Se hela Majblommans julkalender

Nu har vi gått igenom 24 luckor där föräldrar verbaliserar sina barns längtan och önskningar inför jul. Ta gärna del av dem genom denna film, som manar till eftertanke.
Vi önskar er alla en riktigt god jul.

Barn som blir glada för mjuka paket

Jo, det finns barn som blir glada för mjuka paket. I dagens lucka i vår julkalender citeras en förälder som söker julpengar till mössa och vantar.
För barn som lever under knappa förhållanden kan varma vinterkläder vara högsta önskan.
Det gör lite ont i hjärtat att inte alla barn fantiserar om leksakssvärd och sällskapsspel. Men det känns ändå gott att kunna hjälpa.
Välkommen att stötta vår julinsamling, så att alla barn kan få en riktigt god jul

Tungt att bära föräldrars börda

Dagens lucka i Majblommans adventskalender innehåller en berättelse om ett barn vars pappa sitter i fängelse. Mamman skrev till oss för att lätta barnets börda lite grann, och göra en skidresa på jullovet möjlig. 

Ekonomisk utsatthet blir extra tungt för barn när närstående vuxnas sociala utsatthet är förknippad med skam och skuld. Då behöver man en riktigt fin jul, för att orka kämpa vidare. 

Välkommen att hjälpa oss ge fler barn i Sverige goda upplevelser på lovet. 

Åka till Småland för dyrt

I dag stärker vi möjligheten att hjälpa barn inför jul, med en extra, digital insamling. Det gör vi med anledning av alla ansökningar som just nu kommer in till våra lokalföreningar runt om i landet.
Adventskalendern ger exempel på hur det kan låta när föräldrar skriver till Majblomman i hopp om att få till en fin jul för sina barn.
Bakom dagens lucka förklarar en förälder vilken skillnad en resa till farmor i Småland skulle göra. Vi känner igen beskrivningen. Det förekommer att barn knappt har varit centralt i staden där de bor, eftersom familjens ekonomi begränsar rörelsefriheten till förorten eller glesbygden.
Varmt välkommen att hjälpa oss sprida budskapet om vår insamling, och gärna bidra själv. Mer information om hur du gör för att ge din julgåva hittar du på vår hemsida.

Vi hjälper barnen bakom statistiken

Vem är det egentligen som finns bakom statistiken om barnfattigdom? Våra majblommeföreningar runt om i landet vet. Varje dag tar de emot nya brev. Just nu strömmar telefonsamtal och mejl in, även till riksförbundet. Oroliga föräldrar försöker ordna en fin jul för sina barn, men pengarna räcker bara inte till.
För att visa barnen bakom larmen och statistiken öppnar vi varje dag en lucka i vår adventskalender. Där låter en föräldrar berätta om hur det är att leva på marginalen, samtidigt som den kommersiella julhetsen tränger sig på. Citaten kommer från autentiska ansökningar, men är så klart anonymiserade.

Majblomman hjälper enskilda barn, vilket vi är utmärkande för oss som barnhjälpsorganisation.

Vi gör allt vi kan för att hjälpa alla, men på många håll är de insamlade pengarna från försäljningen av majblommor snart slut. 

Vill du hjälpa oss att ge fler barn i vårt land en fin jul? Du är varmt välkommen med en gåva. 

Trolla fram jul med knäna

Just nu strömmar det in mejl till Majblomman från föräldrar som är förtvivlade inför julen. De har helt enkelt inte råd med allt. I dagens lucka citerar vi en av alla mammor som försöker trolla med knäna för sina barns skull.  Vi gör vårt bästa för att hjälpa, men behöver just nu extra tillskott för att fler barn ska få en riktig jul. 
Varmt välkommen att stötta oss:
Swish: 
123 901 9076
Sms:
Skriv MAJ och skicka till 72970 så skänker du 50 kronorSkriv MAJ 100 och skicka till 72970 så skänker du 100 kronorSkriv MAJ MÅNAD och skicka till 72970 så blir du månadsgivare och skänker 50 kronor varje månad.

Drömmar om radiobilar och juleljus

Barn som lever på marginalen har inte sällan hjärtskärande önskelistor till jul. Någon längtar efter att mamma ska bli glad igen, en annan vill ha vinterkläder och riktig julmat av tomten.
Samtidigt drömmer alla barn om sagovärldar och karuseller.
I dagens kalenderlucka citerar vi en förälder som vill ge sin son ett besök på Liseberg i advent. För att han skulle bli så glad över att få se alla ljus, och åka lite...
Majblomman hjälper många barn som sällan får uppleva de där äventyren som kostar pengar.Vi vill att alla ungar ska få käka popcorn och åka bergbana då och då.
Vill du stödja Majblomman? Välkommen till vår webbutik!

Lika fin som andra barn

I dagens lucka i Majblommans julkalender kan du läsa ett citat ur en ansökan från en ensam mamma som är väldigt stolt, men mycket nedslagen. Hon får ihop en fin vardag med sina två pojkar, men när julen kommer blir det för tufft.
Mamman som skriver till oss framhåller att hennes pojkar är jättefina, som andra barn. Vi på Majblomman önskar att hon inte kände behov av att göra det. Vi önskar att ekonomisk utsatthet inte kände så skamligt för den som drabbas.
Vill du skänka pengar är du varmt välkommen att svischa till 123 901 9076 eller sms:a.

Önskan: att få bjuda

Att aldrig kunna bjuda igen eller ge tillbaka, är påfrestande för barn i familjer där pengarna inte räcker. Det händer att barn tackar nej till kalas eller lek, för att de inte har möjlighet att leva upp till allt kul och trevligt.
I dagens avdentslucka citerar vi en förälder som vänder sig till Majblomman för att kunna ordna en mysig julmiddag för sin pojke och hans kusiner.
Som barn är det viktigt att få känna sig stolt och generös gentemot dem man tycker om.
Vill du hjälpa oss att göra det möjligt för fler? Välkommen att swischa till 1239019076 eller kika på fler möjligheter att skänka pengar, här.

Julen en skräck

En mamma som skriver till Majblomman talar om julen som "en skräck". Hennes barn längtar efter en riktig jul, men hon har bara inte råd. Läs hennes  brev i dagens lucka.
Vi stöttade henne och hennes barn med pengar till ett ishockeyspel och julmat. Inget speciellt, för den som har okej med pengar i plånboken. Skillnaden mellan dröm och mardröm, för den som saknar marginaler.
Vill du hjälpa oss med en insats, eller kanske bli månadsgivare? Du är varmt välkommen.

Pengar är inget, för den som har.

Att kunna ge en gåva i jul handlar på ytan om att barn får den där grejen de sett i leksakskatalogen. Av breven som kommer till Majblomman ser vi att det viktigaste är själva gesten - att ha möjlighet att uppfylla en önskan. I dagens kalenderlucka låter vi en förälder berätta om ett lyckligt, om än knapert liv. Flickorna är nöjda med närhet och små äventyr i vardagen. Men julen komplicerar, eftersom julen är dyr.
Majblommans devis är många bäckar små, och den gäller mer än någonsin i december. Tack för att du stöttar oss, året runt.

Att bli punkare för att det är billigast...

Barn har olika strategier när det gäller ekonomisk utsatthet. Forskaren Stina Fernqvist berättar bland annat om unga människor som "väljer" att klä sig i punkstil, eftersom det är enda möjligheten att komma undan med slitna kläder i fel storlek. Majblomman jobbar för att alla barn ska få känna klä sig som de vill och uttrycka sin identitet utifrån vad de verkligen gillar. I dagens adventskalenderlucka kan du läsa ett citat från en mamma som förstått vad hennes son längtar efter, men  inte har råd att ge honom det. Hon har vänt sig till oss. Vi vänder oss till dig. Välkommen att skänka pengar med sms eller svischa en slant till: 123 901 90 76

Tomten, jag vill ha en uthärdlig jul

I dagens adventslucka citerar vi en förälder vars tonårsdotter önskar sig lugn och ro i julklapp. Vi får inte veta mer än att flickan är mycket pressad psykosocialt, och att ett biobesök skulle förgylla hennes jullov. Hon önskar sig inga trendiga prylar eller kläder. Hon längtar bara efter glädje och gemenskap. Hennes mamma skrev till Majblomman för att kunna ge henne det.
Du är varmt välkommen att hjälpa oss att stötta barn som behöver skingra tankarna och bara må bra, trots att de lever med mycket små marginaler. 

Att hålla mamma på gott humör

I december märker vi att små och stora barn kämpar för att hålla mamma på lite gott humör. Inte alla förstår varför hon är ledsen, men många är högst medvetna om att mamma är orolig för julen. De har också ont i magen när pengar ska fram till  lusselinne , presentinsamling, adventsfika, tv-kalender, julfest, julkläder, varma stövlar, nya vantar, julklappar, julmat och kanske något kul till nyår.
Vi på Majblomman jobbar året runt för att barn ska få vara barn, och ha en mysig, avslappnande tid i väntan på tomten. Du kan hjälpa oss att stötta de här barnen, nu. Skänk pengar med sms, och följ vår julkalender.

Vill du ge en sms-gåva?

I december vankas många trevliga fikastunder på skolor och dagis. Nu gäller det att kunna plocka fram tomtekläder i rätt barnstorlek, och att ha en slant när över när snälla föräldrar samlar till frökens julklapp.
För den som inte har några marginaler blir utsattheten extra påtaglig mitt i allt mys, och det kan vara tufft att möta sitt barns behov och drömmar.
Majblomman hjälper många barn att få känna sig "som alla andra" i juletid. Vill du göra en insats ihop med oss? Vi tar emot sms-gåvor. Tack på förhand!
Och följ gärna Majblommans adventskalender på Facebook.

Majblommans adventskalender

Bakom luckorna i Majblommans adventskalender finns hårda paket av ett lite ovanligt slag. I en tid då många föräldrar har dåligt samvete för att de lägger för mycket pengar på leksaker, vill vi påminna om alla familjer som har svårt att få ihop till barnens julklappar, över huvud taget. Bakom luckorna finns berättelser, bilder och fakta. Och länkar som gör det möjligt för Dig att hjälpa till

.

Barnkonventionen och #glasögonuppropet

20 november firar Barnkonventionen 25 år, och Majblomman passar på att dra upp volymen för #glasögonuppropet! I dag får inte barn över åtta år glasögon, trots att de har synfel. De får i princip ”välja” mellan att se suddigt och att ha föräldrar med resurser. Det är en ojämlik ordning, som många svenskar ifrågasätter. Enligt en ny enkät från Sifo på Majblommans uppdrag, tycker åtta av tio att även barn över åtta år ska ha rätt till glasögon. Samma signaler får vi i sociala medier.

Enkelt uttryckt är bakgrunden till åldersindelningen att barns syn utvecklas till tioårsåldern. Synfel som inte rättas till i tid kan aldrig justeras i vuxen ålder. Men senare synfel kan så klart också uppträda, och påverka äldre skolbarns och gymnasieungdomars studier. Långsiktigt riskerar okorrigerade synfel att försämra unga människors förutsättningar för högskolestudier och i yrkeslivet.

”Eleverna får sitta längst fram och huvudvärkstabletter är gratis hos skolsyster”

Så säger en av alla lärare och skolsköterskor som är verksamma i Majblommans 650 lokalföreningar. De vittnar dagligen om problemet med barn som inte hänger med i skolan av det simpla skälet att de saknar glasögon.

Majblomman menar att kostnadsfria barnglasögon borde vara lika självklart som att diabetiker och astmatiker får fria läkemedel, eller att hörselskadade får subventionerade hörapparater. Men barn med synfel har länge behandlats styvmoderligt av det offentliga. Majblommans senaste kartläggning visar att de flesta regioner envisas med att debitera äldre skolbarn varierande belopp.

Systemet som ska hjälpa barn med synfel är orättvist och trögt. Sedan Majblomman larmade första gången har många barn sannolikt fått traggla sig igenom hela grundskolan utan glasögon i perioder. På nio år har inte ett enda landsting lyckats genomföra fulla subventioner. Det är inte rimligt. 

Landstingens rigida tillämpning kan ifrågasättas gentemot både hälso- och sjukvårdslagen och skollagen, vilka i sin tur ska tolkas utifrån Barnkonventionen. Sammantaget ger dessa alla barn rätt till hjälpmedel vid funktionsnedsättning, liksom till utbildning på likvärdiga villkor.

Majblommans dokumenterade erfarenhet av barnfattigdomens strategier är att barn förringar sina egna behov, i syfte att hjälpa och skydda familjen. De tar ansvar genom att ”inte behöva” glasögon, trots huvudvärk och svårigheter. Att glasögon idag inte kan förskrivas som kostnadsfritt hjälpmedel eller medicinsk behandling är oacceptabelt.

Vi på Majblomman förväntar oss att svenska politiker på regionalnivå tar tag glasögonfrågan en gång för alla. Att ge barns optimala studieförutsättningar gynnar den svenska skolan som institution, och är ytterst en fråga om barns rätt till hälsa och utbildning, med stöd i Barnkonventionen.

 

Höstlov och budget ur barnperspektiv

Just nu är det höstlov för många barn; som förhoppningsvis får en vecka fylld med trevliga, vilsamma inslag. Deras lärare och föräldrar kan samtidigt smälta beskeden som finansminister Magdalena Andersson levererat i regeringens höstbudget.

Socialdemokraterna gick till val på att höja barnbidraget med 100 kronor. Detta viktiga löfte har nu gått upp i rök, vilket är mycket beklagligt. Enligt uppgift är det resultatet av förhandlingar som landat i att man prioriterat de barnfamiljer som har det allra tuffast. I stället för ökat barnbidrag blir det nu 300 kronor mer till ensamstående som har rätt till underhållsstöd. I praktiken handlar det oftast om ensamma mammor, som nu får rätt till 1573 kronor i månaden.

Vi på Majblomman välkomnar det ökade stödet till alla ensamma föräldrar som sliter för att ha råd med mat, regnställ och lördagsgodis. Men man kan ifrågasätta varför barn ska ställas mot barn. Är det verkligen rimligt att svika ett löfte till barnfamiljer med hänvisning till barnfamiljer? Genom åren har vi konstaterat att satsningar på de barn som vi möter varje dag är blygsamma. Parallellt ser vi att olika investeringar i barns utbildning, hälsa och fritid lönar sig långsiktigt. Annorlunda uttryckt finns ingen hållbar logik i att parera en satsning på de mest utsatta barnfamiljerna genom att svika löftet om höjt barnbidrag.

Vi bevittnat ofta att många av föräldrar som har lite ”för hög” inkomst för att få försörjningsstöd har mycket svårt att få ihop vardagen. För dem är barnbidraget en räddning, och behöver förbli så även i framtiden.

Barnbidraget är ett obyråkratiskt verktyg som jämnar ut skillnader mellan barn i Sverige. Det behövs mest bland dem som har det tuffast, men det betyder inte att konstruktionen bör ändras till ett behovsprövat stöd. Dels hade det inneburit fördyrad handläggning, dels hade det medfört svåra, sannolikt stigmatiserande gränsdragningar.

En glädjande nyhet med budgeten är satsningen på kostnadsfria läkemedel till alla barn. Initiativet till detta kommer från Vänsterpartiet, som dock inte driver igenom sitt besläktade löfte om kostnadsfria glasögon till barn med synfel. Majblomman är fortfarande den enda aktör som ger röst åt alla skolbarn som inte hänger med i undervisningen för att deras föräldrar inte har råd med glasögon. 

Primärt ”ägs” frågan om barnglasögon av landstingen, och vi för kontinuerligt samtal med politiker och tjänstemän som berörs. Men en satsning från regeringen hade inneburit konkret hjälp till alla barn som kommer i kläm. Det hade också varit en signal till landstingen: barns rätt att se ordentligt får inte förbli en icke-fråga.

Till sist är uppskattar vi att regeringen återinför den fria entrén på statliga muséer, och att kulturministern uttryckt att tillgänglighet för barnfamiljer handlar om både ekonomi och folkbildning. Vi gör också tummen upp för satsningen på landets kulturskolor. Mot bakgrund av Majblommans årliga kommunrapporter ser vi att barns möjlighet att musicera, måla och spela teater varierar betänkligt beroende på var de bor. Att kulturskolan nu blir billigare på många orter är mycket värdefullt. Att få utveckla sin kreativitet är minst lika viktigt som att kunna idrotta efter skolan.

 

Att vilja glömma sommarlovet

Att få njuta av sin barndom. Så sammanfattar en av alla mammor som Majblomman möter sin sons sommarlovsdrömmar. Hon vill göra sin pojkes liv lite mer som ”alla andras”. Hon vill kunna ge sitt barn en bussbiljett till stranden, lite sommarkläder i rätt storlek och kanske ett besök på tivoli. Hon vill skapa mysiga minnen att skriva uppsats om, när skolan börjar. 

För vuxna med fast samhällelig förankring kan det vara svårt att föreställa sig hur det är att sitta ensam i lägenheten, när mamma vikarierar och kompisarna är på träningsläger. Men för många barn i familjer med små marginaler är det långa lovet en tung period. Utöver den trygghet och struktur som försvinner när skolan stänger, saknas tid för närhet till en vuxen. Kort uttryckt hamnar dessa barn i en urjobbig situation, vars huvudingredienser är ensamhet och tristess. Något att komma ihåg, inte minst inför stundande inskolningar och upprop.

Just nu analyserar vi på Majblomman underlaget till vår årliga kartläggning av svenska kommuner ur ett barnperspektiv. Än en gång noterar vi att många kommuner växlar ner, just när barnen hade behövt dem som mest. När den faktiska och mentala trygghet som skolan står för upphör behöver barn som har det jobbigt alternativa strukturer.

 

Att helt eller delvis strypa tillgängligheten till fritids, förskola och aktiviteter på lovet vållar problem både kort och lång sikt. När barns rättigheter och behov prioriteras bort riskerar kommunerna mer långsiktiga och komplexa problem. Annorlunda uttryckt bör sommarsatsningar på barn betraktas som sociala investeringar.

Majblomman jobbar på kort och lång sikt. Vi stöttar barn ekonomiskt, här och nu. Ingen liten ska behöva drabbas av att svenska kommuner tondövt stänger butiken. Därtill jobbar vi på Majblomman gentemot dem som har möjlighet att påverka, året runt. Vi för en fortlöpande dialog med politiker och tjänstemän, och verkar just nu i sociala medier för att belysa sommarlovets baksida.

Vår erfarenhet är att mycket unga människor håller tyst om det som är jobbigt och skamligt. De barn vi stöttar är i regel medvetna om familjens besvärliga situation, och agerar inte sällan för att mildra bekymren och dölja dem inför andra. Därför väljer vi att även lyfta det individuella perspektivet. För det är egentligen inte så komplicerat att agera, när man anar att en ung människa har det jobbigt. Vårt budskap är att små initiativ ”för säkerhets skull” sällan är fel. Att slänga med extra badbyxor och bjuda med grannbarnet till stranden kanske bryter en tristess som är svår att se. Att som lärare föreslå fler uppsatsämnen än ”Mitt sommarlov” kan bespara den som haft det ensamt bekymmer. Att våga fråga hur det har varit, egentligen.  ”Små” handlingar gör stor skillnad för ett barn.

 

Därmed inte sagt att samhällets tillkortakommanden kompenseras fullt ut med enskildas insatser. Barns möjligheter till återhämtning och sysselsättning på sommarlovet är i högsta grad våra kommuners angelägenhet. 

Annie Lööf intervjuas om alla barns rätt till glasögon

Natalie:
Det är olika regler i olika landsting. De allra flesta får inte glasögon när de är över 8 år. Tycker du att alla barn har rätt till glasögon så att de kan hänga med i skolan?

Annie:
Ja, det tycker jag. Jag tycker att alla barn som inte kan läsa ordentligt ska få möjlighet till glasögon. Idag är det alla landsting utom Stockholms län där man får möjlighet till bidrag. Jag tycker det är rimligt att alla landsting faktiskt tar sitt ansvar för att barn ska få glasögon.

Natalie:
Är du beredd att kämpa för alla barns rätt till att få glasögon?

Annie:
Ja, självklart. Jag har själv stora synfel och jag har linser på mig idag. Jag vet hur svårt det är när man vaknar och inte kan se längre än en meter bort. Därför är glasögon än väldigt viktig del i att kunna hänga med i skolan. Idag har man möjlighet att kunna få hjälp om ens föräldrar har ont om pengar, kan man få hjälp genom komunen. Jag tycker också att det ska klassas som ett hjälpmedel så att alla landsting ska se till att barn får glasögon om de behöver det.

Clara:
Varför tror du att det är så få över åtta år som får bidrag till glasögon idag?

Annie:
Idag skiljer det. Om man är under sju år får man bidrag för standardglasögon, över sju år behöver man ha grova synfel för att få bidrag. Nu har vi låtit Socialstyrelsen titta på hur det ser ut i landet och kommit fram till att det ser olika ut. Jag hoppas nu att sjukvården faktiskt samordnar sig för det ska inte skilja för barn om man bor i Norra Sverige eller i södra.

Clara:
Tycker du att det ska ses som ett hjälpmedel och att synfel ska räknas som en funktionsnedsättning?

Annie:
Jag tycker glasögon ska ses som ett hjälpmedel. Det gör det inte i lagstiftningen idag och det är därför som det ser lite olika ut. Men jag vet hur det kan påverka om man inte kan läsa och ta till sig information på ett bra sätt. Även om man inte har ett gravt synfel så är det svårt att läsa därför tycker jag att man ska ta barns möjlighet att kunna gå i skolan på allvar.

Jan Björklund intervjuas om alla barns rätt till glasögon

Natalie:
Det är olika regler i olika landsting. De allra flesta får inte glasögon när de är över 8 år. Tycker du att alla barn har rätt till glasögon?


Jan:
Alla barn som behöver glasögon ska så klart ha glasögon och sen tycker jag att en del av lanstingen borde skärpa sig. I några landsting betaalr man ordentligt i bidrag till glasögon och i andra gör man det inte. Jag tycker det borde vara lika i hela landet.


Natalie:
Är du beredd att kämpa för att bar ska ha rätt till glasögon?


Jan:
Ja, alla barn ska ha rätt till glasögon. De allra flesta föräldrar har ju råd att betala glasögon åt sina barn. Men sedan finns det de som inte har råd då måste de få hjälp för barnen måste ha rätt till glasögon.


Clara:
Tycker du att synfel ska ses som en funktionsnedsättning och glasögon som hjälpmedel.


Jan:
Ja, det vet jag inte men att inte se bra är ju en funktionsnedsättning. Alla måste ha rätt att ha glasögon och är det någon som inte har råd att köpa så måste samhället hjälpa till.


Clara:
Så det ska vara ett hjälpmedel och en rättighet?


Jan:
Alla som behöver ha glasögon måste ha rätt att få det och alla som inte har råd att köpa själva de måste få hjälp och många landsting ger ju bidrag till att köpa glasögon. T.ex Stockholm gör ju det.


Clara:
Men varför är det så få över åtta år som får bidrag?


Jan:
I de allra flesta fall har ju föräldrar råd att köpa glasögon när det behövs, men senfinns det några som inte har råd och då måste samhället hjälpa till och då finns det skyldighet enligt lagen för kommunerna att hjälpa till. Alla som behvöer har rätt att få glasögon.


Clara:
Har du något konkret förslag på vad du skulle vilja göra?


Jan:
Jag tycker att alla landsting borde göra som Stockholms läns landsting och införa ett glasögonbidrag.

Jonas Sjöstedt intervjuas om alla barns rätt till glasögon

Natalie:
Det är olika regler i olika landsting. De allra flesta får inte glasögon när de är över 8 år. Tycker du att alla barn har rätt till glasögon så att de kan hänga med i skolan?


Jonas Sjöstedt:
Ja, jag tycker det är en rättighet och när vi har gjort vårt förslag till budget för Sverige, har vi satt av pengar så att barn ska kunna få gratis glasögon i hela landet och gratis medicin upp till att man är 18 år. För det händer faktiskt att barn och deras familjer inte har råd att hämta ut mediciner.


Natalie:
Är du beredd att kämpa för barns rätt till glasögon?


Jonas:
Ja, det tycker jag absolut. Det är en viktig rättvisereform, alla ska kunna hänga med i skolan, alla ska kunna delta i alla aktiviteter. Det ska inte bero på om familjen har råd med glasögon eller inte.


Clara:
Tycker du att det ska ses som ett hjälpmedel och att synnedsättning betraktas som en funktionsnedsättning?


Jonas:
Ja, i den meningen att man ska ha rätt till att få hjälp med att få glasögon. Jag tycker det är självklart och det finns väldigt bra exempel på landsting som genomfört det. Vi har själva genomfört den i Östergötland. Men det ska inte bero på var du bor om du får hjälp med glasögon.


Clara:
Varför tror du att det är så få över åtta år som får bidrag till glasögon idag?


Jonas:
Jag tror att det beror på att man vill spara pengar på fel saker och ibland kanske det beror på att man inte känner till problemet.

Statsminister Fredrik Reinfeldt intervjus om alla barns rätt tillglasögon

Natalie:
Det är olika regler i olika landsting när det gäller barns glasögon. De allra flesta får inte bidrag till glasögon, när de är över åtta år. Tycker du att barn har rätt till att få glasögon, så att de kan hänga med i skolan?

Fredrik:
Det är självklart viktigt att man ska kunna se, och för det behöver många glasögon. Men jag har tittat lite på detta och jag har sett att vi nu har beslut sedan i juni*, och att landsting ska ge bidrag, vilket jag tycker är bra. Landstingen är ju olika, men Socialstyrelsen som har hand om det – det är en myndighet i Sverige – har sagt att de ska bli bättre på att samordna vilka bidrag de ger.** Och det hoppas jag att de följer.

Natalie:
Men du är säker på det? Att de ska?

Fredrik:
Jag har sett att de från juni har infört ett bidrag, och att det du frågar om, nämligen att det är lite olika, har de fått påpekanden om att de behöver prata med varandra för att se till att vi har mindre olikheter.

Natalie:
Men är du beredd att kämpa för barns rätt att ha glasögon?

Fredrik:
Ja, fast det är ju från de här utgångspunkterna som du frågar mig, så är det ju en fråga som är kopplad till landsting. Och jag har ju kandiderat till riksdag och sitter i regering, och landstingen har ju då ett eget ansvar, ett eget val för övrigt, där man röstar i september. Men Socialstyrelsen är en statlig myndighet – de som ser till att det ska vara så lika som möjligt. Utgångspunkten för din fråga håller jag med om. Det är klart att man måste kunna se, och för det behöver många glasögon.

Clara:
Men du är ändå statsminister – det måste finnas något du kan göra för att påverka landstingen?

Fredrik:
Ja, fast jag tycker att det är välkommet att de har infört det här, stödet ifrån juni, att det har skett en utveckling där. Sen finns ju det här med i bedömningar man gör av försörjningsstöd och liknande, ser till att det finns tillgång till glasögon och liknande, för dem som behöver.

Clara:
Men tycker du att det ska ses som ett hjälpmedel, att alla synfel ska räknas som en funktionsnedsättning?

Fredrik:
Jag tycker att det är bra de regler vi har, att det finns möjlighet till ett bidrag att det vägs in när man bedömer försörjningsstöd. Och det är därför vi också svarar som vi gör nu, noterar att det ges ett sånt här stöd nu från juni, och det är viktigt att vi får likartad behandling över landet.

Clara:
Men varför är det då så få över åtta år som får det här bidraget i dag då?

Fredrik:
Ja, då får vi i så fall se vad det är för typ av bedömning man har gjort. Men det är ett bidrag som har införts nu från juni, ganska nära i tiden. Och sedan så måste man då se i uppföljning om de gör någon förändring, och om de följer de här instruktionerna eller snarare påbudet som man har fått från Socialstyrelsen.

(*Landstinget i Stockholm har infört ett glasögonbidrag för barn under åtta år från 1 juni 2014)(** Socialstyrelsens rapport från 2013)

 

Gustav Fridolin intervjuas om alla barns rätt till glasögon

Natalie: 

- Det är olika regler i olika landsting när det gäller barns glasögon. De allra flesta får inte bidrag till glasögon när de är över åtta år. Tycker du att barn har rätt till att få glasögon så att de kan hänga med i skolan?

Gustav:

- Ja! Synfel är faktiskt en annan funktionsförutsättning, eller som man ibland säger: en funktionsnedsättning. Och då ska man ju ha rätt till ett stöd för det, så man kan hänga med i klassen. 

Clara:

- Varför tror du att det är så få över åtta år som får det bidraget idag?

Gustav:                                                   - Därför att idag är det så, att det är olika regler i olika landsting. Och landstingen har funderat: Vad har vi råd med? Vad kan vi? Och det är inte heller landstingen som får problemen av att barnen inte kan hänga med i skolan. Det är barnen och det är skolan, och skolan är kommunal. Landstingen har ansvar för att barnen ska få glasögon, men det är kommunerna som har ansvar för skolan. Och det är ju det som gör att vi måste ha en nationell politik för att barn som inte kan se tavlan faktiskt får glasögon.

Clara:                                                      - Har du något konkret förslag på vad ni vill göra åt det här?

Gustav:                                                   - Vårt förslag är ju att en ny regering ska samla landstingen så att vi kan få gemensamma regler, och att utgångspunkten för de reglerna ska vara: att ha ett synfel är en annan funktionsförutsättning, och man ska ha rätt till att kunna se tavlan på skolan. Det är viktigt både för skolan att alla barn ska kunna hänga med och få en ärlig chans. Det är också viktigt för arbetet mot att vi faktiskt har barn i Sverige idag som växer upp i fattigdom. 

Göran Hägglund intervjus om alla barns rätt till glasögon

Natalie:
Det är orättvisa regler i olika landsting när det gäller barns glasögon, de allra flesta får inte bidrag till glasögon när de är över åtta år. Tycker du att alla barn ska ha rätt till att få glasögon så de kan hänga med i skolan?

Göran:
Jag tycker att det är jätteviktigt att alla barn som har ett sånt synfel så att det påverkar skolan eller för den delen att kunna läsa tidningen eller tv eller så ska få hjälp med glasögon. Och där har ju för det första föräldrarna ett ansvar naturligtvis och se till så att det finns pengar till glasögon. I den mån föräldrarna inte kan det så ska det finnas hjälp att få.

Clara: Tycker du att man ska få hjälpmedel? Att alla synfel ska ses som en funktionsnedsättning

Göran: Alltså, det är att gå ganska långt om man skulle säga att alla synfel ska leda till att till exempel landstingen eller kommunerna ska betala, där får man nog göra nån slags gränsdragning för… för vad landstingen ska ansvara för. Och det där vet jag inte exakt hur man ska göra det men det är ju viktigt att den som har nånting som blir ett ordentligt handikapp som gör att man inte liksom funkar i vardagen kan få hjälp på olika sätt. Så måste det vara.

Clara: Varför är det då så få som är över åtta år som kan få det här stödet idag?

Göran: Det är ju landstingen som bestämmer över det här, det är inte staten utan det är landstingen som bestämmer och de är ju självbestämmande. De är självständiga och de fattar beslut om sina egna pengar – det gör inte vi på socialdepartementet utan det bestämmer de. Så det borde man ju prata lite om med landstingspolitikerna om så att det blir, upplevs rättvist mellan olika delar av Sverige. För det är ju konstigt om en får men inte nån annan och att de kommer överens om gemensamma regler så att vi behandlas på samma sätt oavsett var vi bor.
Clara:Men du är ju ändå partiledare och det måste ju finnas någonting som ni kan göra för att driva frågan.

Göran:
Vi kan säkert puffa på landstingspolitikerna och se om vi inte kan hitta någon gemensam linje i det hela så att det blir mer likartat över hela Sverige.

Natalie:Är du beredd att kämpa för barns rätt till att ha glasögon?
Göran:Absolut. Jag tycker att det är jätteviktigt precis som jag sa att alla ungar får den utrustning som man behöver. Och ja använder ju själv glasögon och kan ju själv tänka mig hur svårt det skulle vara om jag inte hade dem. Då skulle livet bli ganska jobbigt och tungt.

 

Stefan Löfven intervjuas om alla barns rätt till glasögon

Majblommans knattereportrar Natalie Hanna, 11 år och Clara Herkendell, 20 år intervjuade Stefan Löfven söndag den 29 juni i Almedalen.

Natalie:Det är orättvisa regler i de olika landstingen när det gäller barns glasögon. I de allra flesta landsting får barn över åtta år inte bidrag till glasögon. Tycker du att alla barn har rätt till gratis glasögon så att de kan hänga med i skolan?

Stefan Löfven:Jag kan inte svara på om alla ska ha gratis glasögon men det är självfallet så att barn exempelvis som ska gå i skolan och läsa så måste vi se till att man har bra glasögon. Har du inte bra glasögon då går det inte att läsa heller, och det måste vi självfallet se över på något sätt. Jag lovar att ta med mig frågan oh se vad vi har föreslagit på de områdena och jag tror inte att vi har föreslagit att alla ska ha gratis glasögon men jag vet att vi har ett liknande förslag.

Natalie:Men är du beredd på att kämpa för barns rätt till att ha glasögon?

Stefan Löfven:Ja. Jag har själv haft glasögon som liten och jag vet betydelsen av att ha glasögon. Har du inte det så blir det jättesvårt att läsa och hur ska man då klara av skolan så det måste vi allihop se till att barn har glasögon.

Clara H:Om man är hos socialtjänsten så har man ju rätt att få ett bidrag för glasögon men tröskeln för att bli prövad är ju väldigt hög. Skulle du vilja göra nånting för att barn ska få det här?

Stefan:Återigen, vad vi måste sikta på, det är att barn har möjlighet att se så man kan läsa och gå i skolan. Det är det absolut viktigaste. Exakt vilket regelverk man behöver förändra är mindre viktigt men barn måste kunna se.

Clara: Du kommer att satsa på det här om ni vinner valet i höst?

Stefan: Om inte barn har glasögon så de kan läsa, det är klart vi måste göra någonting åt det. Då är frågan om exakt vilket regelverk som måste ändras på mindre viktig. Barn ska ha glasögon så man kan läsa och därmed göra bra ifrån sig i skolan. Det är själva grundförutsättningen.

Natalie: Vad härligt. Bra!

 

Skolbaler

I dag bemöter Majblommans generalsekreterare Lena Holm kritiken på Svenska Dagbladets ledarblogg, där Sanna Rayman, reagerat på Majblommans debattartikel på sajten Dagens Samhälle. Temat är otillåtna kostnader i skolan, vilket alltid är aktuellt under våren då skolor ordnar dyra baler och fester.

Skolan måste vara en ekonomisk frizon.

I dag skriver tre folkpartister från trakten en debattartikel i Mariestads-Tidningen, kallad ”Lagen kräver en avgiftsfri skola”. Det är mycket värdefullt och hoppingivande att fler och fler beslutsfattare får upp ögonen för en av Majblommans hjärtefrågor, även om rubriken är något missvisande.

Det stämmer att skollagen som utgångspunkt säger att grundskolan ska vara helt ”gratis” för eleverna, men regelverket innehåller samtidigt undantag. Så kallade obetydliga avgifter får tas ut vid enstaka tillfällen, och det tolkningsutrymme som därmed uppstår ställer till med problem. Majblommans undersökningar visar att en inte obetydlig grupp föräldrar sätter gränsen för vad som är en obetydlig kostnad redan vid 20 kronor.

Samtidigt ger Skolinspektionens gamla praxis att så mycket som 300 kronor kan ses som obetydligt under vissa omständigheter. Majblomman förordar givetvis att alla de skolor som tillämpar undantaget ska ta hänsyn till vad barnfamiljer med små ekonomiska marginaler tycker, och begränsa efterfrågade belopp med tanke på dem. Ännu bättre vore om skolor, som debattartikeln föreslår, strävade mot att eliminera alla dolda avgifter helt.

Majblomman har länge pekat på problemet med alla de små vardagliga investeringar som skolbarn förväntas göra, som egen frukt till den dagliga fruktstunden, egna skridskor och liknande på idrottsdagar och hemmagjord matsäck trots att det åligger skolan att erbjuda alla barn näringsriktig lunch varje dag. Det är utmärkt att våra folkvalda i olika församlingar börjar ansluta sig till våra krav och önskemål. Att problematisera obligatoriska insamlingar, exempelvis till skolresor, är ett sådant.

Ytterligare en aspekt som det sällan talas om är den samtida, storslagna kalaskultur som uppstått på många håll. I all välmening bjuder barn in kompisar till påkostade fester där man förväntas ha med en fin present. Där kan skolan vara en dämpande och pedagogisk aktör, och påminna om att inte alla har möjlighet att köpa gåvor till alla i klassen, eller bjuda igen på samma sätt.

Sammanfattningsvis handlar mycket om att den del av vuxenvärlden som berörs av skolan måste bli bättre på att följa och tolka skollagen med barnens bästa för ögonen.

Stor eloge till Västerås!

I dag vill vi på Majblomman ge en stor eloge till Västerås Stad, där förskolan bestämt sig för att ta barns rättigheter på allvar. Kommunens alla förskolechefer har nyligen fattat beslut om att få bort dolda avgifter, fullt ut.

Konkret handlar det om att erbjuda låneskridskor, cyklar och annat när det är dags för aktiviteter, eller om att alltid ha lucialinnen till låns i juletid. Vidare kommer barnen i Västerås att får matsäck bekostad av kommunen på alla utflykter, så att ingen behöver avstå för att det fattas pengar hemma. Kommunens förskolor går dessutom ett steg längre än de flesta, och tar ansvar för att allt firande på förskolan också betalas av verksamheten. Till sist ber man föräldrar till förskolebarn att avstå från att dela ut kalasinbjudningar på dagis, oavsett hur många det gäller. Tanken är så klart att mildra den överdådiga kalaskultur som finns på många håll, och som blir betungande för de familjer som har små ekonomiska marginaler.

För att försäkra sig om att övergången till en verkligt kostnadsfri förskola har Västerås kommun valt att utbilda sin personal, och vi på Majblomman har fått glädjen att hjälpa till. I går träffade jag som generalsekreterare den sista gruppen av totalt 750 intresserade förskollärare för ett seminarium. Vi har samtalat om allt från själva definitionen av så kallad relativ fattigdom till hur man upptäcker och hanterar fördomar och missuppfattningar hos sig själv och kollegor. Det handlar om ett gott och respektfullt bemötande av barn och föräldrar.

En extra intressant dimension som förskolecheferna i Västerås har tagit in i diskussionen om avgifter är som sagt försiktighet vad gäller kalas på ”dagis” och inbjudningar till kalas hemma. För de familjer som varken har möjlighet att köpa presenter till alla kompisar eller bjuda hela avdelningen på fest, blir den påkostade födelsedagskulturen ett problem. Därför är det bra att förskolepersonalen sätter gränser i anslutning till den pedagogiska verksamheten, och givetvis att det görs på ett tydligt och vänligt sätt. För självklart vill föräldrar som bjuder på tårta bara väl.

Jag hoppas att Västerås och all förskolepersonal blir en förebild för andra kommuner, och är övertygad om att de nya riktlinjerna kommer att förverkligas på bästa sätt. Det handlar om barns rätt till en

Vår praktiska handbok om avgifter i skolan

Nu finns vår nya handbok om avgifter i skolan att ladda ner och läsa! Den vänder sig till alla som berörs av eller undrar över vardagsinvesteringar, som matsäck på utflykten eller insamling till skoldiscot. Vi är så klart jätteglada över att få dela med oss av våra erfarenheter och kunskaper om barns villkor i utbildningssammanhang och om skollagens funktion och syfte.

Majblomman har en bok ihop med Astrid, 12 år

I dagarna har 200 000 föräldrar fått ett litet häfte om Majblomman i brevlådan, utformat av en äkta tolvåring! Astrid heter tjejen som hjälpt oss att illustrera kampanjen, men vi står så klart som avsändare för reklamen. Vi är jätteförtjusta i formatet, som påminner om glädjen hos alla barn vi kommer i kontakt med. Det syns alltså att det är en påhittig ung tjej som hållit i pennan, och finurlat ihop överraskningar och knep för en lyckad insamling.
När vi intervjuar barn i våra enkäter, möts vi framför allt av entusiasm. De allra flesta tjejer och killar som säljer majblommor är jätteglada och stolta, av flera skäl. Många framhåller hur bra det känns att samla in pengarna till barn som har det kämpigt ekonomiskt. Även om man inte vet vem man hjälper, så säger många att det känns fint att hjälpa en kompis. Vi ser också att många motiveras av att kunna tjäna en egen slant. En del av de majblommepengar man samlar in går nämligen till den egna plånboken. Bland dem som säljer mest märks barn som drömmer om storslagna investeringar, som att köpa häst eller kanin. Att sälja majblommor kan vara första gången man har chansen att göra självständiga val och påverka sitt liv.

Att sälja majblommor är stärkande, också om man väljer att bara sälja lite. Insamlingen är helt frivillig, och ska inte kännas som ett tvång. Var och en ska få välja omfattning själv. Om man går i en klass där alla säljer majblommor ska man också veta att en del av den totala insamlingen hamnar i en gemensam majblommekassa som är till för alla barn.
Vi hoppas så klart att den härliga boken ska inspirera både stora och små, och är överväldigade av all respons vi fått hittills. Just nu har vi fullt upp med att ta hand om samtal och mejl, så att alla får vara med den 8 april, då årets majblommeinsamling startar med en kul premiärshow.

 

Ivriga barn med majblommor

- Välkomna barnen, också när de kastar sig fram till er med sina majblommor. Ge dem beröm! De vill väl. Genom er vänlighet hjälper ni dem att hjälpa andra barn.


Ungefär så sa Majblommans grundare Beda Hallberg, för cirka hundra år sedan. Liksom i dag hände det då, att barn som sålde majblommor upplevdes som överentusiastiska. Beda, som var före sin tid med sitt tydliga barnperspektiv, tog alltid chansen att berätta om tanken bakom Majblomman. En anledning till att barn kan bli intensiva under insamlingen, är att de förstått att de hjälper kompisar som har det svårt. De har ett uppdrag, tillsammans med en massa andra barn, över hela landet. Inte konstigt om en och annan förivrar sig, eller hur?!

Majblomman erbjuder en kul säljskola, och inför insamlingsstarten 8 april pratar många lärare med sina elever om konsten att bemöta människor. Har man majblommor i väskan brukar det gå riktigt bra. För trots att till exempel försäljare och gatumusikanter har blivit ett fenomen som många besväras av, så märker vi att barnen med majblommor ses som ett härligt vårtecken av de flesta.  
Självklart uppmuntrar vi alla barn till att vara goa och trevliga mot alla på sta´n, men vi hoppas också att alla vuxna försöker komma ihåg hur roligt men samtidigt pirrigt det kändes att vara tio år och stå där utanför mataffären, med sina majblommor. Så vi säger som Beda: gör jättegärna tummen upp för barnen, också om du redan har köpt dina majblommor - och även om en och annan unge råkar vara lite för energisk, för din smak.

 

Aktualitetskonferens med mersmak. Nästa gång pratar vi avgifter i skolan!

Ni som följer Majblomman på Twitter vet att vi var på Skolverkets Aktualitetskonferens i Göteborg häromdagen. Särskilt förmiddagspasset var givande, inte minst tack vare generaldirektör Anna Ekströms kloka öppningstal. Anna talade om betydelsen av en kompensatorisk skola, som fungerar utjämnande och alltså ger alla barn möjligheter att göra sin egen ”livsresa”. Vilka resurser familjen har ska inte behöva inverka på barns chanser att hitta och nå sina mål. Anna Ekström berörde, precis som flera andra talare, så kallade socioekonomiska faktorers betydelse för barns lärande.

Vi på Majblomman är jätteglada över att Skolverket högst ansvariga framhåller det vi arbetar med dagligen, nämligen otillåtna kostnader i skolan. Synd bara att det, trots många intressanta tal, inte blev någon tydlig återkoppling till det klockrena inledningstalet.

Skolverkets sakkunniga Jenny Kallstenius resonerade kring samband mellan föräldrars utbildningsnivå, årsinkomst och barnens möjligheter i skolan. Majblommans erfarenhet är, i likhet med Jennys, att det finns en stor grupp barn i en ekonomisk utsatt familjesituation med koppling till föräldrarnas låga utbildnings- och inkomstnivå. Därmed inte sagt att alla familjer som kommer i kontakt med oss har samma bakgrund.

En inspirerande talare som vi på Majblomman vill se mer av var förvaltningschef Kent Javett som är verksam i Vänersborgs kommun. Där har man genom mycket fotarbete kartlagt vilka behov som finns på skolor i olika bostadsområden, och på ett nyskapande sätt tillsatt resurser till skolan utifrån detta. Majblomman ser fram emot att få veta mer om hur man har jobbat mot otillåtna kostnader i Vänersborgs kommun.

Att komma till rätta med otillåtna avgifter är en viktig förutsättning för att få till stånd en verkligt kompensatorisk skola. På Aktualitetskonferensen sas som sagt mycket bra, men denna fråga hamnade dessvärre i skymundan. Under den intressanta paneldiskussion som rundade av första dagen saknade vi det konkreta barnperspektiv som hade behövts som komplement till alla viktiga tankar kring lärares kompetensutveckling och kvalitetssäkring.

Kunskapen om hur barnen upplever att växa upp i en ekonomisk utsatthet är en dold kunskap. Det beror på att varken föräldrar eller barn brukar berätta om sin situation. Att inte våga säga som det är och ständigt ha ångest över aktiviteter som kostar resulterar i ett dubbelt utanförskap.

Majblomman hade som sagt önskat en något mer konkret slutdiskussion på Aktualitetskonferensen. Tyvärr missade man att uppmärksamma problemet med otillåtna kostnader, som ju direkt påverkar barns möjligheter att delta och utvecklas på lika villkor. I stort var det som sagt ändå mycket spännande att få ta del av all kunskap som finns bland sakkunniga och beslutsfattare.

Frukt i skolan - en symbol för alla små avgifter i skolan

Den senaste tiden har fruktstunden i skolan diskuterats på debattsidor och i sociala medier. Facebook-initiativet Fruktkampen har fått stort medialt genomslag och många tummar upp, men också mötts av mothugg. I ledarkrönikan ”Sluta gapa efter gratis frukt” skriver G-P:s Malin Lernfelt att den som har satt barn till världen borde klara av att köpa frukt till skolan.

För de flesta föräldrar är kruxet att inte glömma det där äpplet i skolväskan varje morgon. Men för en liten grupp tär fruktinköpen sakta men säkert på ekonomin. Majblomman uppskattar att frukt varje skoldag kostar över 500 kronor per elev och läsår. För en ensamstående mamma med låg inkomst och flera barn i skolåldern blir frukten ofrånkomligen en ekonomisk belastning, särskilt i kombination med alla andra små investeringar som många skolor efterlyser.

Vår enkät bland föräldrar till grundskolebarn visar till exempel att 90 procent uppmanas att ta med egen utflyktsmat några gånger per termin. 48 procent anger att skolan ber dem hyra utrustning på idrottsdagar och 27 procent meddelar att barnen fått betala för färdbiljett till idrottsanläggningen.

Majblommans formella utgångspunkt i diskussionen är skollagen, som säger att barns utbildning ska vara avgiftsfri. Det innebär att skolelever varken ska behöva betala för läromedel eller lunch – vilket ingen idag ifrågasätter. Men när det gäller sådant som förknippas med välbefinnande och tradition går meningarna isär. Frukten på kortrasten och matsäcken på idrottsdagen uppfattas oftare som föräldrars ansvar, alternativt som så oförargligt att det utgör en så kallad obetydlig kostnad. Skollagen tillåter att eleverna vid enstaka tillfällen debiteras på ett lågt belopp. Enligt Skolverkets rekommendationer handlar det om en hundralapp, men i Majblommans enkät definierar var sjätte förälder en obetydlig summa som 20 kronor.

För Majblomman är det viktigt att inte tappa barnperspektivet i sammanhanget. I debatten på sociala medier har detta nyligen påtalats med emfas av barnrätts-bloggaren och twitterprofilen Maria. Som barn var Maria var en av dem som aldrig hade frukt i väskan eller matsäck på utflykten. I stället brukade hon smussla ner mackor i skolväskan på lunchen, för att ha något att äta på kvällen.

Ny handbok på gång

Vår uppfattning är att många åsikter om kostnader i skolan bygger på missuppfattningar om skollagen, och på bristande medvetenhet kring hur det är att vara barn i svår ekonomisk utsatthet. Majblomman jobbar nu som bäst på en ny handbok för att avgifter och insamlingar i skolan ska följa skollagen och ändå skapa utrymme för trevligheter i skolan som alla kan vara med på. 

Vi på Majblomman ser positivt på att det offentliga samtalet om barns rättigheter i skolan börjar ta mer plats, och välkomnar en fortsatt debatt. För alla barns bästa.