Unga tjejers simkunnighet

Den senaste veckan har en nyhet från Hässleholms kommun skapat diskussioner, främst i sociala medier. Majblomman har nämnts i tämligen kategoriska ordalag mot bakgrund av ett komplext sammanhang. Nu har jag kontrollerat alla fakta i frågan och kan ge följande svar.

Under 2015 fick skolorna i Hässleholms kommun ett stort antal nyanlända elever att ta hand. Enligt skollagen måste alla elever klara av ett simkunnighetsprov för att få godkänt betyg i idrott. Det är i korthet bakgrunden till att skolhälsovården för två år sedan vände sig till Majblomman med en förfrågan om att köpa in 3 stycken heltäckande baddräkter för utlåning, så kallade burkinis. Frågan hade kommit upp i enskilda samtal mellan tjejer i högstadiet och deras skolsköterska. Flickorna var oroliga för sina betyg.

Majblommans lokalförening i Hässleholm består av volontärer med dokumenterad kunskap om och erfarenhet av barn och tonåringar i svåra situationer. De har uppdraget att se till alla barns bästa, i enlighet med Barnkonventionen. Våra volontärer tar emot ansökningar om hjälp med intyg från skolsköterskor, kuratorer och lärare som arbetar nära många barn som har det tufft på olika sätt. Majblomman bidrar med skridskor, hjälmar, simhjälpmedel och annat för utlåning.

Vår Majblommeförening i Hässleholm har velat ge alla elever chansen att lära sig simma. Simkunnighet ger en faktisk livförsäkring som de flesta av oss tar för given. Det ger också gymnasiebehörighet, vilket är en förutsättning för alla ungas möjlighet till en god framtid i Sverige.

Majblommans Riksförbund har stort förtroende för Hässleholms lokala Majblommeförening och de volontärer som gör sitt yttersta för att hjälpa barn och ungdomar till ett bra liv och en ljus framtid, oavsett bakgrund.

Att Majblomman skulle bidra till förtryck av högstadietjejerna som behövde klara ett simprov är en ogenomtänkt slutsats. När förändringsarbete behöver genomföras i ett samhälle är det avgörande att man inte trycker barn och tonåringar framför sig för att bana väg i processen. Det är vuxnas ansvar att gå först.

Lena Holm, Generalsekreterare Majblommans Riksförbund

Anna Kinberg Batra om 16 veckor skollov

Se intervjun i MajTV

Filip: De flesta föräldrar arbetar och har 5 veckor semester. Skolbarn är lediga 16 veckor och sommarlovet är det längsta lovet med 10 veckor. Majblommans rapport visar att 150.000 barn var ensamma minst en vecka medan föräldrarna arbetade förra sommarlovet. Vad tycker du om det?

Anna: Det tycker jag är tråkigt. Jag tycker det ska finnas sommarfritids och det står i lagen att det ska finnas. Bästa sättet att få ha ett bra sommarlov med sina barn är att föräldrar har ett jobb, så att de har råd att göra trevliga saker.

Clara: Skollagen säger att kommunerna ska erbjuda fritids till och med att barnen är 13 år och att de ska vara öppna även när skolan är stängd. Det är bara 15 procent av landets kommuner som har det och det betyder att kommunerna inte tolkar skollagen till barnets bästa. Vad tänker du om det?

Anna: Nej det är inte bra. Lagen säger faktiskt att man ska erbjuda fritids när det behövs. När det behövs då ska vi se till att kommunerna faktiskt erbjuder det.

Filip: Anta att alla barn har rösträtt nästa år och du ska vinna deras förtroende. Vilken fråga skulle du då välja och hur skulle du argumentera för att vinna deras röster?

Anna: Jag tror att det handlar om tre saker. Det första är integration - att ingen lämnas utanför att man inte fortsätter att vara arbetslös utan att man ska kunna jobba. Det andra är att det skapas fler jobb och att skolan är bra. Jag vill ha lovskola om man behöver extra hjälp på sommaren. Det tredje är otrygghet om man inte vågar gå ut eller vågar ringa polisen. Det vill jag ändra och införa fler poliser. Detta tror jag är viktigt för både stora och små. Jag tror att det är samma frågor för att Sverige ska vara starkt och tryggt och hålla ihop

 Clara: Nu har ju inte barn rösträtt, så i vilka sammanhang skulle du kunna lyfta dessa frågor?

Anna: Jag tycker det är bra att man har gränsen för rösträtt vid 18 år men jag tycker att alla vuxna ska lyssna noga på barn och när lagen säger att man ska ta hänsyn till barnets bästa, då ska man också se till att den följs annars blir både barn och vuxna besvikna.

Jimmie Åkesson om 16 veckor skollov

Se intervjun i MajTV

Filip: De flesta föräldrar arbetar och har 5 veckor semester. Skolbarn är lediga 16 veckor och sommarlovet är det längsta lovet med 10 veckor. Majblommans rapport visar att 150.000 barn var ensamma minst en vecka medan föräldrarna arbetade förra sommarlovet. Vad tycker du om det?

Jimmie: Jag tycker inte alls om det. Det måste finnas förskolor och fritids öppet och tillgängligt så att man inte behöver vara ensam när föräldrarna arbetar. Vi vill möjliggöra för föräldrar till barn i de lägre åldrarna att kunna jobba mer deltid, så att man kan vara hemma om man vill det. Den rättigheten vill vi utvecklas.

Clara: Skollagen säger att kommunerna ska erbjuda fritids till och med att barnen är 13 år och att de ska vara öppna även när skolan är stängd. Det är bara 15 procent av landets kommuner som har det och det betyder att kommunerna inte tolkar skollagen till barnets bästa. Vad tänker du om det?

Jimmie: Jag tycker det är dåligt. Vi träffas en gång vart annat år i partiet och diskuterar barnomsorg och fritids, det är en fråga som ständigt kommer upp. Dels till förskola, barnomsorg nattetid och andra obekväma tider. Det är ett reellt problem. Jag har själv barn i förskoleålder och nu är jag själv mycket ledig på sommarlovet, så det går att lösa men hade jag inte varit det, vet jag inte vad vi hade gjort. Då hade vi fått blanda in far- och morföräldrar att göra en insats men det är inte så det ska vara.

Filip: Anta att alla barn har rösträtt nästa år och du ska vinna deras förtroende. Vilken fråga skulle du då välja och hur skulle du argumentera för att vinna deras röster?

Jimmie: Glass till alla barn! - Nej jag bara skojade. Men barn är man upp till 18 år så det är väldigt olika frågor som berör bar barn. Ett litet barn hade kanske varit mer intresserad av barnomsorgen - vilka leksaker man vill ha. Är man i skolåldern handlar det om skolan.

I tonåren är det andra frågor. Jag tror det är viktigt att politiker ska tala till alla men det är viktigt att visa att man lyssnar på barn. Barn är oftast väldigt kloka och ärliga, De säger sanningen och det kan vi behöva ibland, vi politiker.

Clara: Nu har ju inte barn rösträtt, så i vilka sammanhang skulle du kunna lyfta dessa frågor?

Jimmie: Ja, det kan jag göra här i Almedalen. För två eller tre år sedan presenterade i helt program som vi kallade "barnprogrammet" som handlar om barns vardag från de att de ligger i mammas mage till att man blir stor och lämnar skolan. Det är ett sätt att lyfta frågor som rör barn. Men också i riksdagen där vi speciella personer i riksdagen som bara arbetar med barnfrågor som på olika sätt försöker driva den politik som vi tror är bra för barn och barnfamiljer i Sverige.

Ebba Busch Thor om 16 veckor skollov

Se intervjun i MajTV

Filip: De flesta föräldrar arbetar och har 5 veckor semester. Skolbarn är lediga 16 veckor och sommarlovet är det längsta lovet med 10 veckor. Majblommans rapport visar att 150.000 barn var ensamma minst en vecka medan föräldrarna arbetade förra sommarlovet. Vad tycker du om det?

Ebba: Jag har själv varit ett av de barn som fått sitta hemma ensam medan mina föräldrar arbetade under sommarloven och jag vet att det är många barn som har det så. Det är ingen rolig situation och vi behöver göra mycket mer för att förändra det.

Clara: Skollagen säger att kommunerna ska erbjuda fritids till och med att barnen är 13 år och att de ska vara öppna även när skolan är stängd. Det är bara 15 procent av landets kommuner som har det och det betyder att kommunerna inte tolkar skollagen till barnets bästa. Vad tänker du om det?

Ebba: Det är alldeles för dåligt och jag tänker lite så här: en kommun har ansvar för jättemånga frågor men man måste våga prioritera, dvs att vissa saker är viktigare än andra frågor och att till exempel hålla skollagen. Det måste vara en av kommunernas viktigaste uppgifter. Då tycker jag att man ska lägga mer tid på att det faktiskt är så. 

Filip: Anta att alla barn har rösträtt nästa år och du ska vinna deras förtroende. Vilken fråga skulle du då välja och hur skulle du argumentera för att vinna deras röster?

Ebba: Jag vill ta fler förslag. Det ena handlar om att det ska vara lättare för barnens föräldrar att både kunna jobba och ha tid för sin familj. Det är många jobb där det är svårt att kombinera och vill göra det lättare för föräldrar att tid för sina barn. Ett annat förslag är att det ska vara möjligt att vara tjänstledig så att till exempel om ens barn är 13 år gammalt och får en tuff situation så ska man kunna vara ledig lite mer från jobbet för att få mer tid tillsammans med barnet. 

Clara: Nu har ju inte barn rösträtt, så i vilka sammanhang skulle du kunna lyfta dessa frågor?

Ebba: Jag kommer att fortsätta att lyfta dess frågor från riksdagen där jag jobbar och jag kommer att fortsätta lyfta frågorna i intervjuer som jag ger. Sedan kommer jag att driva på våra kommunpolitiker. De måste prioritera det som är deras viktigaste uppgift och det är en trygg barndom och en skola som fungerar. 

Åsa Regnér om 16 veckor skollov

 Se intervjun i MajTV

Filip: De flesta föräldrar arbetar och har 5 veckor semester. Skolbarn är lediga 16 veckor och sommarlovet är det längsta lovet med 10 veckor. Majblommans rapport visar att 150.000 barn var ensamma minst en vecka medan föräldrarna arbetade förra sommarlovet. Vad tycker du om det?

Åsa: Jag tror att det är en stor ojämlikhetsfråga. Jag tror inte att det måste vara dåligt att vara ensam hemma en tid på sommarlovet om man för övrigt känner sig trygg och har haft roligt. Det beror på vilken miljö man har för övrigt och vilka resurser familjen har. Från regeringens sida har vi gjort en satsning till kommuner så att man kan erbjuda kostnadsfria aktiviteter på sommarlovet, just av det skälet. Det vänder sig till alla barn och så tycker jag att det ska vara och man ska inte peka ut vissa barn.

Clara: Skollagen säger att kommunerna ska erbjuda fritids till och med att barnen är 13 år och att de ska vara öppna även när skolan är stängd. Det är bara 15 procent av landets kommuner som har det och det betyder att kommunerna inte tolkar skollagen till barnets bästa. Vad tänker du om det?

Åsa: Jag har inte sett den studien och skolan är det andra statsråd som har ansvar för men vad vi nyss har gjort är att tagit beslut om att Barnkonventionen ska bli lag och den pratar om barnets bästa på olika vis. Då vill vi också kunskapshöja myndigheter och organisationer och där är skolan en viktig del av det. Kanske börjar man tänka på ett annat sätt när det gäller barns bästa.

Clara: Finns det någon anledning till att den inte kan införas som det var tänkt 2018?

Åsa: Vårt förslag har gått ut på en runda för synpunkter till myndigheter och experter och förslaget har fått mycket starkt stöd men det är också många juridiska instanser som har synpunkter på hur man skulle kunna höja kvaliteten när det gäller genomförandet. Därför ägnar vi två år åt kunskapslyft hos myndigheter, organisationer, rättsväsendet och till barn själva. Sedan går vi igenom annan lagstiftning för att se om man först kan förändra den så att den stärker barns rättigheter. Vi ska använda dessa år intensivt.

Filip: Anta att alla barn har rösträtt nästa år och du ska vinna deras förtroende. Vilken fråga skulle du då välja och hur skulle du argumentera för att vinna deras röster?

Åsa: Barnkonventionen som lag är en viktig fråga även om den inte känns så jättekonkret ännu men min ambition är att barns rättigheter ska stärkas och i barns liv är det förstås viktigt att skolan funkar på riktigt och att den jämnar ut skillnaderna mellan barn. Det ska inte spela någon roll om mina föräldrar är vana vida att plugga, har pengar eller inte. Skolan ska hjälpa just dig. Det är en sak. Jag tror också att vi behöver mindre skillnader mellan barnfamiljers ekonomi så att det inte spelar så stor roll som det gör just nu i samhället. Jag önskar att alla barn har riktigt härliga föräldrar och familjer och andra som barn bor hos och har det bra hos. Därför stärker vi också socialtjänsten.

Clara: Nu har ju inte barn rösträtt, så i vilka sammanhang skulle du kunna lyfta dessa frågor?

Åsa: Jag tycker själv att jag har gjort och gör det under året i mitt arbete, det är vad mitt arbete går ut på! Även om frågorna är fördelade på många departement så kan jag ta som exempel socialtjänsten och ungdomsvården så har jag jobbat mycket med den. Det är faktiskt hemskt att barn som får hjälp inom sociala ungdomsvården fortfarande har betydligt sämre hälsa och sämre skolresultat än andra barn, det är en djup orättvisa och då måste socialtjänsten ha resurser att stödja dessa barn. Då blir samhället som dessa barns föräldrar och då måste man ta det ansvaret.

Gustav Fridolin om 16 veckor skollov

Se intervjun på MajTV

Filip: De flesta föräldrar arbetar och har 5 veckor semester. Skolbarn är lediga 16 veckor och sommarlovet är det längsta lovet med 10 veckor. Majblommans rapport visar att 150.000 barn var ensamma minst en vecka medan föräldrarna arbetade förra sommarlovet. Vad tycker du om det?

Gustav: Jag tycker det är jätteviktigt att ha valet att kunna vara på fritids och att det inte bara är ett val på pappret utan att det är ett alternativ som känns naturligt och bra och välfungerande när föräldrarna behöver jobba. Lagen är tydlig med att man ska erbjuda fritids och sedan ger vi också extra pengar så att man ska kunna ordna särskilda sommarlovsaktiviteter som jag tror att alla kommuner utom sex har tagit del av. Förra sommaren var det 600.000 barn som tagit del av statligt finansierade sommarlovsaktiviteter.

Clara: Skollagen säger att kommunerna ska erbjuda fritids till och med att barnen är 13 år och att de ska vara öppna även när skolan är stängd. Det är bara 15 procent av landets kommuner som har det och det betyder att kommunerna inte tolkar skollagen till barnets bästa. Vad tänker du om det?

Gustav: Man ska erbjuda det och utifrån den undersökningen vi fått ska vi be skolinspektionen titta på hur det kommer sig att så många kommuner svarar till er att de inte erbjuder. Lagen är tydlig.

Filip: Anta att alla barn har rösträtt nästa år och du ska vinna deras förtroende. Vilken fråga skulle du då välja och hur skulle du argumentera för att vinna deras röster?

Gustav: Miljön!! Den absolut viktigaste frågan för vår framtid och de viktigaste besluten vi fattar de närmsta åren. Sedan är det klart att för mig hänger skola och miljö ihop i det att både frågor som handlar om att vi kan påverka vilket samhälle vi ska få om 10 - 15 år. Så mitt engagemang för skolan hänger ihop på det sättet.

Clara: Nu har ju inte barn rösträtt, så i vilka sammanhang skulle du kunna lyfta dessa frågor?

Gustav: När jag ska hålla tal här i Almedalen på lördag så kommer jag att lyfta de frågor som är särskilt viktiga för barn. Det är ju vår uppgift i Miljöpartiet att inte bara tänka på vad som är bra till nästa val utan också vad som är bra om 10 - 15 år. De som är barn idag är vuxna då.

Annie Lööf (C) om 16 veckor skollov

Filip: De flesta föräldrar arbetar och har 5 veckor semester. Skolbarn är lediga 16 veckor och sommarlovet är det längsta lovet med 10 veckor. Majblommans rapport visar att 150.000 barn var ensamma minst en vecka medan föräldrarna arbetade förra sommarlovet. Vad tycker du om det?

Annie: Jag tycker det är sorgligt men samtidigt förstår jag föräldrarna också, de har svårt att få tio veckor semester. Många föräldrar försöker pussla så man försöker vara hemma så länge som möjligt med sina barn på sommarlovet. Eller så har man en farmor eller mormor eller kusiner så man kan vidga de ensamma sommarlovsveckorna med. Det finns ju faktiskt de som inte har den möjligheten och får vara själva och känner både ensamhet och otrygghet. Jag tycker att kommunerna har ett ansvar att ordna fritidsaktiviteter som är beroende av ålder. Sommarkollo och sommarlovsaktiviteter för barn så att de slipper vara själv på dagarna.

Clara: Skollagen säger att kommunerna ska erbjuda fritids till och med att barnen är 13 år och att de ska vara öppna även när skolan är stängd. Det är bara 15 procent av landets kommuner som har det och det betyder att kommunerna inte tolkar skollagen till barnets bästa. Vad tänker du om det?

Se intervjun på MajTV

Annie: Det är viktigt att skollagen följs och att det anordnas fritidsaktiviteter. De kan ju se lite olika ut i olika kommuner så klart och de måste anpassas till den ålder som barnen har.

Det kan vara fritidsklubbar och andra aktiviteter som är intressanta men självklart är det så att skollagen ska följas av kommunen!

Filip: Anta att alla barn har rösträtt nästa år och du ska vinna deras förtroende. Vilken fråga skulle du då välja och hur skulle du argumentera för att vinna deras röster?

Annie: Det där är en jätteviktig fråga och även om barn inte har rösträtt så tycker jag att de finns med i bakhuvudet när vi formulerar vår politik. Jag har ju t.ex. en politik att fler vuxna ska få ett arbete för ju fler föräldrar som jobbar desto bättre blir det för barnen som får möjlighet att göra det lilla extra emellanåt som man kanske inte annars har råd med. Jobbpolitik är viktigt även för barnen. Sedan tror jag det är viktigt att barn ska känna trygghet och för många handlar det om trygghet i skolan, frihet från mobbning är viktigt.

Clara: Nu har ju inte barn rösträtt, så i vilka sammanhang skulle du kunna lyfta dessa frågor?

Annie: Jag tycker att jag lyfter barnperspektivet ganska mycket och självklart kan jag göra det som partiledare, i mina tal, jag lyfter ensamkommande flyktingbarn under många år. Det är just för att de kommer hit som barn utan föräldrar. Deras möjlighet att kunna återförenas med sina föräldrar. Det kan jag göra i intervjuer och i de tal och förslag som vi lägger. Vi har partistämma i höst och där kommer barnperspektivet att vara väldigt viktigt i många av de områden som vi kommer att debattera och fatta beslut om.

Jan Björklund (L) om 16 veckor skollov

https://www.youtube.com/watch?v=d-bis8iY678&t=79s

Filip: De flesta föräldrar arbetar och har 5 veckor semester. Skolbarn är lediga 16 veckor och sommarlovet är det längsta lovet med 10 veckor. Majblommans rapport visar att 150.000 barn var ensamma minst en vecka medan föräldrarna arbetade förra sommarlovet. Vad tycker du om det?

Jan: Till och början med ska vi vara glada över att vi har ett långt sommarlov för sommaren är så kort i Sverige så att de flesta vill vara lediga. Men jag tycker inte det är bra att små barn lämnas ensamma och det finns ju krav på att fritids ska hålla öppet och många kommuner ordnar ju sommarskolor och sommarkolonier som är till för de gruppen barn men det borde göras mer säkert.

Clara: Skollagen säger att kommunerna ska erbjuda fritids till och med att barnen är 13 år och att de ska vara öppna även när skolan är stängd. Det är bara 15 procent av landets kommuner som har det och det betyder att kommunerna inte tolkar skollagen till barnets bästa. Vad tänker du om det?

Jan: Lagen ska följas, så det är inte acceptabelt. Om det finns en efterfrågan ska det finnas. Mina barn, när det gick i mellanstadiet, de var på fritids och det fungerade. Men det ska ju fungera.

Filip: Anta att alla barn har rösträtt nästa år och du ska vinna deras förtroende. Vilken fråga skulle du då välja och hur skulle du argumentera för att vinna deras röster? 

Jan: Jag tycker att skolan är den viktigaste frågan om vi talar om barns situation. Att det är en bra skola. Det är väldigt många barn som går till skolan med en klump i magen för att de blir mobbade eller att det är stökigt i klassrummet som gör att det inte blir studiero och kan lära sig saker. Jag skulle prioritera skolan och trygghet och arbetsro. Att ingen ska bli mobbad. 

Clara: Nu har ju inte barn rösträtt, så i vilka sammanhang skulle du kunna lyfta dessa frågor?

Jan: Frågorna runt skolan lyfter jag rätt mycket. Ingen ska behöva gå till skolan och vara rädd och mobbad av sina skolkamrater.

Jonas Sjöstedt (V) om 16 veckor skollov

Jonas Sjöstedt var först ut att bli intervjuad av Majblommans knattereporter-team. Filip Stennert, 11 år med Clara Herkendell som vår erfarna side kick.
Se intervjun på MajTV

Filip: De flesta föräldrar arbetar och har 5 veckor semester. Skolbarn är lediga 16 veckor och sommarlovet är det längsta lovet med 10 veckor. Majblommans rapport visar att 150.000 barn var ensamma minst en vecka medan föräldrarna arbetade förra sommarlovet. Vad tycker du om det?

Jonas: Det är inte bra, alla barn ska ha rätt att göra roliga saker på sommarlovet. Det handlar om två saker: det ena är sommarlovspengar som kan användas till roliga aktiviteter och det är jätteroligt att vi ser att tio tusentals barn har kunnat få fina sommarlov, det är vi glada för.
Det andra är att kommunerna fuskar lite med fritids och stänger vissa fritids och ber barnen åka till ett annat fritids i en annan stadsdel där barnen inte känner personalen. Jag tycker att kommunerna ska leva upp till det de ska, dvs att ha fritids öppet hela sommarlovet.

Clara: Skollagen säger att kommunerna ska erbjuda fritids till och med att barnen är 13 år och att de ska vara öppna även när skolan är stängd. Det är bara 15 procent av landets kommuner som har det och det betyder att kommunerna inte tolkar skollagen till barnets bästa. Vad tänker du om det?

Jonas: Jag tycker det är helt fel och man ska ta hand om alla även på sommaren. Det är något som vi vänsterpartister ofta tar upp i kommunerna och vi säger till dem att detta fungerar. För många barn är det skillnaden mellan att ha ett tråkigt och ensamt sommarlov och att faktiskt få ha det kul och bra och får vara med sina vänner.

Filip: Anta att alla barn har rösträtt nästa år och du ska vinna deras förtroende. Vilken fråga skulle du då välja och hur skulle du argumentera för att vinna deras röster?

Jonas: Mitt intryck är att barn och unga tänker mycket på de stora framtidsfrågorna. De funderar över att vi håller på att förstöra vårt klimat, de funderar över att världen är så orättvis och att människor ska tvingas på flykt eftersom det är så mycket krig. Jag hade nog velat tala om de frågorna eftersom jag tycker att det är de frågorna jag får från barn och unga. De tar det på stort allvar.

Clara: Nu har ju barn inte rösträtt, så i vilka sammanhang skulle du kunna lyfta dessa frågor?

Jonas: Jag är ofta ute på skolor och möter ungdomar. Sedan har vi faktiskt en särskild inriktning när vi förhandlar med regeringen om budgeten. Vi lägger många förslag som gör livet lättare för många barn. Det handlar om barn på flykt och att familjer ska få leva ihop. Vardagliga saker i Sverige, som t.ex. sommarlovsbidraget, att det ska finnas pengar till glasögon, att man inte ska behöva betala för läkemedel, att det ska finnas sommarjobb, att föräldrar som är ensamma med sina barn ska få bättre ekonomi. Jag tycker att vi lyfter upp barns rättigheter och villkor. Men vi skulle kunna bli ännu bättre.

Majblommans regler för barnen inte nya!

Just nu rapporteras att barn som säljer majblommor riskerar att bli rånade och att Majblomman nu går ut med säkerhetsregler. Men Majblommans regler för barns säkerhet är inte nya. De finns sedan många år tillbaka för barnens trygghet under insamlingen. Säkerhetsreglerna säger till exempel att barnen alltid ska sälja majblommor tillsammans med kompisar, att de ska sälja på platser där det finns mycket människor samt att barnen ska tömma sina väskor på kontanter varje dag. Reglerna har fungerat väl under många år, och antalet incidenter mycket, mycket lågt. Majblommans säkerhetsregler är alltså inte nya utan en standard som funnits och fungerat väl under lång tid. 

I år kommer dessutom alla barn att kunna ta betalt med sms vilket också är en del i Majblommans säkerhetsarbete. 

Barn har aldrig blivit rånade i den bemärkelsen att de blivit skadade/nerslagna.

Ca 80.000 barn säljer majblommor och varje år får vi in rapporter om 5 – 10 händelser. 

I säkerhetsregler framgår också att om något händer ett barn ska Majblomman kontaktas omedelbart så att vi kan sätta in stödåtgärder direkt. Därefter gör man en polisanmälan.

Sportlov utan pengar

Vecka 7. Dags för sportlov i stora delar av Sverige. För många skolbarn betyder detta härliga, lediga dagar med familjen i fjällen eller roliga aktiviteter hemmavid. Men för några ungar på varje skola ser det annorlunda ut. De har inte råd med idrott och rekreation, och saknar vuxennärvaro, inte minst på grund av att fritidsverksamheten ofta går på sparlåga när skolan stänger.  

För Majblomman är kopplingen till kommunernas brist på ansvarstagande tydlig i sammanhanget. Att fritidsverksamheten bantas under loven är ett strukturellt problem, och ska i första hand hanteras därefter. Men allt som ofta landar den offentliga diskussionen i individuella ”lösningar”. Föräldrar får tips på hur man tänker positivt fast man är pank, hur barn kan ha kul ensamma hemma, eller på hur man lagar extra billig mat när skollunchen lyser med sin frånvaro. Det är att blunda för grundproblemet. Och att media låter psykologer förklara hur föräldrar ska hantera ett samhälleligt misslyckande på ett personligt plan är på gränsen till cyniskt.

Majblomman tar emot ansökningar om bidrag till barn i familjer med skör ekonomi, året runt. Inför sportlovet söker många bidrag till vinterkläder, sportutrustning, kulturupplevelser och annat som gör det möjligt att uppleva gemenskap med kompisar och familj när skolan har stängt.  

Föräldrar med heltidsanställning har ofta fem veckors semester, att jämföra med grundskolebarns 16 veckors ledighet per år. För många familjer är det en svår ekvation att få ihop med sportlov, påsklov, sommarlov, höstlov och jullov. Därför ska kommunernas fritidsverksamhet vara tillgänglig och hålla god kvalitet, året runt. Men av Majblommans årliga lovrapport framgår också att den kommunal fritidsverksamheten går på sparlåga på många håll, just när skolan stänger. Detta trots skollagen, som ger att kommunen har ansvar för fritidshem även under skollov. 

Lovveckorna är härliga ur de flesta barns perspektiv, men Majblomman kommer i kontakt med många som föredrar vardagen, och dess trygga rutiner med fritids och skola. Alternativet för barn som har det tufft är ofta sysslolöshet hemma.

Lovet betyder att den trygga skolmiljön försvinner, liksom ett lagat mål mat per dag.

Majblomman vill se frågan om barns 16 veckor lovveckor på högsta politiska nivå, i alla svenska kommuner. Det är en grundläggande förutsättning för alla barn ska ha det tryggt och bra oavsett om skolan är öppen eller inte.

Kostnader i skolan debatteras i Lindesberg

I dag rapporterar Sveriges Radio P4 Örebro: 

”På Stadsskogsskolan i Lindesberg har man tidigare ordnat en årlig resa till Romme som ett alternativ på vårterminens vinterfriluftsdag, som elevernas föräldrar fått vara med och betala.

Det här har varit helt frivilligt att följa med på och det har även funnits andra kostnadsfria aktiviteter att välja på. Men nu har skolan valt att med kort varsel ställa in årets skidresa.

– En förälder hörde av sig och frågade om det var förenligt med lagar och regler, och vi kunde konstatera att det inte var det. Därför blev vi tvungna att ställa in. Är det en del av undervisningen ska det vara helt gratis för alla, säger Lars Speziali som är rektor Stadsskogsskolan.”

Majblomman konstaterar gång på gång att skollagen har så svårt att nå ända ut till barnen. Just detta exempel från Lindesberg är ett glasklart brott mot skollagen som säger att alla barn ska ha rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet och aldrig beroende av en enskild individs ekonomiska förutsättningar. Principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna i det svenska skolsystemet, konstaterar Skolverket.

Varje kommun är huvudman och ansvarig för hur skola bedrivs. Majblommans starka rekommendation är att kommunfullmäktige fattar beslut om:

1) Allt som rör undervisningen i skolan ska vara kostnadsfri.

2) Behövs matsäck, ska skolan stå för den.

3) Tillåt inte fruktstunder om inte skolan står för frukten.

4) Utbilda all personal om barns villkor i en ekonomiskt utsatt familj. Det behövs kunskap om varje barns villkor för att förstå varför skollagen är formulerad som den är.

Goda exempel finns i Majblomman kommunundersökning  ”Hållbarakommuner har barnets perspektiv”.

Vi kan konstatera att även om kommunen tagit beslut om avgiftsfrihet i skolan kan det vara svårt att få beslutet att nå ända ut till barnen. Därför är utbildning så viktig. Och tydliga riktlinjer som följer skollagen!