Nyligen släpptes Majblommans sommarlovsrapport ”Alla minakompisar reste till olika ställen”. Den visar att det finns barn som har det
riktigt svårt på sommarlovet. Deras behov av samhällelig trygghet ökar när
skolan är stängd. Men kommunerna sviker genom att de också stänger.
64 procent av kommunerna som svarat på Majblomman
sommarlovsenkät anger att de stänger ner sin fritidsverksamhet i olika grad.
Ett vanligt upplägg är att man behåller enstaka fritids öppna. Det är ofta bra på
pappret, men det innebär att många barn måste byta miljö när de som mest
behöver stabilitet. Om man varken känner personal, andra barn eller är hemma i
lokalerna hade de flesta barn behövt en ny inskolningsperiod. Ur ett
familjeperspektiv betyder inte sällan bytet till sommarfritids i andra delen av
staden krångligare logistik, vilket kan ställa till stort besvär för exempelvis
ensamförsörjare.
Ett av Majblommans krav inom ramen för #sommarlovsuppropet
är att alla fritids och förskolor ska hållas öppna på sommarlovet. Det har
föranlett frågor om kvalitet och personalvård. Människor undrar över
pedagogernas rätt till semester och påtalar att det är svårt att hitta
kompetenta vikarier.
Självklart unnar Majblomman alla fritids- och förskolepedagoger sin semester, och vi menar att det är fullt möjligt för dem att få sommarledigt utan att fritidshemmen stängs.
150.000 barn mellan sex och tio år var ensamma hemma i minst en vecka förra sommaren. Det är en minoritet, som icke desto mindre behöver omsorg. Det torde räcka att hålla åtminstone en avdelning i det vanliga fritidshemmet öppen för att möta dessa barns behov.
Givetvis borde kommunerna
kunna ordna så att dessa yrkesgrupper liksom alla andra kan ha ett
semesterschema och att kompetenta vikarier täcker upp vid luckor. Just nu
studerar till exempel nära 50.000 personer inom olika pedagogiska och socialt
inriktade program på universitetet. Det är ett exempel på en resurs som behöver
såväl sommarjobb som praktik. Det skulle kunna komma barn till godo.
Inlägg
