och så har vi tagit fram speciella handdukar med Majblomman i årets färger på! Så småningom kommer vi att dela ut diplom på skolorna. Och så vågar jag lova att det blir en liten överraskning till alla fina barn.
-          - Hur upplever Majblomman i Glimåkra barnens behov på orten?
-          - Vi upplever att det finns barn som har behov av den stöttning som Majblomman kan ge, så att de kan vara med och slipper känna sig utanför. Om något så har behoven ökat. Och Glimåkra kommer att ha mer än någonsin att dela ut 2015.
-          - Stort grattis på hundraårsdagen, och till en fin insamling!
-    - Tack! 

-          

onsdag 15 april 2015

Amanda skapade Majblommans färger 2015 - rösta på nästa års blomma!


Majblommans färger växlar från år till år, tack vare alla barn som skickar in förslag. 2015 års blomma var överlägsen vinnare i den senaste omröstningen. Flera barn hade skickat in den ”hallonlila” färgen, men 12-åriga Amanda Gustafsson var först och har fått ett extra tack av Majblomman.


Amanda går i sexan på Malteholmsskolan i Hässelbystrand, och är en av Majblommans 80.000 insamlare som just nu säljer majblommor över hela landet. 
Vi ringde upp en glad färgsättare:
  • Grattis, Amanda! Det var du som föreslog färgerna till årets majblomma. Hur känns det?
  • Tack, det känns väldigt roligt! Jag hade aldrig föreställt mig att jag skulle vinna.
  • Hur tänkte du när du valde ljuslila och hallonrosa?
  • Jag tänkte att färgerna har en vårkänsla och passar bra ihop. Dessutom är det mina favoritfärger!
  • Vad tycker du om att vi har döpt färgerna till hallonlila?
  • Det är helt okej, mitt favoritbär är just hallon.
  • Nu kan man rösta på färger till Majblomman 2016 på vår web. Hur tror du att nästa blomma kommer att ut?
  • Jag tror att den blir ljusblå och mörkblå med en gult i mitten. Som himlen!
  • Säljer du själv majblommor?
  • Ja det gör jag!
  • Vad är det bästa med majblomman?
  • Att man som barn hjälper barn, och att man blir bättre på matte om man inte är ett geni! Och det är också bra för att det är kul att sälja, och att man får tio procent av det man säljer.
I över hundra år har Majblommans färger skiftat från vår till vår, och sedan länge är det barn som skickar in förslagen. Just nu återfinns femton härliga finalister på Majblommans web. Alla är välkomna att rösta! Vinnaren avslöjas i januari 2016. I väntan på detta finns årets vackra majblommor just nu att köpa av barn i hela Sverige. 


tisdag 31 mars 2015

Barns glasögon äventyrar inte lärartätheten



Regeringsöverenskommelsen om alla barns rätt till kostnadsfria glasögon är en mycket god social investering. Det har vi på Majblomman återkommit till sedan det efterlängtade beskedet kom i slutet av förra veckan. 

Bland all den positiva respons som dominerat har ett par invändningar märkts. Sist ut var Expressens ledarsida, som jämför äpplen med päron. "Hellre fler lärare än glasögon" är rubriken till en text som bland annat menar att barn kommer att beviljas glasögon på bekostnad av lärartätheten. 

Det som här beskrivs som motpoler är i själva verket två olika men lika viktiga behov. Fler lärare är oerhört angeläget, men det står inte i motsats till att eleverna får glasögon. Ökad lärartäthet hjälper inte heller barn som har en synnedsättning om de inte kan tillgodogöra sig undervisningen.

Kostnaden för glasögon vid synnedsättning ska över huvud taget inte ställas mot lärarkåren som resurs. Glasögonbidrag hör till landstingens ansvarsområde, och utgör hjälpmedel vid funktionsnedsättning. Barns rätt till individuella hjälpmedel garanteras i Hälso- och sjukvårdslagen, som alltså även ser till att barn med nedsatt hörsel eller andra funktionshinder får rätt hjälpmedel.

Barns rätt till glasögon vid synfel är ingen partipolitisk fråga. Det har vi på Majblomman blivit varse om under de tio år då vi diskuterat problematiken med politiker från höger till vänster på region- och riksnivå. I vissa landsting har Centern drivit frågan, medan exempelvis Miljöpartiet och Kristdemokraterna stått upp för den i andra regioner. Samtliga partiledare har därtill uttryckt sig positivt till barns rätt att se ordentligt, trots synfel. Nu var det ETT parti bland alla som drev frågan i hamn och det är vi mycket glada för, men det fanns enligt vår bedömning fler partier som visat att de tar frågan på största allvar.