tisdag 2 februari 2016

Wisti Majblommans konstnär 2016

I många årtionden har erkända svenska konstnärer visat Majblomman sitt stöd genom att skapa färgstarka motiv, som trycks upp till affischer att sprida över landet. Traditionen uppstod när Carl Larsson skänkte ett blommande snölandskap med titeln ”I Majblommans spår spirar vår” till organisationens grundare Beda Hallberg, år 1912. 

Genom åren har välkända målare som Lennart Jirlow, Caroline af Ugglas och Ernst Billgren ställt upp för Majblomman, liksom illustratörer som Ilon Wikland, Cecilia Torudd och Lasse Åberg. I Blombutiken på Majblommans hemsida hänger de på rad. Och just nu toppas listan alltså av Kent Wisti, bildkonstnär, satirtecknare och präst i Svenska Kyrkan.


I en digitaliserad tid har Kent Wisti snabbt blivit känd som satirtecknare. Varje dag kommer karaktäristiska streckgubbar med sylvassa repliker på Twitter och Facebook. I juli 2013 överraskade Wisti med en tweet under Majblommans hashtag #glasögonuppropet. 
”Den som inte ser att vi har barnfattigdom i Sverige har ett synfel i hjärtat” var budskapet. I dag har regeringen avsatt resurser för att alla barn ska få glasögon, och valet av konstnär var självklart 2016.
Tavlan till Majblomman ingår i en serie dukar som inspirerats av traditionella ikoner:
Ja, jag höll faktiskt på med de här målningarna när ni ringde, och kände direkt att jag ville utveckla en av dem, säger Kent Wisti.
- Vad hade du för tankar när utvecklade den?
Jag ville förmedla känslan av att människan är en relationsvarelse, och så ville jag göra något lekfullt.
Hur ser man att tavlan är en form av ikon? Den är ju ganska abstrakt, om man tänker bort själva blomman och texten.
Själva bilden vilar till att börja med på en tjock guldfärgad ytterkant som ger tavlan den där boxliknande formen av som ikonerna har. Och motivet är ganska tydligt ikoniskt. Om man tittar efter ser man att två gestalter som betraktar varandra. Vilka de är får betraktaren läsa in, men jag tror att många kommer att se en vuxen som håller om ett barn.
Är det ditt budskap till barnen, att någon håller dem?
Ja, den slutsatsen är jag gärna med på. Om barn känner att det finns trygghet och hopp så orkar de leva, också när det är mörkt. Vanmakt är farligt.
Att Kent Wistis konst har en andlig dimension är ingen överraskning. Han är präst i Limhamns församling, och beskriver tro som en konstnärlig process:
Att vara präst är att hjälpa människor att orka leva.
2016 sätter Majblomman fokus på barns villkor på sommarlovet, när det är extra svårt att leva som mycket ung i ekonomisk utsatthet. Kent Wisti ser hur drömmen om sommarlovet krockar med en kärv verklighet för många barn:
- Det är inte alla barn som längtar till sommarlovet. Det är en tid med höga förväntningar och en ekonomisk utsatthet i familjen blir tydlig.
- Hur var din egen barndom?
- Jag växte upp i Älmhult, ett samhälle som var väldigt icke-segregerat. En kontrast till hur många barn har det idag. Vad gäller min egen situation så minns jag inte att jag reflekterade så mycket, men i efterhand tror jag att min mamma vände på varenda krona. Hon måste ha varit extremt noggrann, så att hon kunde ge oss barn varsin glass sista dagen på semestern.
- Till sist: hur känner du för din tavla och för själva uppdraget?
Jag tycker mycket om tavlan, och är väldigt glad över att vara del i ett så viktigt sammanhang. 

Kent Wistis tavla till förmån för Majblomman kan beställas genom Blombutiken på Majblommans hemsida. 

tisdag 15 december 2015

Majblommans debattinlägg om barns julklappar på SVT Opinion

Majblomman står just nu för en viktig replik på debattsajten SVT Opinion. Under rubriken "Lyxproblem att kunna välja bort julklappar" skriver Lena Holm:

Pengarna som vi söker om ska gå till vinterkläder och kanske julklappar om det räcker. Jag skulle vilja ge mina båda barn bävernylon-overaller i julklapp.”

Den senaste tidens debatt och utspel om att skippa julklappar har varit förutsägbar, både med tanke på den årliga rekordkommersen och den svåra flyktingsituationen. Samtidigt avslöjar svepande uppmaningar om att sluta köpa julklappar dålig insikt vad gäller många människors levnadsvillkor i Sverige, i dag.

Fler i Sverige borde vara medvetna om att det är ett lyxproblem att kunna välja bort julklappar. De föräldrar som söker julklappspengar från oss har till exempel noll och inga resurser att lägga på gåvor över huvud taget. Det inledande citatet i den här artikeln är bara ett av många exempel på hur våra bidragsansökningar ser ut. Familjerna vi möter deltar inte i köphetsen utan kämpar för att klara kostnadstäta december utan att barnen kommer fört hårt i kläm.


”Min dotter och jag lever sparsamt men ibland så är det ju så med tonåringar att de känner sig utanför när det gäller kläder (vi handlar second hand)”

Att barn i familjer som behöver stöd får ett par julklappar under granen har inget med köphysteri att göra, särskilt inte då många av paketen innehåller vinterkläder. Tvärtom får just de här julklapparna ett symboliskt värde, i synnerhet för lite äldre barn som tenderar att tona ner sina egna behov för att lindra familjens bekymmer.

Tonårsmamman som just citerades fortsätter med att berätta om hur hennes 14-åriga dotter ”lever sparsamt” och ”är duktig i skolan” men samtidigt känner sig utanför gemenskapen med kompisar på fritiden eftersom familjens ekonomiska marginaler varken tillåter kläder eller aktiviteter. Att en unge i det läget får öppna ett par julklappar med något helt nytt som mamma har köpt signalerar att man är viktig, uppskattad och lika mycket värd en jacka eller en liten pryl som alla andra.

Uppmaningar om slopade julklappar bottnar givetvis i en vilja att göra gott, precis som insamlingar av julklappar och förnödenheter. Samtiden präglar oss, och för många människor har det blivit lika viktigt att ge och hjälpa som att få styra och manifestera sitt givande. Dessvärre tenderar processen då att bli på givarens villkor, och mottagaren hamnar i underläge. Detta går på tvärs med Majblommans bidragsmetod, som bygger på att värna barnets integritet och stärka familjen genom att tona ner givarens roll. Så har det varit sedan vår organisation grundades för över hundra år sedan, som ett barnvänligt alternativ till sekelskiftets fattigvård och dess starka prägel av förmyndarmentalitet.

I grunden är vi så klart glada för att välvilliga människor i detta nu vill skänka julklappar till vår verksamhet. Men när vi ger stöd till barn, vill vi samtidigt stärka och frigöra mottagaren. Vår egen roll ska vara så nedtonad som möjligt. Så har det varit sedan vår organisation grundades för över hundra år sedan, som ett alternativ till sekelskiftets fattigvård och dess starka prägel av förmyndarmentalitet. Därför är det bästa att bidra med pengar och presentkort, utifrån föräldrars beskrivningar av sina barns önskningar och behov inför jul. Med kontanta medel får familjerna möjlighet att själva välja ut och köpa in de där julklapparna som gör barnen riktigt glada.

Denna till synes lilla överföring av makt innebär värdighet och självbestämmande.

Julen är barnens högtid, och att få ett par riktiga julklappar är en känslomässig symbol för familjens gemenskap. Det betyder inte att man är bortskämd eller blasé. Då skulle mammorna inte skriva så förtvivlade brev om bävernylonoveraller till oss, inför varje jul.


Texten publicerades på SVT Opinion 10 december

tisdag 1 december 2015

Barns digitala förutsättningar i Sverige


I dag presenterade Digitaliseringskommissionen ytterligare ett delbetänkande, där man tar upp en rad framtida åtgärder som Sverige behöver vidta. Kompetens för det digitala samhället är en av flera viktiga satsningar som förespråkas av kommissionen.

Inom Majblomman menar vi att digitala kunskapssatsningar på alla barn behövs, som en del i det kompensatoriska uppdrag som svensk skola har. Tidigare i år tog vi upp problematiken med barns olika tillgång till digitala verktyg och uppkoppling. Läs och dela gärna debattinlägget på Aftonbladet.

Sedan artikeln publicerades har vi hunnit genomföra 2015 års undersökning om barns villkor i svenska kommuner. I den konstaterar vi bland annat att 45 procent av kommunerna inte förser skolbarn med digital utrustning och att 8 procent av inte vet vad som gäller digitala verktyg i skolan. 28 procent av de kommunerna meddelar att socialtjänsten inte ger försörjningsstöd till barnfamiljers digitala verktyg och uppkoppling. Hela 39 procent svarar att de inte vet hur socialtjänsten jobbar på området.

Ur vårt perspektiv bekräftar siffrorna de behov av utveckling och satsning på kunskap i svenska kommuner som Digitaliseringskommissionen beskriver. Vi ser fram emot kommissionens fortsatta arbete och hoppas att man uttalat återkommer mer till barnperspektivet.


måndag 30 november 2015

Därför delar vi ut pengar till barns julklappar


Just nu jobbar Majblommans föreningar från norr till söder intensivt med bidrag till barn som behöver en riktig jul. Det är en hektisk tid, som förgylls av alla snälla människor som hör av sig. Många vill hjälpa genom konkreta insatser, kanske få dela glädjen med barnen som tar emot gåvorna.


Våra hjärtan slår för er som vill hjälpa, men vi har en önskan om att julgåvor till Majblomman utgörs av pengar.

När Majblomman ger stöd till barn i ekonomisk utsatthet, vill vi samtidigt stärka och frigöra mottagaren. Därför ger vi pengar och presentkort, mot bakgrund av föräldrars beskrivningar av sina barns önskningar och behov.

Med kontanta medel får föräldrar möjlighet att själva välja ut och köpa in de där julklapparna som gör barnen riktigt glada. Denna till synes lilla överföring av makt innebär värdighet och egenmakt. Vi konstaterar att detta stärker barnen och deras föräldrar. Det vill vi värna.

Jämlikhet och förtroende har präglat Majblomman i över hundra år. När Beda Hallberg introducerade Majblomman 1907, hade hon en vision om ett barnvänligt alternativ till den av förmyndarmentalitet präglade fattigvården. Att föra in ett barn- och jämlikhetsperspektiv i sammanhanget var banbrytande vid förra sekelskiftet, och är något Majblomman håller fast vid sedan dess.

onsdag 21 oktober 2015

Höstlov - en av 16 lovveckor


Inför alla skollov får Majblomman många ansökningar om bidrag till barn i familjer som inte har råd. Med allt från idrottsläger och halloweenkläder till att kunna fika med kompisar eller att resa till mormor när mamma jobbar. Sammantaget handlar det om vanliga behov i vardagen, när skolan är stängd.



Höstlovet är bara en av 16 veckor då skolan håller lov och är stängd. Därtill kommer jullov, februarilov, påsklov, en rad studiedagar och givetvis sommarlovet. Vi vet att många barn upplever oro och känner sig utanför gemenskapen när ”alla andra” har möjlighet att ägna lovet åt äventyr, sport och ledighet med familjen. De vill inte ställa krav, för de vet att föräldrarna inte har råd. Många barn blir sittande ensamma under många, långa dagar.

Vi ser också att föräldrar upplever stress och oro. Normalt har den som är anställd fem veckors semester, och för att planera för mat tillsyn och aktiviteter krävs både tid, pengar och nätverk med släktingar eller vänner i samma situation.

Under skolloven blir klyftorna mellan barnen mycket tydliga. I vår föräldraenkät svarar tio procent att de spenderar 0 – 2000 kronor per barn på sommarlovet. Ytterligare tio procent lägger ner mellan 15.000 och 100.000 kronor per barn.

Kommunerna brister i sitt ansvar, och lägger 16 veckors omsorg och stimulans i föräldrarnas knä. Ett skollov innebär att den trygga skolmiljön försvinner, liksom ett mål mat per dag. Därtill kan vi konstatera att den kommunalal fritidsverksamheten tenderar att gå på sparlåga eller stänga helt. Detta strider mot skollagen, som är tydlig med att kommunen har ansvar för att erbjuda fritidshem även under skollov.

Givetvis handlar detta inte bara om att följa lagar. Kommunerna måste organisera sin verksamhet utifrån barnens behov, och i stället rusta upp för fritidsverksamheten. Det är en så kallad social investering i ordets bästa bemärkelse. 

fredag 9 oktober 2015

Majblommans kommunrapport och kommunernas ansvar för barnen

Missa inte Majblommans kommunrapport, som kartlägger hur barn har det i skolan och på fritiden i Sverige 2015! Rapporten visar att de flesta kommuner saknar ett helhetsgrepp mot ekonomisk utsatthet, men också att det finns goda initiativ. 

I kommunrapporten konstateras bland annat att:
- 7 procent av kommunerna jobbar med specifika planer för bekämpning av barnfattigdom
- 47 procent har en policy vad gäller kostnader och insamlingar i skolan.
- 9 procent erbjuder grundskolebarn gratis kollektivtrafik utan begränsningar.
- 86 procent har avgiftsbelagd kulturskola
- 21 procent ger försörjningsstöd till dator och internetabonnemang
Med hjälp av rapporten pressar Majblomman på kommuner som inte lever upp till de rättigheter som barn har i vardagen, enligt svensk lagstiftning i skenet av Barnkonventionen. 
Trots att det fortfarande är ovanligt med handlingsplaner mot ekonomisk utsatthet bland barn, så ser vi att det finns kommuner som förbereder sig för att agera. Men det gäller att kommunerna agerar beslutsamt och snabbt. Barn kan inte vänta. På SVT Opinion kan du läsa Majblommans senaste debattartikel , där vi menar att det borde vara obligatoriskt med en handlingsplan i varje kommun. 

onsdag 7 oktober 2015

Om Morgans mission och konsekvens inom SVT

SVT-produktionen Morgans mission är ett mycket viktigt och välkommet program. Någon skriver träffande på webben att programledaren tillika barnrättskämpen Morgan Alling borde klonas. 

Ja, alla skolklasser i hela landet borde sannerligen få ta del av den genuina kunskap och det brinnande engagemang som Morgan står för. Alla barn borde få uppleva att det finns vägar till ett kamratligt och snällt klimat, och till försoning. 

Detta kan vuxenvärlden hjälpa till med. För Morgan har massor av likasinnade, runt om i landet. De är inte lika kända och saknar stora plattformar, men de finns på fritidshem, i skolsalar och hemma vid köksbordet. 

Det är som sagt oerhört viktigt att SVT tar upp mobbning med sådan känsla och effektivitet. Samtidigt är det svårt att ignorera hur public servicebolaget titt som tätt jobbar åt rakt motsatta hållet. Vi ska inte glömma många av SVT:s stora succéer bygger idén om att slå ut människor på olika sätt. Atleterna, Mästarnas Mästare och självaste Melodifestivalen kokar obekymrat ner till att den som presterar sämst eller ogillas av massan åker ut.

Nej, det är inte jättesynd om vuxna elitidrottare och artister, men man kan sannerligen fråga sig vad idén om utslagning som något helt normalt signalerar till alla barn som växer upp. Det lär inte göra behovet av program som Morgans Mission mindre. 

Att Morgans Mission fått så fantastisk respons av svenska folket säger något. Människor har längtat efter ett seriöst grepp om det förtärande samhällsproblem som mobbning är.

Det är ingen slump att vi har en restriktiv lagstiftning kring reklam som riktar sig till barn. Media har stark genomslagskraft och skapar ramar för barns verklighet. Vi efterlyser program som Morgans mission, som bygger på samarbete och individens betydelse i gruppen. Det är tydligt att detta är minst lika attraktivt för tittarkollektivet som utslags-tv.