Knattereporterns facit: Fem partiledare överens om barns rätt till glasögon

Alma Genstedt blev Majblommans tionde knattereporter i Almedalen. Hon gjorde ett fantastiskt jobb under politikerveckan och hann fråga ut alla partiledarna om barns rätt till glasögon.

Varmt tack för din insats, Alma! Tack också till Elsa Svartz, som hoppade in som reportervikarie när det var dags att intervjua Gustav Fridolin.

Majblomman har drivit frågan om barns rätt till glasögon sedan mitten av 2000-talet, då vi agerade på en stor ökning av antalet ansökningar om Majblommebidrag till glasögon för barn. Våra tidigare knattereportrar i Almedalen har vid flera tillfällen ställt frågor till partiföreträdare om barns rätt till glasögon.

Tidigare år har frågor och svar handlat mycket om att lyfta fram frågan och synliggöra problemet. I år har knattereporterns frågor glädjande nog kunnat fokuseras mer på hur systemen för stöd till glasögon för barn ska bli lika i alla delar av landet. Många landsting har infört stöd till glasögon för barn och flera partier driver frågan på olika sätt. Även Stockholms läns landsting, som hittills varit ensamma om att inte ha något stöd till barn med behov av normalglasögon, kommer att införa glasögonbidrag 2014.

De svar knattereportern fick under politikerveckan i Almedalen i år var också i de allra flesta fall glädjande. KD, MP, S, C och V är överens om att barns rätt till glasögon är något som det är värt att jobba mer för. SD:s Jimmie Åkesson svävar lite på målet, men säger ändå att det "borde" vara viktigt att driva frågan.

Allianskollegorna näringsminister Annie Lööf och socialminister Göran Hägglund säger att landstingen måste se till att ha samma regler för bidrag till glasögon för barn, men specificerar inte i intervjuerna hur reglerna borde se ut.

Värt att notera här är att KD i går, den 11 juli, skickade ut pressmeddelande om att partiledningen föreslår nationella riktlinjer för subvention som täcker glas och bågar till alla barn som har medicinskt dokumenterat behov av glasögon.

S, V och MP driver redan frågan om barns rätt till glasögon och är i sina svar helt eniga om att fortsätta göra det tills alla barn som behöver glasögon kan få det, oberoende av deras familjs ekonomi eller var i landet de bor. 

Endast två av partiledarna, statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och utbildningsminister Jan Björklund (FP), uttrycker inte att det finns ett behov av att underlätta att barn får glasögon. De sa båda att det redan i dag finns hjälp att få för dem som är ekonomiskt svagast och för dem som har allvarliga synfel. De flesta landsting har infört någon form av stöd, säger statsministern, och man kan få pengar från socialtjänsten om man har dålig ekonomi, säger utbildningsministern.

Här finns en sammanställning av partiledarnas svar på Almas frågor under Almedalsveckan.

Vi har i vår senaste rapport om frågan visat att drygt 10 500 av alla skolbarn i Sverige har fått avstå helt från glasögon och minst 16 000 skolbarn hade fått vänta i tre månader eller mer med att få glasögon på grund av att deras föräldrar inte hade råd.

Vår och Socialstyrelsens genomgång av landstingens regler för stöd till glasögon för barn visar också att det är orimligt stora skillnader i möjlighet till och nivå på stödet, beroende på var i landet man bor och beroende på hur gammal man är. 

Dessutom är det ju tokigt att barn med nedsättning av till exempel hörseln får fria hjälpmedel, medan barn som ser suddigt får betala själva. Alla barn borde få samma möjlighet till hjälp, oberoende av nedsättning. Både vår utbildningsminister och vår statsminister borde tycka att det är av högsta prioritet att alla barn verkligen ska få de lika möjligheter att följa med i skolundervisningen som lagstiftningen och deras egen politik för funktionshinder slår fast att de ska ha.

För övrigt, precis som två kvicka följare av vår Facebooksida påpekade när de läste vad utbildningsminister Björklund sa till knattereportern i Almedalen, är det aldrig bara att gå till socialkontoret och hävda sin rätt till stöd, hur mycket man än behöver det: 

"Det krävs ganska mycket innan soc hjälper till", skriver Therese Danielsson. "Han vet inte riktigt vad han pratar om Jan Björklund, man måste lämna in ett kostnadsförslag, få det godkänt, bevisa att man behöver glasögon, det är inte lätt precis jag har själv fått göra det", skriver Magdalena Hallonsten.

Stefan Löfven, S: Vi ska jobba för barns rätt till glasögon

Alma Genstedt, Majblommans knattereporter under Almedalsveckan, har nu kommit fram till sin allra sista partiledarintervju. Dagen före Socialdemokraternas dag, som är den 6 juli, träffade hon Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven. Den här gången blir det en väldokumenterad intervju, eftersom både en fotograf från Expressen fotograferar alltsammans och ett team från SVT, som följer Stefan Löfven under lång tid, filmar knattereportern och partiledaren där de pratas vid utanför politikernas hotell, Wisby Hotell:

Alma: Jag är Majblommans knattereporter. Jag representerar alla barn i Sverige som behöver glasögon men inte kan få det för att deras föräldrar har för dålig ekonomi. Socialstyrelsen har visat att det är väldigt orättvist i olika delar av Sverige.

Tycker du att barn borde få gratis glasögon?

Stefan Löfven: Ja, vi har sagt att barn måste få möjlighet att få glasögon. Inte minst om man ska gå i skolan så bör ju ögonen faktiskt fungera bra så att man inte får ont i huvudet. Så det är vår målsättning, ja.

Alma: Vad tänker du göra åt saken?

Stefan Löfven: Jag har tagit upp detta med de landsting som är socialdemokratiskt styrda och alla är överens om att vi måste gå i den riktningen och se till att barn får den möjligheten. De flesta landsting lämnar bidrag till barn upp till sju år. Nu är frågan vad som ska gälla också för dem över åtta år och om man har grava ögonfel också.

Alma: Vad tänker du säga till dem?

Stefan Löfven: Att vi har ett kongressbeslut på att det är ett rimligt hjälpmedel för barn för att man ska kunna se och inte minst kunna fullfölja skolan på ett bra sätt, på lika villkor som andra barn som inte har ett synfel. Därför ska vi jobba för att barn ska ha den här rätten.

Alma: Okej, tack!

Annie Lööf, C, om glasögon till barn: Stockholms läns landsting borde lyssna på Socialstyrelsen

Knattereporter Alma hade hunnit intervjua alla utom två partiledare när turen kom till Centerpartiets Annie Lööf, som precis som Jan Björklund träffade Majblommans utsända i fåtöljerna på Wisby Hotell – hela två dagar innan det är Centerpartiets dag i Almedalen.

Alma: Jag är Majblommans knattereporter. Jag representerar alla barn i Sverige som behöver glasögon men inte kan få det för att deras föräldrar har för dålig ekonomi. Socialstyrelsen har visat att det är väldigt orättvist i olika delar av Sverige. 

Tycker du att barn borde få gratis glasögon?

Annie Lööf: Jag tycker att alla barn som behöver glasögon för att klara sin skola och kunna titta på TV ska få möjlighet till glasögon. Har man föräldrar som har pengar så tycker jag att då är det en sak, men det finns väldigt många barn som växer upp i fattigare miljöer. Då finns det socialbidrag, men jag tycker också att landstingen bör se till så att det ser likadant ut i hela Sverige.

Alma: Vad ska du säga till dina partikollegor på landstingen?

Annie Lööf: I dag är det så i alla landsting utom Stockholm att man får glasögon om man är under sju år. Det tycker jag är bra, men jag tycker också att Stockholms läns landsting behöver driva på det här. Framför allt behöver de lyssna på Socialstyrelsen, så att de har lika bedömning, så att alla barn, oavsett var man bor i landet, ska ha tillgång till glasögon.

Alma: Okej, tack! 

Jan Björklund, FP: ”Alla barn som behöver glasögon ska ha det”

Knattereporter Alma träffade Folkpartiets partiordförande Jan Björklund inne på fina Wisby Hotell, där många kända politiker passerade Majblommans utsända under den korta intervjun.

Alma: Jag är Majblommans knattereporter. Jag representerar alla barn i Sverige som behöver glasögon men inte kan få det för att deras föräldrar har för dålig ekonomi. Socialstyrelsen har visat att det är väldigt orättvist i olika delar av Sverige. 

Tycker du barn borde få gratis glasögon?

Jan Björklund: Alla barn som behöver glasögon ska ha det. Då fungerar det ju så att har man grava synfel, då är landstinget och sjukvården skyldiga att se till att man får glasögon gratis. Om det är så att föräldrarna har så dålig ekonomi att man inte har råd, då kan föräldrarna gå till socialtjänsten och då får man pengar därifrån.

Alma: Okej, tack!

Jonas Sjöstedt, V: Vi såg till att Östergötland ger barn gratis glasögon

Knattereporter Alma träffade Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt utanför biblioteket mitt i Visbys vimmel, redan dagen före Vänsterpartiets dag, som är den 5 juli. Då kom han just från en intervju med Ekot och träffade Alma innan han hastade vidare för att hinna hämta sin fru på flygplatsen och fira bröllopsdag en stund före nästa inbokade intervju.

Alma: Jag heter Alma och representerar alla barn i Sverige som behöver glasögon men inte kan få det för att deras föräldrar har för dålig ekonomi. Socialstyrelsen har visat att det är väldigt orättvist i olika delar av Sverige. 

Tycker du att barn borde få gratis glasögon?

Jonas Sjöstedt: Ja, det tycker jag att barn borde få. I till exempel Östergötland föreslog vi i landstinget, och vi fick ett beslut, om att där ska barn få gratis glasögon och det vill vi göra på fler ställen. Det ska inte vara så att bara för att mina föräldrar inte tjänar så mycket pengar så kan inte jag få riktiga glasögon. 

Alma: Vad ska du göra åt saken?

Jonas Sjöstedt: Vi skriver förslag i riksdagen som ska göra det lättare att ge barn tillgång till glasögon.

Alma: Vad ska du säga till dem?

Jonas Sjöstedt: Jag ska säga till dem att jag tycker att det är en orättvisa att det ska vara beroende på om ens föräldrar tjänar mycket pengar eller inte om man har glasögon.

Alma: Okej, tack!

Statsminister Fredrik Reinfeldt, M: Det finns redan stöd för dem som har svagast ekonomi

På Moderaternas dag den 3 juli höll statsministern och moderaternas partiordförande Fredrik Reinfeldt pressträff i ett överfullt rum på övervåningen till restaurang Kalas nere i Visby hamn. Majblommans knattereporter Alma köade tålmodigt en bra stund bland alla reportrar, men till slut blev det hennes tur att ställa sina frågor till statsministern:

Alma: Hej, jag är Majblommans knattereporter. Jag representerar alla barn i Sverige som behöver glasögon men inte kan få det. Socialstyrelsen har visat att det är orättvist i olika delar av Sverige. 

Tycker du att barn borde få gratis glasögon?

Fredrik Reinfeldt: Jag tycker att det är bra att det finns ett ekonomiskt stöd som man kan få för glasögon för dem som är mest ekonomiskt utsatta. I övrigt är det ju landstingen som fattar besluten kring om man får stöd till glasögon eller inte. 

Alma: Vad tänker du säga till dina partikollegor i landstingen?

Fredrik Reinfeldt: Det är naturligtvis så att det är viktigt att man får hjälp med sin syn och har man väldigt allvarliga synfel så får man också stöd. Och det är viktigt att vi har ett stöd som är riktat till dem som har svagast ekonomi och det finns också idag. Sedan tycker jag att det är viktigt att de som bär ansvar för mitt parti och andra partier i landstingen får fatta sina beslut, och de har de också gjort, de flesta har inrättat olika former av stöd för att barn ska kunna få glasögon.

Alma: Okej, tack!

Gustav Fridolin, MP: Vi vill ha nationell politik om barns rätt till glasögon

På miljöpartiets dag den 2 juli var det språkröret Gustav Fridolins tur att få frågor av vår knattereporter. Eftersom Alma fick förhinder den här dagen var det 11-åriga Elsa Svartz, på besök i Visby från Stockholm där hon går på Lilla Adolf Fredriksskolan, som hoppade in som reportervikarie.

Hon träffade Gustav Fridolin på Säveskolan en bit utanför Visbys stadskärna, där han höll pressträff. Intervjun blev kort och kärnfull, miljöpartiet driver redan frågan om barns rätt till glasögon.

Elsa: Jag heter Elsa och är Majblommans knattereporter. Socialstyrelsen har visat att det är väldigt olika i olika delar av Sverige om barn kan få bidrag till glasögon. Tycker du att barn borde få bidrag till glasögon?

Gustav Fridolin: Ja! I vårt handlingsprogram mot barnfattigdom som vi har tagit fram tillsammans med många barnrättsorganisationer, bland annat Majblomman, så har vi med som en tydlig punkt att barn ska ha rätt till glasögon. Man ska kunna läsa vad som står på svarta tavlan.

Elsa: Vad ska du göra åt saken?

Gustav Fridolin: Vi vill ha en nationell politik om att barn ska ha rätt till glasögon.

Elsa: Tack!

Jimmie Åkesson, SD: "Jag vet hur viktigt det är att kunna se bra"

Måndagen den 1 juli är Sverigedemokraternas dag i Almedalen. När SD:s partiledare Jimmie Åkesson hade pressträff var det tjockt med reportrar som ville prata med honom och det var svårt att tränga sig ända fram. Då lät TT:s utsände Majblommans knattereporter Alma Genstedt gå före i kön (tack för det, TT!) och få sin bokade intervju med Jimmie Åkesson.

Alma: Hej, jag är Majblommans knattereporter. Jag representerar alla barn som behöver glasögon men inte kan få det för att deras föräldrar inte har råd. 

Tycker du att barn borde få gratis glasögon?

Jimmie Åkesson: Så var det när jag var liten, att barn fick gratis glasögon. Det är klart att det måste ju vara en viktig sak att driva. Sedan kostar det ju pengar och då gäller det att man också hittar pengar för att betala för de här glasögonen, men principiellt så tycker jag det. Jag har ju själv glasögon så att jag vet hur viktigt det är att man ser bra. 

Alma: Vad tänker du göra åt saken?

Jimmie Åkesson: Vi gör ju olika prioriteringar, vi väljer mellan olika saker varje år när vi vet hur mycket pengar som finns. Nu efter sommaren vet vi hur mycket pengar som finns att betala olika saker med under nästa år och då är det möjligt att vi också får med en sådan här sak som glasögon – eller andra saker som är bra för barn.

Alma: Okej, tack!

Göran Hägglund, KD: "Jag ska prata med landstingen om gemensamma regler för glasögonbidrag"

Först ut bland knattereportern Alma Genstedts intervjuobjekt är Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund, som Alma träffade i grönskan bredvid stora scenen i Almedalsparken.

Alma: Jag är Majblommans knattereporter och jag representerar alla barn i Sverige som behöver glasögon men som inte kan få det för deras föräldrar inte har råd. Socialstyrelsen har visat att det är väldigt orättvist i olika delar av Sverige. 

Tycker du att barn borde få gratis glasögon?

Göran Hägglund: Jag tycker att alla barn som behöver glasögon ska ha glasögon och jag tycker att det är viktigt att alla landsting bestämmer om regler som är så lika varandra som de någonsin kan vara mellan olika delar av Sverige.

Alma: Vad tänker du göra åt saken?

Göran Hägglund: Jag tänker prata med landstingen för att se om det går att hitta ett gemensamt regelverk som gör att de kan göra på samma sätt. För det är ju så att barn i Stockholm behandlas på ett visst sätt, medan om man bor i Skåne eller Västerbotten så behandlas man på ett annat. Och det vore väldigt bra om det kunde vara likadana regler var man än bor.

Alma: Vad tänker du säga till dem?

Göran Hägglund: Jag tänker säga till dem att jag tycker att det skulle vara bra om de kunde komma överens med varandra om hur reglerna ska se ut, så att man har lika överallt och så att man inte hamnar i det här att det är på ett sätt i ett län och på ett annat sätt i ett annat län.

Alma: Okej, tack!

Alma intervjuar partiledarna i Almedalen om glasögon till barn

Sedan nio år har Majblomman haft en knattereporter på plats under Almedalsveckan. De har intervjuat partiledarna om viktiga frågor för barn.

Majblommans knattereporter 2013 heter Alma Genstedt, är 11 år och går på S:t Hansskolan i Visby.

Hon intervjuar alla partiledarna under Almedalsveckan om vad de tycker om barns rätt till glasögon och att det är så olika regler i olika delar av landet.

Först ut måndag den 1 juli är Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund.

Här kan du ladda ned Majblommans rapport Skolbarns rätt till glasögon. Rapporten är gjord med hjälp av TNS-SIFO och visar bland annat att 10 000 av Sveriges skolbarn har fått avstå helt från glasögon för att deras föräldrar inte hade råd.

Socialstyrelsen kartlade på uppdrag av regeringen i maj 2013 hur landstingens regler för bidrag till glasögon för barn ser ut. De bekräftade det som Majblomman redan hade visat: barn med synnedsättning behandlas orättvist i Sverige (se förra blogginlägget).

Här finns Socialstyrelsens rapport Landstingens stöd till glasögon för barn.

Orättvist för barn som behöver glasögon

Nu har Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen bekräftat det Majblomman redan har rapporterat: skillnaderna mellan de olika landstingens stöd till barn som behöver glasögon är mycket stora. Barn med synnedsättning behandlas orättvist i Sverige.

Majblomman visade med hjälp av TNS-SIFO senast i mars 2012 att drygt 10 500 av alla skolbarn i Sverige hade fått avstå helt från glasögon för att familjen inte hade råd. Minst 16 000 skolbarn hade fått vänta i tre månader eller mer med att få glasögon på grund av att deras föräldrar inte hade råd.

Vi kartlade samtidigt hur landstingens glasögonbidrag såg ut, och Socialstyrelsen har nu gjort detsamma i sin rapport ”Landstingens stöd till glasögon för barn”. Stödspannet är orimligt stort: Barn upp till sju års ålder får i flera landsting hela kostnaden för glas täckta av bidrag. Stockholms landsting ger inget glasögonbidrag alls, såvida barnet inte har någon av de gravare synnedsättningarna som afaki (att ögat saknar naturlig lins), dubbelseende eller skelning.

Det varierar också stort vilka åldersgrupper som omfattas av stödet i landstingen. 5 av 21 landsting ger bidrag till standardglasögon till barn mellan 8 och 19 år, och beloppet varierar mellan 300 och 1 000 kronor.

Socialstyrelsen bekräftar även det vi visste om hur landstingen följer gällande lagstiftning: det finns stort utrymme för olika tolkningar. Det leder till den orättvisa situation vi ser idag. Men Socialstyrelsen utfärdar ingen vägledning för landstingen. De tycker att landstingen ska se över sina regler på egen hand.

Det ställs alltså inga nya krav på att orättvisan ska upphöra. 

Barn som lever i en familj som har ont om pengar och dessutom råkar bo i fel landsting får antagligen vänta ett bra tag till på att få hjälp med att se vad läraren skriver på tavlan i klassrummet. Hur länge ska de behöva vänta?

Förra året betalade Majblomman ut 1,1 miljoner kronor i bidrag till glasögon för barn. Ska det verkligen vara upp till Majblomman att barn får hjälp till synkorrigering?

• Hälso- och sjukvårdslagen säger att landstinget ska erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade. 
• Skollagen säger att skolan ska sträva efter att uppväga skillnader mellan barns förutsättningar att tillgodogöra sig undervisning. 
• Regeringen skriver i sin strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011–2016 att ”Höga förväntningar på alla barn, elever och vuxenstuderande är en viktig framgångsfaktor för goda utbildningsresultat. Undervisningens kvalitet ska vara avgörande för resultaten, inte personens eventuella funktionsnedsättning.”

Majblomman arbetar aktivt med att motverka utanförskap för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Vi uppmärksammar särskilt brister i välfärden för barn och när vi ser att lagar inte följs eller tolkas utifrån barnets bästa.

Vi har drivit frågan om skolbarns rätt till glasögon sedan mitten av 2000-talet, när vi noterade en ökning i antalet ansökningar om bidrag till glasögon. Vi började undersöka varför och ställde frågor till barn, föräldrar, lärare, tjänstemän och politiker.

Förutom de stora skillnaderna i stöd såg vi en betydande okunskap kring vilka regler som gäller och hur man ska hantera frågan om glasögon till barn. Olika funktionsnedsättningar behandlas olika – barn med hörselnedsättning får fria hjälpmedel medan de flesta barn med synnedsättning får bekosta hjälpmedlen själva. Detta trots att båda formerna av nedsättning är ett hinder för att barnet ska kunna följa med i undervisningen i skolan.

Sedan vi började driva frågan har det hänt en hel del i många landsting, kunskapen har ökat och glasögonbidrag har införts på flera håll. Men det finns mycket kvar att göra innan barn med synnedsättning får den jämlika hjälp de har rätt till.

Majblomman står på barnens sida och vi ger inte upp. Vi kommer att fortsätta driva den här frågan tills barn i Sverige har samma rätt till hjälpmedel och medicinsk behandling oberoende av föräldrarnas plånbok eller var de bor.


Läs mer:
Majblommans rapport Skolbarns rätt till glasögon
Socialstyresens rapport Landstingens stöd till glasögon för barn

Majblomman är alla barns blomma

Majblomman har de senaste dagarna följt diskussionen om sommarlägret på Galtarö. Vi har på flera håll fått kritik för att vi antas ha nekat ett barn plats på lägret på grund av att barnet har en ADHD-diagnos. Vi har också fått kritik för att vi säger emot oss själva.

Därför har vi gjort en noggrann genomgång av vår bedömning i det aktuella fallet och hur vi har kommunicerat kring det. Vi ser att vi på Majblommans Riksförbund har varit otydliga när vi har bemött reaktionerna och informerat om principerna för deltagande på lägret. Vi beklagar detta.

Vi håller nu på att arbeta för att det i all vår kommunikation ska vara helt glasklart vad det är som gäller för deltagande på Galtarölägret.

Efter vår genomgång känner vi däremot inte att vi har tagit ett felaktigt beslut om lägermedverkan. Det är dock fortfarande så att vi inte kan berätta om bedömningen som har gjorts, eftersom det skulle innebära att vi lämnar ut för mycket om den berörda familjen. Vi måste alltid skydda dem som lämnar känslig information till Majblomman.

I onsdags skrev vi på vår Facebooksida att vi inte har en generell regel om att neka barn med ADHD eller andra neuropsykiatriska diagnoser plats på lägret. Detta stämmer helt. Även ett barn med olika diagnoser eller funktionsnedsättningar kan delta och deltar på lägret om det går att ordna på ett bra sätt för barnet.

Majblommans läger på Galtarö har sin huvudsakliga inriktning mot barn som lever i en ekonomiskt och social utsatthet. För varje ansökan till lägret gör Majblomman en individuell bedömning. Det helt överordnade syftet är att utreda om barnet kan få den roliga lägerupplevelse som det är meningen att alla barn ska få på Galtarö. Det är bland annat viktigt att barnet klarar stora grupper, att barnet vid medicinering klarar den själv och att barnet också klarar den totala omställningen från de dagliga rutinerna som ett läger innebär.

Vi har också fått kritik för att vi inte är alla barns blomma. Det stämmer inte.

Majblommans läger på Galtarö är en unik verksamhet men också en mycket liten del i relation till alla andra bidrag vi ger till barn för sommarlovsaktiviteter. Till andra läger och kollo delade vi förra året ut 1,7 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär åtta gånger fler barn än de som åker till Galtarö. Alla medel delas ut med särskild hänsyn till barnets behov. Ytterligare 3,3 miljoner kronor delades ut för en mängd olika sommaraktiviteter tillsammans med familj och närstående. Totalt 5 miljoner kronor fördelades förra sommaren av Majblommans mycket kompetenta medarbetare och volontärer runt om i hela landet. 

Även de många kommentarerna från föräldrar som fått hjälp av Majblomman talar sitt tydliga språk.

Helt plötsligt är de överallt - barnen som säljer majblommor!

Tisdagen den 16 april är det premiär för Majblommans årliga insamling. Under två intensiva veckor kommer barn över hela landet att sälja majblommor, så ladda fickorna med kontanter. Målet är att överträffa förra årets insamling som slutade på över 53,6 miljoner kronor. Pengarna går till att hjälpa barn i ekonomiskt utsatta familjer.

Helt plötsligt är de överallt – barnen som säljer majblommor. Majblomman är utan tvekan ett av våra käraste vårtecken. Men blomman är mer än så - tack vare den kan barnhjälpsorganisationen Majblomman arbeta för att ekonomiskt utsatta barn i Sverige ska få det lite bättre, bland annat genom att dela ut bidrag till enskilda barn.

Vi spelar in en premiärshow i Stockholm som direktsänds över webben så alla barn i hela landet kan se den. Efter premiärshowen lär du träffa på majblommesäljarna. De är hjältarna i Majblomman så bekräfta och uppmuntra dem gärna i deras ambition och omtanke om andra.



Förra året samlade vi in 53,6 miljoner kronor
och lite drygt 80 procent gick till Majblommans ändamål.

Vi får årligen in tiotusentals ansökningar från familjer som söker pengar för sina barns räkning. Ofta handlar det om sådant som de flesta av oss tar för givet. Det kan röra sig om kläder, glasögon, en cykel, fritidsaktiviteter. Med ett bidrag från vår insamling kan barnen vara med och dela gemenskapen med sina kompisar i skolan och på fritiden. De får uppleva att det finns vuxna i deras närhet som förstår just dem.

Genom Majblommans 650 lokala Majblommeföreningar delar vi ut bidrag till enskilda barn som lever i en ekonomiskt utsatt familj. Det kan handla om en cykel, glasögon, kläder och skor, aktiviteter på sommarlovet, terminsavgift och utrustning till fritidsaktiviteter och mycket annat som gör att barnen kan dela gemenskapen med sina kamrater i skolan och på fritiden. Majblommepengar till barn och skolor eller föreningar som deltar delades också ut. Totalt uppgick dessa bidrag till 29,9 miljoner kronor förra året.

Genom Majblommans riksförbund arbetar vi med att driva de frågor som uppmärksammas i de lokala bidragsansökningarna. Ansökningarna ger en tydlig och aktuell bild av hur det är för många barn i Sverige. De frågor som nu är aktuella för Majblomman är problemet med dolda avgifter i skolan, att skolbarn med nedsatt syn inte får glasögon som ett hjälpmedel samt att många barn är utan organiserad omsorg och meningsfulla aktiviteter under sommarlovet. Vi delar ut ett kostnadsfritt studiematerial till alla skolor för att öka kunskap om villkoren för barn som lever i ekonomisk utsatthet. Vi ger bidrag till forskning och driver sommarverksamhet på Galtarö för barn från hela landet. Totalt uppgick dessa bidrag till 13,4 miljoner kronor.

I år kostar den lilla blomman 20 kr, klisterdekalen 20 kr, kransen 40 kr och pinsen 60 kr. Köp den och bär den med stolthet!

EU-statistik förändrar inte situationen för barn i ekonomiskt utsatta familjer i Sverige

”Sverige har lägst andel allvarligt materiellt fattiga i EU”. Så löd rubriken på ett pressmeddelande från Statistiska Centralbyrån i måndags och det utgick från färsk statistik från EU. I Sverige, och Luxemburg, lever drygt 1 procent av befolkningen i allvarlig materiell fattigdom. En person i allvarlig materiell fattigdom har inte råd med minst fyra av nio saker som exempelvis att kunna betala oförutsedda utgifter, att kunna betala sina skulder eller att åka på semester en vecka om året. Det här har uppmärksammats av bland annat Sveriges Radio, Sydsvenskan och Uppsala Nya Tidning.

Det finns de som inte ser nyanserna utan tar den här typen av statistik som intäkt för att fattigdom, och hur den drabbar barn, är ett så marginellt problem i Sverige att vi inte behöver prata mer om den saken. Inget kunde vara mer fel. Det är en gång på sin plats att påminna om att vi måste se till vad som är standard i Sverige, vad som skapar utanförskap för barn här, och lyfta fram det relativa fattigdomsbegreppet. Vad det innebär att inte ha råd med fritidsaktiviteter eller att hänga med kompisarna på bio, gå i för små kläder eller inte se för att man saknar de glasögon man behöver. Att helt enkelt vara utanför och få sämre förutsättningar för sin skolgång. För en del av de här barnen är det dessutom, i längre eller kortare perioder, också värre än så. Man kanske inte kan äta sig ordentligt mätt hemma, eller vara säker på att föräldrarna har råd med att betala hyran eller hämta ut mediciner. Barn tar ansvar och barn oroar sig. Det är välkänt sedan många år tillbaka hur folkhälsan påverkas av att man lever i ekonomiskt utanförskap som barn. Fattigdom får konsekvenser, både på lång och på kort sikt, för samhället och individen. 

Och om fattigdomen inte är så omfattande – då har vi väl också råd att bekämpa den?

Årets majblomma – trots ljuva pasteller en blomma med kraft att hjälp

Idag på morgonen avslöjades färgerna i årets majblomma under en festlig ceremoni på Johannebergsskolan i Göteborg. Det var massor av barn på plats förstås, och vi hade smyckat skolans matsal med ballonger i årets färger. Det är alltid lika roligt att få presentera årets blomma! I slutet av vintern behöver man påminnas om att våren kommer så småningom. Och det är inte minst ett viktigt tillfälle att berätta om den nytta Majblomman gör för barn runt om i Sverige och lyfta fram Majblommans hjältar – alla de barn över hela landet som deltar i insamlingen varje år.

I år är Majblomman ljusblå, ljuslila och gyllengul och precis som tidigare år är den skapad av barn. Insamlingen börjar den 16 april då barn över hela landet säljer Majblommor under två veckors tid.

Svenska Moderådet har del i processen att ta fram årets Majblomma. Utifrån de tusentals förslag som barnen skapat väljer moderådet ut ett tiotal finalister som barnen får rösta bland. Så här beskriver Lotta Ahlvar, vd för Svenska Moderådet, årets Majblomma:

”Årets majblomma är en dröm i pastell, som en smällkaramell från 50-talet. De moderiktiga ljust lila och blå tonerna förstärks i sin ljuvhet av en lite tuffare gul pistill som påminner om vårsolen.” Det är väl en bra beskrivning!

Våra 650 lokala Majblommeföreningar gör ett fantastiskt jobb med att organisera insamlingen och fördela bidrag. Och insamlingen ökar varje år, men vi vill kunna hjälpa ännu fler barn. Därför jobbar vi nu med att entusiasmera ännu fler skolor och barn att delta i insamlingen. Förutom att man gör en viktig insats är insamlingen en konkret pedagogisk handling i skolans värdegrundsarbete. Klassen och barnen får dessutom behålla en andel av pengarna, och kan använda dem till att göra något extra i skolan.

Majblommans volontärer runt om i landet möter barn som lever i ekonomisk utsatthet och inte alls har samma möjligheter i livet som sina kompisar. Därför är också snabba insatser, som Majblomman kan hjälpa till med, otroligt viktiga för att hålla hoppet och glädjen uppe hos barnen. 

Gör inte barnfattigdom till en partipolitisk fråga, det handlar om vår gemensamma välfärd

Med anledning av den senaste tidens debatt om barnfattigdom är det viktigt att poängtera att barnfattigdom är en bred politisk fråga som har väckt intresse i båda politiska blocken under många års tid. Oavsett vad vi kallar problemet handlar det om barn som får sämre möjligheter i livet. Frågan får inte bli ett partipolitiskt slagträ. Samtliga partier måste ta köksbordsekonomin på största allvar, se hur familjer tvingas prioritera och hur barnen drabbas när samhället inte följer de lagar som riksdagen har instiftat för att skydda barnen. 

2006 inledde Göran Persson socialdemokraternas presskonferens i Almedalen med att prata om att socialdemokraterna hade missat just köksbordsekonomin. Men redan under den vårens valupptakt hade Majblomman uppvaktats av allianspartierna för att få underlag att ställa socialdemokraterna till svars för barnfattigdomen i Sverige. Det finns ett brett engagemang för frågan på alla politiska nivåer, det har vi sett sedan dess.

Det kommer alltid finnas människor som är arbetslösa, sjuka och på annat sätt har otillräckliga inkomster för att kunna försörja sin familj fullt ut. Barnen är de stora förlorarna. De måste garanteras goda möjligheter att delta i gemenskapen på samma villkor som sina kompisar. Det tror vi att alla riksdagspartier är överens om, men naturligtvis ser man olika vägar fram mot lösningen.

Skolan är en otroligt viktig arena för barn. Rektorer och lärare måste ges fulla möjligheter att leva upp till skollagen och dess krav på skolans kompensatoriska uppdrag. Håll eventuella avgifter på ett minimum och slopa de dolda avgifter som kan uppstå när barn ska ha med matsäck eller utrustning på skolutflykter. Skolinspektionen bör sänka nivåerna för de avgifter som skolorna är tillåtna att ta ut enligt skrivningen om ”obetydlig kostnad” i skollagen. Landstingen, som enligt hälso- och sjukvårdslagen, har ansvar för personliga hjälpmedel, behöver ta sin del av ansvaret på allvar och se till att barn kan följa med i undervisningen oavsett funktionshinder.

Avgifter i skolan och barns rätt till glasögon är två frågor som Majblomman driver då vi har sett i våra bidragsansökningar att just detta är något som familjer söker hjälp för. Våra Majblommeföreningar ska inte betala sådant som det allmänna bör stå för, och vi arbetar hårt på att få till de här förbättringarna för barnen.  Majblommans pengar ska kunna gå till sådant som samhället inte kan stå för, men som ändå är viktigt för att barnen ska kunna delta i gemenskapen med sina kompisar. Majblommeföreningarna är en viktig del av barnets nätverk på 650 orter, både för skola och för fritid. Vi kompletterar samhällets ansvar – och gör det med glädje! – men vi tar inte över det.

Majblomman överdriver inte bilden av barnfattigdom i Sverige. Uppdrag Gransknings snäva tolkning av barnfattigdomsbegreppet däremot, riskerar att för lång tid framöver skada det arbete som görs för att lindra och förbättra de ekonomiskt utsatta barnens situation. Deras upplevelse förminskas och förlöjligas, för att det inte handlar om u-lands-svält. Som om det inte är illa nog att som barn drabbas av utanförskapet och se sina livschanser försämras kraftigt, när man lever i ett rikt land som Sverige. Det finns också risk för reportagets tolkning försvårar för politiker, på alla nivåer och av alla färger, som arbetar hårt för frågan och som nu får diskutera ordval istället för lösningar. 

Majblomman ser barnens utanförskap

Den senaste tiden har barnfattigdom debatterats livligt såväl i media som runt många fikabord. Tyvärr har Uppdrag Gransknings oförmåga att i programmet redogöra för hur begreppet används i Sverige skapat en del missuppfattningar. Det är mycket synd, och framför allt drabbar det barnen.

Barns levnadssituation utgår från vad som anses normalt i Sverige. Majblommans volontärer, som många arbetar inom skolan, ser de barn som ingår i den officiella statistiken från SCB och i EU:s definition av ”Child Poverty”. I barnens vardag så innebär den ekonomiska utsattheten ett utanförskap. Och det utanförskapet tar Majblomman på största allvar. Vi arbetar hårt för att de här barnen ska kunna dela gemenskapen med sina kompisar, i skolan och på fritiden.

Det handlar ofta om att ge barn möjlighet att ha en meningsfull fritid, till exempel genom att bidra till avgiften till fotbollsklubben eller kulturskolan. En stor del av Majblommans bidrag till barn går till just fritidsaktiviteter. Andra vanliga saker som Majblomman bidrar till är cyklar, födelsedagskalas och möjligheten att göra en utflykt på sommarlovet. Saker som de flesta anser vara självklart, men som är mycket svårt att ha råd med i en ekonomiskt utsatt familj.

Citat från en av våra volontärer: "De senaste åren har vi även märkt av ansökningarna att det fattas pengar till mat, kläder, avgift till musikskolan. Musiken har blivit enormt viktig för många barn mer än man tror. Man kan drömma sig bort lite i allt det svåra. Vi kan inte längre blunda för detta, det finns barnfattigdom eller kalla det för vad du vill. Det finns stora behov men familjerna går ju inte ut och basunerar "Vi har inga pengar".

En del av de här familjerna hamnar i perioder dessutom i extra svåra situationer då det blir särskilt svårt att få råd att ge barnen tillräckligt med mat hemma, klä dem varmt nog för vintern eller hämta ut deras mediciner när de behöver dem. En sak är säker – Majblomman ser massor av föräldrar som gör allt för sina barn.  Som prioriterar just dessa viktiga saker och gör avkall på mycket annat för att få råd, men pengarna räcker ändå inte alltid fullt ut. Vi förvränger inte, vi förstorar inte. Så ser det ut. Våra volontärer möter dem i sina yrken och genom sitt engagemang i Majblommans lokalföreningar.

Citat från en av våra volontärer: ”Jag jobbar inom skola och barnomsorg och ser varje vecka barn som behöver varmare kläder nu när kylan slagit till men de har inga!!!! Inga varma vinterskor, inga rejäla vantar, ingen mössa som sitter bra, ingen åkpåse i vagnen, inga raggsockor, inga underställ.”

Barnen drabbas av ett dubbelt utanförskap – de är utanför gemenskapen och de drivs till att bli experter på att dölja orsaken. Samhället måste se till att inga barn hamnar utanför, bland annat genom att följa skollagen, hälso- och sjukvårdslagen och andra lagar som är stiftade för barn bästa. Samtidigt är det av yttersta vikt att någon ställer upp för de här barnen och ger dem möjlighet att vara med i gemenskapen, slippa en stunds oro och tro på framtiden. Majblomman gör gärna det.

Citat från ett barn: ”Jag är 15 år och skulle önska att jag kunde få känna mig ”vanlig” och följa med på tjejmiddag, gå på bio, handla kläder. Förra året fick vi hjälp att hyra en stuga av

Majblomman. Det var en minnesvecka som jag tänker på nästan varje dag. Vi skulle så gärna vilja göra det i år igen.”

Jämna sedlar för en majblomma i vår

Priset på majblomman höjs för första gången på femton år. Den kommer att kosta 20 kronor i vår. 

En av anledningarna är att många av de saker som våra lokala majblommeföreningar delar ut pengar för kostar mer idag än vad de gjorde 1998. Det kan till exempel vara cyklar, fritidsaktiviteter, utflykter, barnkalas och annat som kan vara svårt att få råd med i en ekonomiskt utsatt familj. Vi behöver täcka de kostnadsökningarna, så att vi kan fortsätta bidra till att fler barn kan vara med och dela gemenskapen med sina kompisar, i skolan och på fritiden.   

Priserna har satts så att man ska kunna betala med jämna tjugo-lappar och därmed minska mynthanteringen, som blir allt mer omständlig och dyr för organisationen. Förändringen ska också underlätta för barnen som säljer så att de slipper växla och bära runt på mynten.Vi jobbar också på att utveckla lösningar för mobilbetalning, men det ligger en bit framåt i tiden

De nya majblommepriserna är 20 kronor för en liten blomma, 40 kronor för en krans och 60 kronor för ett pin. Klisterdekalen fortsätter kosta 20 kronor.

I år börjar barn sälja majblommor på gator och torg den 16 april. Insamlingen pågår under två veckor och står för hela årets insamling till Majblomman.

Kommentera gärna!

Det går inte att kommentera våra inlägg här på MajBlogg. Men vi vill gärna ha kommentarer! Alla inlägg publiceras alltid också på vår Facebooksida, länk hittar du här till höger, och där kan man också kommentera det som skrivs.

Tyvärr har det sett ut som om man kan kommentera, och vi ber om ursäkt till er som har försökt göra det. Vi har inte kunnat återkoppla detta då vi inte har era kontaktuppgifter. Välkomna istället att skriva på vår Facebooksida!

Uppdrag Granskning missar barnets perspektiv

I gårdagens Uppdrag Granskning anklagas barnorganisationer för att överdriva och förvanska bilden av ekonomiskt utsatta, eller fattiga, barn i Sverige. Majblomman har inte medvetet överdrivit några siffror. Det är inte genom att presentera abstrakta siffror som vi får gehör för våra frågor eller ökar vår insamling. Det är istället genom att återge de enskilda berättelser som på ett konkret sätt visar barnets vardag när familjens pengar inte räcker till.

Men vi medger naturligtvis de fel i våra gamla förstudier om barns behov av glasögon som Uppdrag Granskning påpekar. Vi medger också det missvisande i att vi tidigare har beräknat antalet bidragsansökningar på olika vis, siffrorna blir då inte jämförbara med varandra.

Samtidigt vill vi påpeka att vår stora, djupgående studie om barns behov av glasögon från 2012 bekräftar vår beräkning från 2009 om hur många barn som får vänta på glasögon. Vår senaste studie, utförd av TNS-SIFO, håller mycket hög kvalitet och den svaghet som Uppdrag Granskning försöker påvisa i programmet stämmer inte. Alla frågor är korrekt ställda. Vi överdriver inga siffror. Och problemet med att alla barn inte kan få glasögon när de behöver är ett bra exempel på när barnfattigdomen blir tydlig och får konsekvenser för barnets utveckling.

Vi vill också understryka vår åsikt att programmets bild av barnfattigdom, eller ekonomisk utsatthet, brister på flera punkter. Framför allt har man helt missat barnets perspektiv. Att man under reportageresan inte träffar de här barnen, det är inte förvånande. Att tro att man som utomstående lätt ska få tag i dem tyder tyvärr på stor okunskap. Barnen blir ofta experter på att dölja sin situation. Men att förminska allvaret i deras situation, det är att svika dem.

Majblomman menar också att det är märkligt att Uppdrag Granskning inte ens nämner den definition på barnfattigdom, ”Child Poverty”, som EU:s medlemsstater har kommit överens om, och som SCB följer när de tar fram sin statistik. Uppdrag Granskning verkar istället försöka skapa ett eget fattigdomsbegrepp, men det är oklart hur det ser ut. Att inte heller redovisa något ur den mångåriga forskning som finns på området är mycket märkligt. Inte en enda forskare får komma till tals och presentera den stora kunskap som finns om barnens upplevelser, föräldrars prioriteringar och överlevnadsstrategier, eller konsekvenserna för samhället när människor hamnar utanför.

Jag vänder mig också mot den bild av föräldrar som programmet målar upp. Forskning visar att föräldrarna oftast gör allt för sina barn. Att skuldbelägga fattiga föräldrar och utmåla dem som ansvarslösa på det sätt som man gör flera gånger i programmet är mycket fördomsfullt.

Majblommans volontärer runt om i landet ser de barn som Uppdrag Granskning inte vill kännas vid. Barnens utsatthet kan se olika ut, men den finns. Det kan vara att inte kunna följa med i undervisningen då barnet saknar glasögon, aldrig gå på barnkalas för att man inte kan bjuda tillbaka, eller inte har någon cykel när det är dags för skolutflykt.  I detta dokument återfinns en rad vittnesmål om vad volontärerna ser och hur lokalföreningarna hjälper barn lokalt.

Majblomman sätter alltid barnets upplevelse och behov i centrum. Vi arbetar för att alla barn ska kunna hänga med i gemenskapen med sina kompisar, i skolan och på fritiden.

Vår organisation bidrar både till att enskilda barn kan få en guldkant på tillvaron, och till att driva frågor som kan förbättra för barnens möjligheter att delta på lika villkor i skolan och på fritiden. De frågor vi driver opinion om handlar om att lagar inte följs eller inte tolkas utifrån barnets bästa.

Majblomman har funnits i över hundra år och alltid varit följsamma barns behov. Behoven har skiftat, men hjälp har alltid behövts. Tyvärr kommer vi troligen se ett ännu större behov av hjälp till barn under den kommande tiden som ett resultat av den ekonomiska oron i samhället. 

Majblomman kommenterar Uppdrag Granskning

Vi satte stort hopp till Uppdrag Granskning när vi först hörde att de skulle rapportera om barnfattigdom i Sverige. Vi trodde att redaktionen, en av landets mest inflytelserika, skulle ställa politiker och andra beslutsfattare till svars för hur barn i ekonomiskt utsatta familjer har det och hur deras chanser i skolan och i resten av livet är sämre än för andra. Men vi misstog oss. Istället är det frivilligorganisationer som granskas.

Majblomman är en gräsrotsorganisation med tusentals volontärer där många arbetar inom skolan och vården. Genom volontärernas samlade rapporter och bidragsansökningarna som kommer in till oss ser vi brister i samhället som vi har ett ansvar att berätta om. Barnens möjligheter att själva berätta är mycket begränsade. De gör allt för att det inte ska märkas, de tiger och lider.

En sådan brist som vi har sett är att många barn saknar glasögon. Vi har därför kartlagt landstingens bidrag, pratat med medicinska experter och andra med stor kunskap inom ämnet. Det är barnen bakom siffrorna som är viktiga. De barn som sitter i skolan och inte ser ordentligt. Det är för deras skull vi driver den här frågan. Vi menar att barn med synnedsättning ska vara berättigade till glasögon som hjälpmedel.

Så här beskriver en av våra volontärer, en lärare, situationen på sin skola:
”Flera barn på min skola har under en längre tid fått vänta på glasögon pga föräldrars ansträngda ekonomi. Vi ordnar då i skolan så att barnen får sitta långt fram i klassrummet och huvudvärkstabletter får man gratis hos skolsköterskan.”

Uppdrag Granskning har rätt i att vi drog fel slutsatser när vi jämförde siffror från förstudierna 2008 och 2009, det var ett misstag. Men 2009 års uppskattning om hur många barn som får vänta på glasögon, ca 23 000, står sig när vi tittar på resultaten från den mer omfattande studien från år 2012, som vi uppdrog åt TNS-SIFO att genomföra. Enligt den har 29 700 skolbarn fått vänta med glasögon. Minst 16 000 av dem har fått vänta i tre månader eller mer. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga barns behov av glasögon och landstingens bidragssystem. Den utredningen ska vara klar till sommaren. Vi ser mycket fram emot den och är stolta över att ha lyft frågan åt alla de barn som får vänta på sina glasögon.

Angående bidragsansökningar så har Uppdrag Granskning rätt i att våra försök att göra överslagsberäkningar över hur många vi får in per år blivit förvirrande. Ett år beräknade vi antal barn och ändamål, ett annat år beräknade vi de fysiska bidragsansökningarna. Varje ansökan omfattar flera barn och flera ändamål. Vi har inte gjort dessa beräkningar på ett par år. Det viktiga är att redovisa vad vi faktiskt delar ut till barn och verksamhet.  Vi ökar utdelningen varje år och 2011 delade vi ut 27,9 miljoner kronor. 1999 var bidragen15,7 miljoner kronor. Bidragsansökningar är en dagsaktuell spegel av hur det ser ut för barn och 2012 har vi sett en ökning av bidrag till kläder, skor, medicin, glasögon samt allt som rör sommarlovet.

En annan av våra volontärer berättar:
”Jag arbetar som skolkurator i en mellanstor stad i Sverige. Jag och skolsköterskan på min skola träffar många barn som lever i familjer som saknar ekonomiska förutsättningar. Det kan handla om glasögon, att inte kunna åka någonstans på semester under sommarlovet, att inte ha råd att följa med kompisarna till simhallen/bowlinghallen. Att inte ha råd att köpa ny vinterjacka fast man nästan vuxit ur den gamla. Att inte ha några skridskor när man skall iväg med skolan och åka osv.”

Även frivilligorganisationer ska granskas och vi välkomnar det. Men det måste vara goda förutsättningar. Vi visste inte på förhand, som Uppdrag Granskning säger i programmet, att frågorna skulle handla om våra gamla rapporter. Vi hade fått intrycket att intervjun handlade om vår aktuella, studie, gjord 2012, eftersom det är resultaten av den som har uppmärksammats och som vi har förmedlat i media och till beslutsfattare.

Majblomman har funnits i över hundra år och alltid varit följsamma barns behov. Behoven har skiftat, men hjälp har alltid behövts. Tyvärr kommer vi troligen se ett ännu större behov av hjälp till barn under den kommande tiden som ett resultat av den ekonomiska oron i samhället.

Majblomman sätter alltid barnets upplevelse och behov i centrum. Vår organisation bidrar både till att enskilda barn kan få en guldkant på tillvaron, och till att driva frågor som kan förbättra för barnens möjligheter att delta på lika villkor i skolan och på fritiden. De frågor vi driver opinion om handlar om att lagar inte följs eller inte tolkas utifrån barnets bästa.