Fredrik Reinfeldt: Höjda bidrag till barnfamiljer och en bra förskola viktigt för barn i fattiga familjer

På moderaternas dag i Almedalen träffade Majblommans knattereporter Fredrik Reinfeldt. 

Fråga: Säg tre saker som skulle göra livet lättare för fattiga barn i Sverige, förutom att föräldrarna ska ha jobb?

Svar: Det är svårt att gå förbi det faktum att föräldrarna behöver ha ett jobb, men vi har bland annat sett till att det finns en barndel som man väger in när man får bostadsbidrag. Det tror jag kan påverka. Vi har höjt det som kallas flerbarnstillägget, och det är ett sätt att säkra att man får extra resurser om man har många barn. Man är glad om man har många barn men det är också dyrare. Dessutom så tror jag att det är viktigt att vi ser till att ha god ordning på vår ekonomi, då har vi också goda resurser för att förskolan ska vara bra. Förskolan är ju en plats där många unga barn finns, som också är en avlastning för föräldrarna så att de kan jobba. Det är tre åtgärder.

Majblommans knattereporter frågar ut partiföreträdare i Almedalen

Majblomman är på plats på politikerveckan i Almedalen. Med oss har vi, precis som vi brukar, en knattereporter. I år har uppdraget gått till 12-åriga Wilma Janby. För Majblommans räkning träffar hon partiledare och andra partiföreträdare och frågar dem vad de tycker är viktigt att göra för att barn i fattiga familjer ska ha det bättre. Först ut var kristdemokraternas partiledare, socialminister Göran Hägglund. 

Göran Hägglund tror på skolans roll och föräldrarnas ansvar för fattiga barn

Knattereportern Wilma Janby träffade Göran Hägglund i folkvimlet på Donners plats.

Fråga: Nämn tre saker som du tycker att man kan göra för fattiga barn i Sverige, oavsett hur föräldrarnas ekonomi ser ut?

Svar: Det första är ju att föräldrarna har ett arbete, om alla föräldrar fick ett arbete skulle ekonomin förbättras väldigt mycket för dem. En annan sak är att man får en bra start i skolan. Att man får gå på en bra skola och ha bra lärare som bryr sig om en, det tror jag spelar en jättestor roll för att det ska gå bra senare i livet. Och sen att man har föräldrar som bryr sig om sina barn, för det är alltid svårare om man har föräldrar som är psykiskt sjuka eller dricker mycket sprit, så det tror jag skulle spela en stor roll för alla barn.

Per Ramhorn vill se en avgiftsfri skola och ökat stöd till barnfamiljer och ensamstående föräldrar

Knattereporterns andra intervju för dagen var med Sverigedemokraternas socialpolitiske talesperson Per Ramhorn.

Fråga: Nämn tre saker som du tycker att man kan göra för fattiga barn i Sverige, oavsett hur föräldrarnas ekonomi ser ut?

Svar: De fattiga barnen är ett stort problem i Sverige, man ser att det ökar hela tiden. Först och främst handlar det om att föräldrarna måste ha jobb, och där finns flera olika åtgärder man kan göra, men också stödet till barnfamiljer och ensamstående föräldrar måste öka. Sen är det också viktigt att avgifterna för olika aktiviteter för barn sänks, och när det gäller skolan ska den vara helt kostnadsfri, vi ser att på vissa orter har ändå skolorna avgifter för olika aktiviteter. Men skolan ska vara helt och hållet avgiftsfri så att alla barn kan hänga med på alla aktiviteter, oavsett om man är rik eller fattig.

Särskilt tufft för ensamstående kvinnor med barn

Försäkringskassan har i en färsk rapport konstaterat att den ekonomiska familjepolitiken allt sämre klarar att lyfta familjer ur ekonomisk utsatthet. Rapporten visar också att framför allt ensamstående kvinnor med barn har det tufft. Sverige klättrar också på en oattraktiv lista, den över hur stor andel av befolkningen i OECD-länderna som lever i ekonomisk utsatthet.

Det här stämmer väl överens med den bild Majblomman har, utifrån vad vi ser i de tiotusentals bidragsansökningar som kommer in till våra lokalföreningar runt om i landet. Majoriteten av de som söker är just ensamstående kvinnor som försöker få ekonomin att gå ihop, och kanske lyckas göra något fint för sina barn. Vi ser sedan några år tillbaka att bidragsansökningar för kläder, skor och andra nödvändiga saker ökar. Många söker också för att kunna ge sina barn upplevelser och minnen, till exempel för att kunna göra en utflykt, besöka ett nöjesfält eller ordna ett födelsedagskalas. Majblomman finns till för barn som har det svårt och vi är följsamma barns behov. Alla barn ska kunna dela gemenskapen med sina kamrater både i skolan och på fritiden, och det ska våra bidrag hjälpa till med. Men vi ser alltså också att vi får ta ett allt större ansvar för sådant som samhället bör stå för om föräldrarna själva inte klarar det: kläder, skor, glasögon. Så ska det inte vara. Vi för dialoger med socialtjänstemän i kommunerna för att göra dem uppmärksammade på detta. Och många av dem sliter hårt med att hjälpa de biståndssökande familjerna, men vittnar om att det blir allt tuffare att få budgetarna att räcka till.

Det är bra att regeringen får färska siffror och kan se över hur den ekonomiska familjepolitiken fungerar. Det räcker inte enbart att höja ett bidrag – för människor som tvingas leva på ekonomiskt bistånd innebär det bara att ett annat bidrag sänks. Den övergripande ekonomiska situationen förbättras alltså inte för dem genom en sådan åtgärd. Det är också viktigt på kommunnivå att göra sitt yttersta för att barnen i de ekonomiskt utsatta familjerna inte stigmatiseras ytterligare. Små insatser, som att förbjuda matsäck och andra dolda avgifter i skolorna till att ordna gratis sommarlovsaktiviteter, gör stor skillnad. Det är väldigt viktigt att minnas att barns behov är omedelbara, de kan inte vänta på politiska förändringar. Under tiden som vi vuxna jobbar långsiktigt, måste barnen få ha det bra här och nu. 

Tripnets uppmaning: Skicka vidare!

Majblommans samarbetspartners i näringslivet är våra Blommande företag. Deras engagemang betyder mycket för oss. Tripnet är vår trygga driftspartner för våra it-lösningar. Och utöver denna sponsring har VD Ulf Persson tagit ett väldigt fint initiativ, som verkligen visar att det bara är kreativiteten som sätter gränser. Följande brev skickade han, tillsammans med Majblommans pocketbok En vanlig dag, till 40 beslutsfattare hos sina kunder:

"Skicka vidare!

Den här boken är förfärlig, därför får du den.

Jag vill gärna tro att alla har det rimligt bra i Sverige. Jag brinner för Afrika och kan se direkta resultat av vårt arbete för att stödja massajbarnens möjlighet till utbildning. Att se vad som finns nära är svårare. Det finns väl inte några fattiga barn på Hindås Skola?

Allt syns dock inte vid ett snabbt ögonkast. Det finns en ökande barnfattigdom i Sverige där barn stannar hemma från skolutflykter för att de inte kan betala inträde till ett museum, eller slutar träna fotboll för att de inte kan få ett par nya skor när de gamla blivit för små.

Sådant berörde mig när jag läste den här boken och nu sitter jag här med tårar i ögonen igen. Tripnet har sponsrat Majblomman i många år och det kommer vi att fortsätta med. Majblomman gör ett otroligt viktigt arbete. Kanske kommer du att känna likadant när du har läst lite i boken? Ditt företag kan kanske också bli ett blommande företag? Jag hoppas det.

Så här vill jag inte att det ska se ut i mitt land. Jag har skrivit mitt namn i den här boken och skickat den till dig. Nu är det din tur. Skriv ditt namn i boken när du har läst färdigt och lämna den vidare till någon du tror kan bli berörd. Jag har skickat ut 40 böcker och om alla lämnar dem vidare är vi snart 80, 120, 160… personer som kanske kan göra något positivt åt saken.

Tack för att du hjälper till!

TRIPNET AB 

Ulf Persson"

Sätt barnets perspektiv och behov i centrum för debatten om barnfattigdom

Det är hög tid att sätta barnet i centrum i debatten om barnfattigdom.

Majblomman har presenterat rapporter om konkreta brister i barns välfärd sedan 2004. Rapporterna utgår från det hjälpbehov vi möter i de många tusen bidragsansökningar vi får in varje år. Igår presenterade Unicef sinrapport om barnfattigdom i 35 rika länder. Sverige ligger dåligt till när man mäter hur djupt barn tillåts falla under fattigdomsgränsen. Sverige kommer först på 22:a plats efter länder som Polen, Grekland, Estland och Ungern. Det är dags att regering, riksdag, kommuner och landsting tar dessa rapporter på mycket stort allvar och sätter barnets behov i centrum. Det behövs lösningar på lång sikt. Men barns behov är omedelbara och därför får vi inte låta debatten enbart handla om övergripande resonemang utan också om konkreta åtgärder direkt till barnen.

I Majblommans rapporter uppmärksammar vi konkreta behov som lindrar effekterna av barnfattigdom – behov som svensk lagstiftning är till för men som tolkas godtyckligt och utan ett verkligt barnperspektiv.

Skollagen säger att skolan ska vara avgiftsfri – ändå förekommer en rad dolda avgifter. Skollagen är också tydlig med att barn har rätt den barnomsorg de behöver – ändå stänger förskolor och fritidshem ned under stora delar av sommaren. Hälso- och sjukvårdslagen är tydlig med att barn har rätt till hjälpmedel och medicinsk behandling – ändå får barn över 7 år vanligtvis inte en krona i bidrag till glasögon. Socialtjänstlagen är tydlig med att barn ska garanteras en skälig levnadsstandard – ändå snålar ofta socialtjänsten in på bidrag till barnfamiljer och hjälper dem att söka medel från Majblomman.

Detta är tre konkreta exempel som gör att de allra mest utsatta barnen inte kan delta på lika villkor i samhället. Och det är exempel på att huvudmännen inte följer eller tolkar svensk lagstiftning utifrån barns behov. Majblomman har en viktig roll i nätverket runt barn på 700 orter i Sverige. Vi sätter alltid barnets bästa i fokus, men vi ska inte ta över sådant som finns reglerat i lagstiftning.

Regering, landsting och kommuner måste ta fram strategier för att bekämpa barnfattigdom i Sverige. Strategierna behöver vara både övergripande och detaljerade. Det blir ofta rundgång i debatten – barnet glöms bort och föräldrarnas förmåga att försörja sina barn hamnar i centrum. Ibland lösningsinriktat, men ofta skuldbeläggande. Sätt nu barnet i centrum och lös ut några enkla frågor som kraftigt kan förbättra för barn i fattiga familjer redan här och nu.

På regeringens bord ligger frågan om barns rätt tillglasögon. Majblomman har lämnat sin noggranna kartläggning och ett erbjudande om att genomföra ett kunskapsseminarium för aktuella tjänstemän. Regeringen skulle snabbt kunna lösa ut en fråga som definitivt kommer att gynna de allra mest utsatta barnens möjlighet att delta på lika villkor i skolan och på fritiden.

Kommunerna måste också försäkra sig om att följa skollagen. De ”obetydliga avgifter” som skolan tillåts ta ut måste vara just obetydliga. Definiera tydliga gränser, så att alla vet vad som gäller. Se till att frivilliga insamlingar på riktigt är frivilliga. Och utbilda personalen i skolan om barnfattigdomens villkor.

Och nu stundar sommarlovet. En underbar tid för många barn. Men för barn i fattiga familjer är det tio långa veckor då samhället stänger ned. Då de blir ensamma kvar när kompisarna sticker ut på äventyr. Kommunerna kan till exempel anordna sommarlovsaktiviteter eller hålla fritidsgårdarna öppna för att dessa barn ska få möjlighet till utveckling och gemenskap även under sommaren.  

Det är inte värdigt ett land som Sverige att svika de här barnen. Barndomen går inte i repris, vi kan inte ”tappa bort” flera årskullar barn medan vi väntar på resultat av strukturella förändringar. Det får konsekvenser både för individen och samhället. 

Replik på ledare i Svenska Dagbladet den 13 maj 2012: Glasögonfrågan är inte ett dåligt exempel på barnfattigdom

Redan 2006 rapporterade Majblommans lokalföreningar, det finns 700, om att allt fler ansökningar gällde bidrag till barns glasögon. Av våra tusentals volontärer arbetar många inom skolan och sjukvården och de vittnade om problemet med barn som inte får de glasögon de behöver. Majblommans riksförbund har undersökt hur landstingen arbetar med frågan om glasögon som hjälpmedel och medicinsk behandling samt vilka lagar som finns. Vi har intervjuat politiker, föräldrar, barn, lärare och ögonläkare. Frågan är noggrant kartlagd av oss. Trots detta skriver SvD:s ledarskribent Sanna Rayman att frågan är tagen ur luften, och ifrågasätter om den är ett bra exempel på problemet barnfattigdom.

Jag har varit i kontakt med Sanna Rayman och förstått att hon delar Majblommans uppfattning om att barnfattigdom är ett verkligt och viktigt problem i Sverige. Det gläder oss. Ju fler journalister och opinionsbildare som får upp ögonen för barnfattigdom och kan bidra till att frågan lyfts, desto bättre.

Men Majblomman menar att barns rätt till glasögon inte bara är en barnfattigdomsfråga, det är en barn-rättighets-fråga. Barn har rätt till de hjälpmedel och den medicinska behandling de behöver, det står i hälso- och sjukvårdslagen. Vi arbetar hårt för att glasögon inte ska undantas från den lagen, som de oftast gör idag. Och särskilt viktigt är det förstås för de barn vars vårdnadshavare lever i ekonomisk utsatthet och inte kan skaffa glasögon till sina barn när de behöver dem. Glasögonen blir ett sätt att lindra barnfattigdom, då barnen får ökade chanser att hänga med i skolan och på fritiden om de kan se ordentligt.

För barns behov är omedelbara. Majblomman tar barnets perspektiv och ser vad som är viktigt här och nu. Därför delar vi ut bidrag till de enskilda barn som söker om pengar till glasögon. Vi jobbar också för politiska förändringar, men de tar tid. Barn kan inte vänta.

Men glädjande nog har frågan nått så långt som till regeringens bord. Det finns en bred politisk samsyn om att frågan är viktig. Nu pågår också ett spännande forskningsprojekt vid IFAU i Uppsala, som ska ta reda på om det finns samband mellan landstingens glasögonbidrag och slutbetyg. Och vi fortsätter jobba för att frågan ska lösas så att barn i Sverige får rätt till de glasögon de behöver.

Så kan Majblomman bidra med kunskap till regeringen om barns behov av glasögon

Regeringen ska kartlägga landstingens tillämpning av sitt ansvar för glasögon som hjälpmedel till barn, det har jag berättat om här på bloggen i ett tidigare inlägg.

Majblomman har samlat kunskap i frågan sedan 2006 och vill nu erbjuda regeringen hjälp att snabbt komma igång med kartläggningen. Vi sammanfattar detta i ett brev till barn- och äldreminister Maria Larsson idag, där vi berättar om vad vi kan bidra med samt föreslår ett kunskapsseminarium som kickstart på arbetet.

Vår kunskap är sammanställd i vår glasögonrapport, den senaste publicerade vi i mitten av april. Här angriper vi problembilder från flera håll; barnen och föräldrarnas upplevelser och prioriteringar, politikers ibland bristfälliga kunskap om problemet, ögonläkares expertis om glasögon som behandling, landstingens bidrag till barns glasögon, hur synfel definieras i Sverige, vilka lagar som gäller, det internationella samfundets prioritering av god syn genom WHO’s Vision 2020 The Right to Sight, med mera. Det har blivit en hel del kunskap genom åren.

Vi erbjuder oss också att arrangera ett kunskapsseminarium, liknande ett vi tidigare har hållit i riksdagen (då med miljöpartiet som värd). Inbjudna talare och deltagare på ett sådant seminarium skulle kunna vara:
·  Pia Agervi ,överläkare och verksamhetschef för utbildning och akut ögonsjukvård vid S:t Eriks ögonsjukhus, om hur synen utvecklas hos små barn och behovet av glasögon som behandling för att undvika framtida funktionshinder
· Alexanders Westerberg, forskare vid IFAU som just nu arbetar på ett projekt om hur landstingens glasögonbidrag har sett ut och förändrats över tid
· Rune Brautaset, docent och programdirektor för Optikerprogrammet vid KI, om optikerns roll i vårdkedjan och vad olika synfel innebär för individen i praktiken
· Ann Wahlberg, skolsköterska på Maltesholmsskolan om rutinerna för skolbarns synundersökningar och sin bild av hur barn påverkas av att inte få de glasögon de behöver
· Fredrik Wistrand, vd för optikerkedjan Smarteyes, om hur branschen ser ut och hur landstingen kan pressa priserna väsentligt så att en utökning av dagens bidrag kan genomföras till en relativt sett liten kostnad.

Vi kan också föreslå flera landstingspolitiker som kan ge sin syn på prioriteringar och diskussioner i ett landsting.

Vi hoppas nu att regeringen inte lägger frågan åt sidan utan tar chansen att snabbt och till en relativt sett liten kostnad påverka landets landsting att förbättra förutsättningarna för en lyckad skolgång för tusentals barn i Sverige.