onsdag 5 juli 2017

Åsa Regnér om 16 veckor skollov



Filip: De flesta föräldrar arbetar och har 5 veckor semester. Skolbarn är lediga 16 veckor och sommarlovet är det längsta lovet med 10 veckor. Majblommans rapport visar att 150.000 barn var ensamma minst en vecka medan föräldrarna arbetade förra sommarlovet. Vad tycker du om det?

Åsa: Jag tror att det är en stor ojämlikhetsfråga. Jag tror inte att det måste vara dåligt att vara ensam hemma en tid på sommarlovet om man för övrigt känner sig trygg och har haft roligt. Det beror på vilken miljö man har för övrigt och vilka resurser familjen har. Från regeringens sida har vi gjort en satsning till kommuner så att man kan erbjuda kostnadsfria aktiviteter på sommarlovet, just av det skälet. Det vänder sig till alla barn och så tycker jag att det ska vara och man ska inte peka ut vissa barn.

Clara: Skollagen säger att kommunerna ska erbjuda fritids till och med att barnen är 13 år och att de ska vara öppna även när skolan är stängd. Det är bara 15 procent av landets kommuner som har det och det betyder att kommunerna inte tolkar skollagen till barnets bästa. Vad tänker du om det?

Åsa: Jag har inte sett den studien och skolan är det andra statsråd som har ansvar för men vad vi nyss har gjort är att tagit beslut om att Barnkonventionen ska bli lag och den pratar om barnets bästa på olika vis. Då vill vi också kunskapshöja myndigheter och organisationer och där är skolan en viktig del av det. Kanske börjar man tänka på ett annat sätt när det gäller barns bästa.

Clara: Finns det någon anledning till att den inte kan införas som det var tänkt 2018?

Åsa: Vårt förslag har gått ut på en runda för synpunkter till myndigheter och experter och förslaget har fått mycket starkt stöd men det är också många juridiska instanser som har synpunkter på hur man skulle kunna höja kvaliteten när det gäller genomförandet. Därför ägnar vi två år åt kunskapslyft hos myndigheter, organisationer, rättsväsendet och till barn själva. Sedan går vi igenom annan lagstiftning för att se om man först kan förändra den så att den stärker barns rättigheter. Vi ska använda dessa år intensivt.

Filip: Anta att alla barn har rösträtt nästa år och du ska vinna deras förtroende. Vilken fråga skulle du då välja och hur skulle du argumentera för att vinna deras röster?

Åsa: Barnkonventionen som lag är en viktig fråga även om den inte känns så jättekonkret ännu men min ambition är att barns rättigheter ska stärkas och i barns liv är det förstås viktigt att skolan funkar på riktigt och att den jämnar ut skillnaderna mellan barn. Det ska inte spela någon roll om mina föräldrar är vana vida att plugga, har pengar eller inte. Skolan ska hjälpa just dig. Det är en sak. Jag tror också att vi behöver mindre skillnader mellan barnfamiljers ekonomi så att det inte spelar så stor roll som det gör just nu i samhället. Jag önskar att alla barn har riktigt härliga föräldrar och familjer och andra som barn bor hos och har det bra hos. Därför stärker vi också socialtjänsten.

Clara: Nu har ju inte barn rösträtt, så i vilka sammanhang skulle du kunna lyfta dessa frågor?

Åsa: Jag tycker själv att jag har gjort och gör det under året i mitt arbete, det är vad mitt arbete går ut på! Även om frågorna är fördelade på många departement så kan jag ta som exempel socialtjänsten och ungdomsvården så har jag jobbat mycket med den. Det är faktiskt hemskt att barn som får hjälp inom sociala ungdomsvården fortfarande har betydligt sämre hälsa och sämre skolresultat än andra barn, det är en djup orättvisa och då måste socialtjänsten ha resurser att stödja dessa barn. Då blir samhället som dessa barns föräldrar och då måste man ta det ansvaret.