Tripnets uppmaning: Skicka vidare!

Majblommans samarbetspartners i näringslivet är våra Blommande företag. Deras engagemang betyder mycket för oss. Tripnet är vår trygga driftspartner för våra it-lösningar. Och utöver denna sponsring har VD Ulf Persson tagit ett väldigt fint initiativ, som verkligen visar att det bara är kreativiteten som sätter gränser. Följande brev skickade han, tillsammans med Majblommans pocketbok En vanlig dag, till 40 beslutsfattare hos sina kunder:

"Skicka vidare!

Den här boken är förfärlig, därför får du den.

Jag vill gärna tro att alla har det rimligt bra i Sverige. Jag brinner för Afrika och kan se direkta resultat av vårt arbete för att stödja massajbarnens möjlighet till utbildning. Att se vad som finns nära är svårare. Det finns väl inte några fattiga barn på Hindås Skola?

Allt syns dock inte vid ett snabbt ögonkast. Det finns en ökande barnfattigdom i Sverige där barn stannar hemma från skolutflykter för att de inte kan betala inträde till ett museum, eller slutar träna fotboll för att de inte kan få ett par nya skor när de gamla blivit för små.

Sådant berörde mig när jag läste den här boken och nu sitter jag här med tårar i ögonen igen. Tripnet har sponsrat Majblomman i många år och det kommer vi att fortsätta med. Majblomman gör ett otroligt viktigt arbete. Kanske kommer du att känna likadant när du har läst lite i boken? Ditt företag kan kanske också bli ett blommande företag? Jag hoppas det.

Så här vill jag inte att det ska se ut i mitt land. Jag har skrivit mitt namn i den här boken och skickat den till dig. Nu är det din tur. Skriv ditt namn i boken när du har läst färdigt och lämna den vidare till någon du tror kan bli berörd. Jag har skickat ut 40 böcker och om alla lämnar dem vidare är vi snart 80, 120, 160… personer som kanske kan göra något positivt åt saken.

Tack för att du hjälper till!

TRIPNET AB 

Ulf Persson"

Sätt barnets perspektiv och behov i centrum för debatten om barnfattigdom

Det är hög tid att sätta barnet i centrum i debatten om barnfattigdom.

Majblomman har presenterat rapporter om konkreta brister i barns välfärd sedan 2004. Rapporterna utgår från det hjälpbehov vi möter i de många tusen bidragsansökningar vi får in varje år. Igår presenterade Unicef sinrapport om barnfattigdom i 35 rika länder. Sverige ligger dåligt till när man mäter hur djupt barn tillåts falla under fattigdomsgränsen. Sverige kommer först på 22:a plats efter länder som Polen, Grekland, Estland och Ungern. Det är dags att regering, riksdag, kommuner och landsting tar dessa rapporter på mycket stort allvar och sätter barnets behov i centrum. Det behövs lösningar på lång sikt. Men barns behov är omedelbara och därför får vi inte låta debatten enbart handla om övergripande resonemang utan också om konkreta åtgärder direkt till barnen.

I Majblommans rapporter uppmärksammar vi konkreta behov som lindrar effekterna av barnfattigdom – behov som svensk lagstiftning är till för men som tolkas godtyckligt och utan ett verkligt barnperspektiv.

Skollagen säger att skolan ska vara avgiftsfri – ändå förekommer en rad dolda avgifter. Skollagen är också tydlig med att barn har rätt den barnomsorg de behöver – ändå stänger förskolor och fritidshem ned under stora delar av sommaren. Hälso- och sjukvårdslagen är tydlig med att barn har rätt till hjälpmedel och medicinsk behandling – ändå får barn över 7 år vanligtvis inte en krona i bidrag till glasögon. Socialtjänstlagen är tydlig med att barn ska garanteras en skälig levnadsstandard – ändå snålar ofta socialtjänsten in på bidrag till barnfamiljer och hjälper dem att söka medel från Majblomman.

Detta är tre konkreta exempel som gör att de allra mest utsatta barnen inte kan delta på lika villkor i samhället. Och det är exempel på att huvudmännen inte följer eller tolkar svensk lagstiftning utifrån barns behov. Majblomman har en viktig roll i nätverket runt barn på 700 orter i Sverige. Vi sätter alltid barnets bästa i fokus, men vi ska inte ta över sådant som finns reglerat i lagstiftning.

Regering, landsting och kommuner måste ta fram strategier för att bekämpa barnfattigdom i Sverige. Strategierna behöver vara både övergripande och detaljerade. Det blir ofta rundgång i debatten – barnet glöms bort och föräldrarnas förmåga att försörja sina barn hamnar i centrum. Ibland lösningsinriktat, men ofta skuldbeläggande. Sätt nu barnet i centrum och lös ut några enkla frågor som kraftigt kan förbättra för barn i fattiga familjer redan här och nu.

På regeringens bord ligger frågan om barns rätt tillglasögon. Majblomman har lämnat sin noggranna kartläggning och ett erbjudande om att genomföra ett kunskapsseminarium för aktuella tjänstemän. Regeringen skulle snabbt kunna lösa ut en fråga som definitivt kommer att gynna de allra mest utsatta barnens möjlighet att delta på lika villkor i skolan och på fritiden.

Kommunerna måste också försäkra sig om att följa skollagen. De ”obetydliga avgifter” som skolan tillåts ta ut måste vara just obetydliga. Definiera tydliga gränser, så att alla vet vad som gäller. Se till att frivilliga insamlingar på riktigt är frivilliga. Och utbilda personalen i skolan om barnfattigdomens villkor.

Och nu stundar sommarlovet. En underbar tid för många barn. Men för barn i fattiga familjer är det tio långa veckor då samhället stänger ned. Då de blir ensamma kvar när kompisarna sticker ut på äventyr. Kommunerna kan till exempel anordna sommarlovsaktiviteter eller hålla fritidsgårdarna öppna för att dessa barn ska få möjlighet till utveckling och gemenskap även under sommaren.  

Det är inte värdigt ett land som Sverige att svika de här barnen. Barndomen går inte i repris, vi kan inte ”tappa bort” flera årskullar barn medan vi väntar på resultat av strukturella förändringar. Det får konsekvenser både för individen och samhället. 

Replik på ledare i Svenska Dagbladet den 13 maj 2012: Glasögonfrågan är inte ett dåligt exempel på barnfattigdom

Redan 2006 rapporterade Majblommans lokalföreningar, det finns 700, om att allt fler ansökningar gällde bidrag till barns glasögon. Av våra tusentals volontärer arbetar många inom skolan och sjukvården och de vittnade om problemet med barn som inte får de glasögon de behöver. Majblommans riksförbund har undersökt hur landstingen arbetar med frågan om glasögon som hjälpmedel och medicinsk behandling samt vilka lagar som finns. Vi har intervjuat politiker, föräldrar, barn, lärare och ögonläkare. Frågan är noggrant kartlagd av oss. Trots detta skriver SvD:s ledarskribent Sanna Rayman att frågan är tagen ur luften, och ifrågasätter om den är ett bra exempel på problemet barnfattigdom.

Jag har varit i kontakt med Sanna Rayman och förstått att hon delar Majblommans uppfattning om att barnfattigdom är ett verkligt och viktigt problem i Sverige. Det gläder oss. Ju fler journalister och opinionsbildare som får upp ögonen för barnfattigdom och kan bidra till att frågan lyfts, desto bättre.

Men Majblomman menar att barns rätt till glasögon inte bara är en barnfattigdomsfråga, det är en barn-rättighets-fråga. Barn har rätt till de hjälpmedel och den medicinska behandling de behöver, det står i hälso- och sjukvårdslagen. Vi arbetar hårt för att glasögon inte ska undantas från den lagen, som de oftast gör idag. Och särskilt viktigt är det förstås för de barn vars vårdnadshavare lever i ekonomisk utsatthet och inte kan skaffa glasögon till sina barn när de behöver dem. Glasögonen blir ett sätt att lindra barnfattigdom, då barnen får ökade chanser att hänga med i skolan och på fritiden om de kan se ordentligt.

För barns behov är omedelbara. Majblomman tar barnets perspektiv och ser vad som är viktigt här och nu. Därför delar vi ut bidrag till de enskilda barn som söker om pengar till glasögon. Vi jobbar också för politiska förändringar, men de tar tid. Barn kan inte vänta.

Men glädjande nog har frågan nått så långt som till regeringens bord. Det finns en bred politisk samsyn om att frågan är viktig. Nu pågår också ett spännande forskningsprojekt vid IFAU i Uppsala, som ska ta reda på om det finns samband mellan landstingens glasögonbidrag och slutbetyg. Och vi fortsätter jobba för att frågan ska lösas så att barn i Sverige får rätt till de glasögon de behöver.

Så kan Majblomman bidra med kunskap till regeringen om barns behov av glasögon

Regeringen ska kartlägga landstingens tillämpning av sitt ansvar för glasögon som hjälpmedel till barn, det har jag berättat om här på bloggen i ett tidigare inlägg.

Majblomman har samlat kunskap i frågan sedan 2006 och vill nu erbjuda regeringen hjälp att snabbt komma igång med kartläggningen. Vi sammanfattar detta i ett brev till barn- och äldreminister Maria Larsson idag, där vi berättar om vad vi kan bidra med samt föreslår ett kunskapsseminarium som kickstart på arbetet.

Vår kunskap är sammanställd i vår glasögonrapport, den senaste publicerade vi i mitten av april. Här angriper vi problembilder från flera håll; barnen och föräldrarnas upplevelser och prioriteringar, politikers ibland bristfälliga kunskap om problemet, ögonläkares expertis om glasögon som behandling, landstingens bidrag till barns glasögon, hur synfel definieras i Sverige, vilka lagar som gäller, det internationella samfundets prioritering av god syn genom WHO’s Vision 2020 The Right to Sight, med mera. Det har blivit en hel del kunskap genom åren.

Vi erbjuder oss också att arrangera ett kunskapsseminarium, liknande ett vi tidigare har hållit i riksdagen (då med miljöpartiet som värd). Inbjudna talare och deltagare på ett sådant seminarium skulle kunna vara:
·  Pia Agervi ,överläkare och verksamhetschef för utbildning och akut ögonsjukvård vid S:t Eriks ögonsjukhus, om hur synen utvecklas hos små barn och behovet av glasögon som behandling för att undvika framtida funktionshinder
· Alexanders Westerberg, forskare vid IFAU som just nu arbetar på ett projekt om hur landstingens glasögonbidrag har sett ut och förändrats över tid
· Rune Brautaset, docent och programdirektor för Optikerprogrammet vid KI, om optikerns roll i vårdkedjan och vad olika synfel innebär för individen i praktiken
· Ann Wahlberg, skolsköterska på Maltesholmsskolan om rutinerna för skolbarns synundersökningar och sin bild av hur barn påverkas av att inte få de glasögon de behöver
· Fredrik Wistrand, vd för optikerkedjan Smarteyes, om hur branschen ser ut och hur landstingen kan pressa priserna väsentligt så att en utökning av dagens bidrag kan genomföras till en relativt sett liten kostnad.

Vi kan också föreslå flera landstingspolitiker som kan ge sin syn på prioriteringar och diskussioner i ett landsting.

Vi hoppas nu att regeringen inte lägger frågan åt sidan utan tar chansen att snabbt och till en relativt sett liten kostnad påverka landets landsting att förbättra förutsättningarna för en lyckad skolgång för tusentals barn i Sverige.

Vårtal om valborg, barn, våren och Majblomman

Vi människor tänker att vi är så viktiga för jorden – men om vi inte fanns, skulle gräset gro, träden grönska, blommorna slå ut, fåglarna bygga bo - helt av egen kraft.
Men det finns en blomma som människor behöver skapa. MAJBLOMMAN. 1907 skapades den första majblomman av Beda Hallberg i Göteborg. Varje vår, på samma dag i hela landet,  slår Majblomman ut som en stark vårsymbol på gator och torg. Det är 100 000 barn i hela landet som säljer majblommor för att hjälpa barn som lever i Sverige. Våra 700 majblommeföreningar arbetar sedan hela året för att ge bidrag till enskilda barn så att de kan vara med i gemenskapen med sina kamrater i skolan och på fritiden. 

Här finns Lena Holms vårtal som hölls i Kungälv vid traditionella Valbrogsfirande vid Carlstens fästning.

Regeringen ska kartlägga landstingens ansvar för barns glasögon

Regeringen ska kartlägga landstingens tillämpning av sitt ansvar för glasögon som hjälpmedel till barn. Socialutskottet diskuterade frågan den 19 april i samband med att man behandlade ett betänkande om funktionshinderfrågor men kunde avslå de många motioner som kommit in eftersom regeringen har tagit frågan till sig. Det är i nuläget okänt hur regeringens kartläggning ska genomföras och hur tidsplanen ser ut. Utskottet har i sitt beslut uttryckt att man vill att regeringen återrapporterar till riksdagen när kartläggningen är klar.

Socialutskottet poängterar i sitt beslut att man anser att frågan ligger hos landstingen, som är ansvariga för vård, rehabilitering och habilitering. Man hänvisar till två andra pågående ärenden som kan komma att få inverkan på resultatet. Den ena är Majblommans skrivelse till Socialstyrelsen den 22 februari, där vi vill ha svar på hur myndigheten betraktar synnedsättning som funktionshinder. Den andra är Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, vid Uppsala Universitet som kommer att kartlägga landstingens bidrag för barns glasögon sedan 1976. Om det är möjligt kommer man även att jämföra med skolresultaten under samma tidsperiod.

Det är positivt att regeringen nu tar frågan på allvar och ser över hur landstingen sköter denna lagstadgade uppgift, det är ett första steg mot en förändring. Majblomman kommer självklart att följa arbetet och bidrar gärna med kunskap.

Men vi ser också en oroande kunskapslucka i utskottets beslut. Nämligen att man gång på gång hänvisar till att familjer som inte har råd med glasögon till sina barn kan få detta från kommunens socialtjänst i form av ekonomiskt bistånd. Man citerar även socialminister Göran Hägglund och skolminister Jan Björklund som gör samma hänvisning. Den här uppfattningen försätter många familjer i en svår situation. Det är riktigt att de hushåll som är berättigade till ekonomiskt bistånd i allmänhet också får glasögon till barnen om det behövs. Men det finns också många familjer som lever strax över gränsen till att vara berättigade till bistånd, och där marginalerna är obefintliga. För de familjerna finns inget skyddsnät, de är helt hänvisade att söka pengar från ideella organisationer eller att skuldsätta sig för att köpa barnens glasögon. Eller avstå helt. Enligt vår senaste sifo-undersökning får många skolbarn som behöver glasögon vänta länge på dessa, eller helt vara utan.

Dessutom tycker vi att man missar något väsentligt. Nämligen att andra funktionsnedsättningar ger rätt till hjälpmedel från landstingen, men majoriteten av de barn som ser dåligt lämnas utanför. Problemet har alltså minst två sidor: Dels att många barn blir utan glasögon då föräldrarna inte har råd, dels att landstingen inte ger alla funktionsnedsättningar samma rätt till stöd.

Det handlar alltså inte bara om barn i ekonomiskt utsatta familjer utan är en rättighetsfråga enligt barnkonventionen, artikel 23 och 24, som Sverige har anslutit sig till. De artiklarna handlar om funktionshindrades barns rätt till ett liv som möjliggör aktivt deltagande i samhället, och varje barns rätt till bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. 

Stor uppmärksamhet runt barns rätt till glasögon

Majblommans insamlingkampanj har rivstartat i veckan och hundratusen barn är ute och säljer årets majblommor! Samtidigt har det varit en hel del uppmärksamhet kring en av våra hjärtefrågor, barns rätt till glasögon, efter att vi den 17 april skrev om frågan på Svenska Dagbladets debattsida Brännpunkt. Där presenterade vi bland annat en ny sifo-undersökning som visar att många tusen skolbarn lever i familjer som inte har råd att köpa glasögon till barnen när de behöver det.

Här är den bild som växer fram ur denna undersökning:

• 172 800 skolbarn i Sverige behöver glasögon
• 29 700 skolbarn har fått vänta för att föräldrarna inte har haft råd
• Minst 16 000 skolbarn har fått vänta i tre månader eller mer
• 10 500 skolbarn har inte fått glasögon på ett helt år på grund av att föräldrarna inte har råd.
• Av de som har köpt glasögon när barnen behövde det har 18 procent fått prioritera bort annat, bland annat kläder och skor eller tandläkarbesök och glasögon till föräldrarna.
• 16 000 skolbarn lever i en familj som har fått skuldsätta sig för att få råd med glasögonen, t ex genom avbetalning hos optikern eller lån.

Många tidningar skriver idag om undersökningen, både på nyhets- och ledarplats. DN:s Martin Liby Alonso skriver att frågan behöver utredas men att det behövs bättre underlag. Det håller vi helt med om. En webbenkät riktad till de som bäst känner sina barns behov, föräldrarna, kan ge en bra och relevant bild av verkligheten men nu krävs det en ordentlig kartläggning, vilket vi också i skrivelser har bett såväl Socialstyrelsen som Sveriges Kommuner och Landsting att göra. Vi kommer att fortsätta att driva frågan med lika stor beslutsamhet och engagemang som tidigare, men vi kommer inte att göra fler undersökningar av det här slaget. Vi har visat att problemet finns och är allt för omfattande för att betraktas som ett undantag. Nu får berörda myndigheter ta över.

Fler som skriver på ledarplats är bland annat Eskilstunakuriren med ”Glasögon är ingen lyxkonsumtion” och Helsingborgs Dagblads Ingrid Runstens ”Större fokus på barn här och nu” och Expressens Ann-Charlotte Marteus ”Alla barn ska ha rätt till glasögon”.

På nyhetsplats har frågan tagits upp bland annat av TV4Nyheterna, Svenska Dagbladet, Norrköpings tidningar och av Sveriges Radios lokala radiostationer.

Sifo-undersökningen, och en ny kartläggning av landstingens bidrag, ingår i vår glasögonrapport Majblomman om skolbarns rätt till glasögon, uppdaterad med de färska uppgifterna.