Inför alla skollov får Majblomman många ansökningar om bidrag
till barn i familjer som inte har råd. Med allt från idrottsläger och halloweenkläder
till att kunna fika med kompisar eller att resa till mormor när mamma jobbar. Sammantaget
handlar det om vanliga behov i vardagen, när skolan är stängd.
Höstlovet är bara en av 16 veckor då skolan håller lov och
är stängd. Därtill kommer jullov, februarilov, påsklov, en rad studiedagar och
givetvis sommarlovet. Vi vet att många barn upplever oro och känner sig utanför
gemenskapen när ”alla andra” har möjlighet att ägna lovet åt äventyr, sport och
ledighet med familjen. De vill inte ställa krav, för de vet att föräldrarna
inte har råd. Många barn blir sittande ensamma under många, långa dagar.
Vi ser också att föräldrar upplever stress och oro. Normalt har
den som är anställd fem veckors semester, och för att planera för mat tillsyn
och aktiviteter krävs både tid, pengar och nätverk med släktingar eller vänner i
samma situation.
Under skolloven blir klyftorna mellan barnen mycket tydliga.
I vår föräldraenkät svarar tio procent att de spenderar 0 – 2000 kronor per
barn på sommarlovet. Ytterligare tio procent lägger ner mellan 15.000 och
100.000 kronor per barn.
Kommunerna brister i sitt ansvar, och lägger 16 veckors
omsorg och stimulans i föräldrarnas knä. Ett skollov innebär att den trygga
skolmiljön försvinner, liksom ett mål mat per dag. Därtill kan vi konstatera
att den kommunalal fritidsverksamheten tenderar att gå på sparlåga eller stänga
helt. Detta strider mot skollagen, som är tydlig med att kommunen har ansvar
för att erbjuda fritidshem även under skollov.
Givetvis handlar detta inte bara om att följa lagar.
Kommunerna måste organisera sin verksamhet utifrån barnens behov, och i stället
rusta upp för fritidsverksamheten. Det är en så kallad social investering i
ordets bästa bemärkelse.
Inlägg
