Socialstyrelsen svarar Majblomman om synnedsättning som funktionshinder hos barn

I våras skrev Majblomman till Socialstyrelsen och frågade myndigheten hur man ser på synnedsättning hos barn som funktionshinder och vad man anser om glasögon som hjälpmedel till skolbarn. Vi har nu fått svar. I detta svar sammanfattar Socialstyrelsen de skyldigheter som kommuner och landsting har för att ge stöd för glasögon, sett från sjukvårdsrättsligt och socialrättsligt perspektiv.

Av svaret utläser vi att det är otydligt vad som gäller för glasögon och synnedsättning, Socialstyrelsen har alltså egentligen inga svar att ge på våra frågor. Man skriver bland annat att medborgarna enligt socialtjänstlagen har rätt till ekonomiskt bistånd för bland annat glasögon. Vad Majblomman har sett fungerar socialtjänstlagen bra i det hänseendet, de som har ekonomiskt bistånd får i allmänhet även stöd till barnens glasögon. Det är värre för dem som kämpar med marginalerna utan att ha ekonomiskt bistånd. Det kan vara familjer med en ensamstående förälder, eller där föräldrarna har låga inkomster på grund av deltidsarbete eller långvarig sjukskrivning. Deras inkomster räcker inte för de kostnader som uppstår när barnen behöver nya glasögon, men inkomsterna är för höga för att de ska få ekonomiskt bistånd.  

Igår blev det klart att regeringens ger i uppdrag till Socialstyrelsen att utreda behoven av glasögon hos barn, kartlägga dagens bidragssystem och vid behov förslå en mer enhetlig hantering över landet. Arbetet ska redovisas i juni 2013, men Majblomman hoppas förstås att man skyndar på frågan. Det rör sig om tiotusentals barn som inte får de glasögon de behöver.  

Regeringen tar tag i glasögonfrågan och utreder behoven

Härliga sommarnyheter! Regeringen har nu gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda barns behov av glasögon. Det skriver bland annat Dagens Medicin om idag. Man ska också kartlägga landstingens bidragssystem för just glasögon till barn. Majblomman lyfte frågan första gången 2006 och har sedan dess jobbat för att barn i Sverige ska få de glasögon de behöver. Det är jättebra att regeringen nu tar den här frågan på det allvar den förtjänar.

Vi har gjort ett flertal egna kartläggningar av landstingens bidrag som visar att bidragssystemen skiljer sig stort över landet. Nu gläds vi åt att regeringen via Socialstyrelsen får se det vi har sett: de bidrag som finns är otillräckliga och orättvisa, kriterierna är snåriga och kunskapen hos dem som hanterar dem är skiftande, både vad gäller själva bidragen men också om att kostnaden ibland gör att barn inte får de glasögon de behöver. Majblomman menar att det är en rättighetsfråga att barn ska få de hjälpmedel de behöver. Det finns stöd i såväl barnkonventionen som svensk lag för det.

Men det finns också ett barnfattigdomsperspektiv på frågan. Vår sifo-undersökning tidigare i våras visade bland annat att 10 500 skolbarn inte har fått glasögon på ett helt år, trots att de behöver. Och 16 000 skolbarn har fått vänta i tre månader eller mer på glasögon. Bakom de här siffrorna finns barn som har svårt att hänga med i skolan och på fritiden för att de inte kan se ordentligt.

Flera landsting har reagerat på våra rapporter. Bland annat har Västra Götalandsregionen utökat sitt bidrag att omfatta barn i grundskoleåldern. Men sett över landet är bidragen otillräckliga och orättvisa. Var man bor påverkar om man får hjälp eller inte. Vi hoppas nu att regeringens uppdrag till Socialstyrelsen ska leda till att barn över hela Sverige ska få de glasögon de behöver. Socialstyrelsen ska redovisa sitt uppdrag senast 1 juni 2013. Vi ser förstås gärna att myndigheten skyndar på frågan, med tanke på att det handlar om barns behov och rättigheter. Barns behov är omedelbara, de behöver förändringar här och nu.

Föräldraperspektiv på barnfattigdom duger inte, det tar för lång tid

Majblommans knattereporter i Almedalen 2012 har nu träffat partiledare och ett par andra partiföreträdare, och vi summerar svaren på årets fråga: ”Säg tre saker som skulle göra livet lättare för fattiga barn i Sverige, förutom att föräldrarna har ett jobb”.

Just det, förutom att föräldrarna har ett jobb. Majblomman håller förstås med om att jobb till föräldrarna är en självklar och viktig åtgärd för att bekämpa barnfattigdom. I många familjers fall stämmer detta. Men det kan också handla om familjer där föräldrarna inte har möjlighet att öka sin inkomst på det sättet. Vårdnadshavarna kan till exempel vara ensamstående eller sjukpensionerade. Då är det inte möjligt att peka på att jobb är lösningen. De har aldrig möjlighet att ta sig ur fattigdomen.

Och barns behov är här och nu.

Då är det ännu viktigare att fokusera på att barnen i sin vardag inte blir stigmatiserade ytterligare, utan ges möjlighet att vara med sina kompisar på lika villkor i skolan och även på fritiden, redan här och nu, de kan inte vänta på att föräldrarna ska få det där jobbet.  

Så svarar partiledarna

Partiledarna och partiföreträdarna i årets enkät varierar i sina svar, men nästan alla pekar på skolans viktiga roll. Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet lyfter fram vikten av en avgiftsfri skola för att alla elever ska kunna vara delaktiga. Där menar vi på Majblomman att man har förstått något mycket viktigt, nämligen att skolan ska vara helt avgiftsfri.

Enligt skollagen ska barn serveras näringsriktig lunch, kostnadsfritt. Ändå ber de flesta skolor barnen ta med matsäck vid upprepade tillfällen under terminen. Det strider mot skollagen och vi uppmanar alla kommuner att följa de 25 kommuner (se vår kommunundersökning) som uttalat en tydlig policy om matsäck i skolan, d.v.s. att skolan står för den. Utflykten börjar i matsalen.

Kristdemokraterna och Folkpartiet lyfter fram skolan i form av det stöd som skolan ska ge barnen, och Moderaterna pratar om förskolans viktiga roll för att föräldrarna ska kunna jobba.

I övrigt varierar svaren mellan blocken. Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet lyfter alla fram de bidrag som höjts. De fyra regeringspartierna är alla noga, trots frågan, med att påpeka att jobb till föräldrarna är det allra viktigaste för att barnen ska få det bra. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna pekar också delvis på bidrag, och tycker att ensamstående föräldrar kan behöva bättre stöd. Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lyfter fram vikten av en meningsfull fritid, till exempel i form av ett fint sommarlov.

Majblomman konstaterar att det i många fall är ett stort gap mellan barns upplevda vardagsvillkor och rikspolitikers kunskap om den. Genom att lyfta de frågor vi jobbar med vill vi göra våra rikspolitiker mer uppmärksammade på barnens perspektiv och vad som är viktigt i deras vardag.

Tack till alla partiledare och partiföreträdare för era svar, och tack till årets fantastiska knattereporter Wilma!

Annie Lööf: Regeringen har höjt bidragen men behöver göra mer för fattiga barn

Annie Lööf, Centerpartiets partiledare, är sist ut att intervjuas av Majblommans knattereporter. Wilma träffade Annie Lööf i en lummig trädgård på Hamngatan.

Fråga: Säg tre saker som kan göra livet lättare för fattiga barn i Sverige, förutom att föräldrarna har ett jobb?

Svar: Det viktigaste är att väldigt många av de barn som växer upp i fattigdom har en mamma eller en pappa som är arbetslös. Då är det viktigt att det stöd man får om man har många barn höjs, och det har också regeringen gjort. Vi har också höjt det stöd man får från kommunen för att ha råd med hyra eller mat, vi har höjt bostadsbidraget och så har vi sett till att man kan få behålla försörjningsstödet en tid även när man har börjat jobba. Det är några saker vi har gjort från regeringens sida för att hjälpa fattiga barn, men jag tror att vi behöver göra mer på det området. 

Jan Björklund: Jobb till föräldrarna, skolans stöd och höjda bidrag hjälper barn i fattiga familjer

Majblommans knattereporter träffade Folkpartiets partiledare Jan Björklund i samband med partiets pressträff på Wisby Strand.


Fråga: Säg tre saker som skulle göra livet lättare för fattiga barn i Sverige, förutom att föräldrarna ska ha ett jobb?

Svar: Jag tycker att det är just jobb till föräldrarna som är det allra viktigaste. Och att det inte är barnen som är fattiga utan familjen, och det beror på att föräldrarna inte har jobb. Så det är helt avgörande. Men sen måste skolan hjälpa elever som växer upp i hem med svåra förutsättningar. Det kan till exempel vara att hjälpa invandrade barn att lära sig svenska snabbt. Många av dem som vi definierar som fattiga är det för att de nyss har kommit till Sverige.

Vi har ju höjt bidragen för de allra fattigaste i Sverige så att man får mera resurser, men det enskilt viktigaste är att föräldrarna får jobb och då får inkomster. 

Åsa Romson: En avgiftsfri skola, ett kul sommarlov och glasögon

Dagens tredje och sista intervju var med Miljöpartiets språkrör Åsa Romson. Knattereportern Wilma träffade henne utanför Café Rosa.

Fråga: Säg tre saker som skulle göra livet lättare för fattiga barn i Sverige, förutom att föräldrarna ska ha ett jobb.

Svar: Jag tycker att man i skolan ska tänka på att alla i klassen ska kunna vara med på alla aktiviteter, det ska inte kosta något. Man ska inte behöva vara orolig för att inte kunna följa med resten av klassen för att man inte har råd. Jag tycker också att alla barn har rätt till att ha sommarlovsaktiviteter som är kul, att man får komma hemifrån och träffa kompisar, även om föräldrarna inte har råd att skicka sina barn på något dyrt läger, för det är en erfarenhet som man som barn kan ha med sig senare. Och så ska alla hjälpmedel man behöver i skolan och annars, till exempel glasögon, självklart erbjudas till alla barn oavsett inkomst i familjen.

Jonas Sjöstedt: Stöd till ensamstående föräldrar, skolan ska vara gratis och ett fint sommarlov

Knattereportern träffade vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på Strandgatan. 

Fråga: Säg tre saker som skulle göra livet lättare för fattiga barn i Sverige, förutom att föräldrarna ska ha ett jobb.

Svar: Det första är att vi vill göra ekonomin bättre för de som har ensamma föräldrar, för de har ofta ont om pengar och barnen växer upp i fattigdom. Man kan till exempel höja underhållsstödet, då kommer man att lyfta många barn ur fattigdom. Det andra är att det är viktigt att man kan vara med i allting i skolan, även utflykter till exempel, det ska inte kosta pengar att göra saker tillsammans i skolan så att man måste tacka nej för att man inte har pengar hemma. Skolan ska vara gratis. Det tredje är att många barn som bor i fattiga hem inte åker på semester. De har aldrig råd att åka utomlands, kanske inte har någon sommarstuga eller så, då är det viktigt att kommunen erbjuder något, till exempel kolloverksamhet, så att man kan komma ut ur stan och ha kul och träffar andra barn. 

Mikael Damberg: En skola utan avgifter, stöd till ensamstående föräldrar och en möjlighet till en aktiv fritid skulle göra skillnad för fattiga barn i Sverige

Onsdagen i politikerveckan är en svettig dag för vår knattreporter Wilma. Tre politikerintervjuer ska klaras av. Först ut är Mikael Damberg, gruppledare för socialdemokraterna i riksdagen. Knattereportern träffade Mikael Damberg på Wisby Hotel.

Fråga: Säg tre saker som skulle göra livet lättare för fattiga barn i Sverige, förutom att föräldrarna ska ha ett jobb.

Svar: Det finns många saker att välja på. En av dem är att barn ska kunna vara med i skolan, följa med på resor och sådant, utan att det kostar massa pengar. Det tror jag är viktigt. Sen handlar det om att förbättra för de familjer som har en ensamstående förälder. Det är ofta de som har fattiga förhållanden och det är ofta kvinnor. Och så tror jag att det är viktigt att barn får vara med i idrottsföreningar och kulturföreningar utan att det kostar för mycket pengar.