måndag 13 februari 2017

Sportlov utan pengar

Vecka 7. Dags för sportlov i stora delar av Sverige. För många skolbarn betyder detta härliga, lediga dagar med familjen i fjällen eller roliga aktiviteter hemmavid. Men för några ungar på varje skola ser det annorlunda ut. De har inte råd med idrott och rekreation, och saknar vuxennärvaro, inte minst på grund av att fritidsverksamheten ofta går på sparlåga när skolan stänger.  

För Majblomman är kopplingen till kommunernas brist på ansvarstagande tydlig i sammanhanget. Att fritidsverksamheten bantas under loven är ett strukturellt problem, och ska i första hand hanteras därefter. Men allt som ofta landar den offentliga diskussionen i individuella ”lösningar”. Föräldrar får tips på hur man tänker positivt fast man är pank, hur barn kan ha kul ensamma hemma, eller på hur man lagar extra billig mat när skollunchen lyser med sin frånvaro. Det är att blunda för grundproblemet. Och att media låter psykologer förklara hur föräldrar ska hantera ett samhälleligt misslyckande på ett personligt plan är på gränsen till cyniskt.


Majblomman tar emot ansökningar om bidrag till barn i familjer med skör ekonomi, året runt. Inför sportlovet söker många bidrag till vinterkläder, sportutrustning, kulturupplevelser och annat som gör det möjligt att uppleva gemenskap med kompisar och familj när skolan har stängt.  


Föräldrar med heltidsanställning har ofta fem veckors semester, att jämföra med grundskolebarns 16 veckors ledighet per år. För många familjer är det en svår ekvation att få ihop med sportlov, påsklov, sommarlov, höstlov och jullov. Därför ska kommunernas fritidsverksamhet vara tillgänglig och hålla god kvalitet, året runt. Men av Majblommans årliga lovrapport framgår också att den kommunal fritidsverksamheten går på sparlåga på många håll, just när skolan stänger. Detta trots skollagen, som ger att kommunen har ansvar för fritidshem även under skollov. 

Lovveckorna är härliga ur de flesta barns perspektiv, men Majblomman kommer i kontakt med många som föredrar vardagen, och dess trygga rutiner med fritids och skola. Alternativet för barn som har det tufft är ofta sysslolöshet hemma.

Lovet betyder att den trygga skolmiljön försvinner, liksom ett lagat mål mat per dag.
Majblomman vill se frågan om barns 16 veckor lovveckor på högsta politiska nivå, i alla svenska kommuner. Det är en grundläggande förutsättning för alla barn ska ha det tryggt och bra oavsett om skolan är öppen eller inte.