Barns glasögon äventyrar inte lärartätheten

Regeringsöverenskommelsen om alla barns rätt till kostnadsfria glasögon är en mycket god social investering. Det har vi på Majblomman återkommit till sedan det efterlängtade beskedet kom i slutet av förra veckan. 

Bland all den positiva respons som dominerat har ett par invändningar märkts. Sist ut var Expressens ledarsida, som jämför äpplen med päron. "Hellre fler lärare än glasögon" är rubriken till en text som bland annat menar att barn kommer att beviljas glasögon på bekostnad av lärartätheten. 

Det som här beskrivs som motpoler är i själva verket två olika men lika viktiga behov. Fler lärare är oerhört angeläget, men det står inte i motsats till att eleverna får glasögon. Ökad lärartäthet hjälper inte heller barn som har en synnedsättning om de inte kan tillgodogöra sig undervisningen.

Kostnaden för glasögon vid synnedsättning ska över huvud taget inte ställas mot lärarkåren som resurs. Glasögonbidrag hör till landstingens ansvarsområde, och utgör hjälpmedel vid funktionsnedsättning. Barns rätt till individuella hjälpmedel garanteras i Hälso- och sjukvårdslagen, som alltså även ser till att barn med nedsatt hörsel eller andra funktionshinder får rätt hjälpmedel.

Barns rätt till glasögon vid synfel är ingen partipolitisk fråga. Det har vi på Majblomman blivit varse om under de tio år då vi diskuterat problematiken med politiker från höger till vänster på region- och riksnivå. I vissa landsting har Centern drivit frågan, medan exempelvis Miljöpartiet och Kristdemokraterna stått upp för den i andra regioner. Samtliga partiledare har därtill uttryckt sig positivt till barns rätt att se ordentligt, trots synfel. Nu var det ETT parti bland alla som drev frågan i hamn och det är vi mycket glada för, men det fanns enligt vår bedömning fler partier som visat att de tar frågan på största allvar. 

Debattartikel av Majblomman - Dagens Samhälle

Läs Majblommans debattinlägg om den viktiga reformen med gratis barnglasögon på Dagens Samhälle. 

Äntligen gratis glasögon till alla barn

I dag kom äntligen beskedet! 

Alla barn upp med synnedsättning får gratis glasögon från och med den 1 januari 2016. Detta enligt en överenskommelse mellan Vänsterpartiet och regeringen. 120 miljoner kronor om året kommer att avsättas, så att landstingen ges alla möjligheter att införa kompletta glasögonbidrag för barn.

Förbättringen av glasögonbidragen blir ovärderligt för alla barn som snart kan säga hej då till spänningshuvudvärk, suddiga bokstäver och svårigheter i lekar med kompisar på fritiden. Genom åren är det många politiker i landsting och riksdagen, från höger till vänster, som arbetat för barns rätt till glasögon. Barnperspektivet har varit den gemensamma nämnaren.

Enligt Socialstyrelsens kartläggning 2013 är deras bedömning att 12–13 procent av barnen i grundskoleåldern kan behöva glasögon eller kontaktlinser.

Natalie Hanna, Majblommans senaste knattereporter från Almedalen blir jätteglad när hon får nyheten:

- Vad roligt! Då vill jag säga grattis till alla barn som snart slipper se dåligt! Och så vill jag tacka alla som hjälpt till och politikerna som bestämde sig för att alla barn ska ha rätt till glasögon, säger Natalie. 

Natalie Hanna och Clara Herkendell - Majblommans knattereportrar 2014

- Ja, det är oerhört glädjande att alla barn med synnedsättning får rätt till glasögon. Nu gäller det att landstingen ges möjlighet att förverkliga planerna på en glasögonreform för alla barn med synnedsättning, säger Majblommans generalsekreterare Lena Holm.

Läs mer om Lenas tankar om reformen i en ny debattartikel från Dagens Samhälle. 

I mitten av 00-talet noterade Majblomman allt fler ansökningar för barn som inte hade råd med glasögon. En kartläggning visade att glasögonbidrag helt eller delvis saknades i våra landsting. Sedan dess har Majblomman jobbat för barns rätt till gratis glasögon i hela landet, oavsett ålder och synfel. De resurser som regeringen nu avsätter ger landstingen alla möjligheter att införa kompletta glasögonbidrag för barn.

För Majblomman är detta en arbetsseger efter 10 års hårt opinionsarbete för kostnadsfria glasögon till barn som hjälpmedel i hela landet, oavsett ålder eller synfel. Barn ska inte hamna i ett lotteri där bostadsort och familjeekonomi avgör hur man klarar sig i skolan.

Mer information och material om Majblommans senaste satsning #glasögonuppropet återfinns på vår web och vår youtubekanal MajTV.

Ge alla barn en plats på det digitala tåget

Nyligen uppmärksammade Majblomman digitala skillnader mellan barn i olika delar av landet, med en debattartikel i Aftonbladet.

Texten fick mycket uppmärksamhet, och vi ser fram emot er fokus på barns villkor ur digitalt perspektiv. Främst hoppas vi på att Digitaliseringskommissionens arbete får genomslag på allvar.

Bakgrunden till Majblommans debattartikel är vår senaste kommunrapport "Fritids, fruktstund och fibernät" där vi uppmärksammar kommunernas regler vad gäller digitala verktyg, skola och socialtjänst.

På vår nya youtubekanal MajTV ger Digitaliseringskommissionens ordförande Jan Gulliksen en klok analys av situationen och uttrycker stöd för Majblommans arbete i frågan.

"Nattis" behövs!

P1-morgon i Sveriges Radio tar upp en viktig fråga: alla barns rätt till omsorg, oavsett om föräldrarna arbetar kontorstid, skift eller natt.

I reportaget konstateras att bara drygt  hälften av alla Sveriges kommuner erbjuder "nattis". Majblommans senaste kommunrapport ger en något ljusare bild. Vi har ställt frågan om man erbjuder barnomsorg på obekväma tider. Av de kommuner som svarar säger en majoritet om 64 procent ja, medan 29 procent svarar nej - man erbjuder inte barn som behöver det "nattis". 7 procent svarar att de inte vet.

Ur ett barnperspektiv är situationen långt ifrån tillfredsställande. Och det är ofta barn som har det tufft som drabbas. En påfallande stor del av de föräldrar som söker stöd för sina barn hos Majblomman är ensamförsörjare. Att få ihop vardagen med barn som singelförälder med låg inkomst kan vara arbetsamt såväl ekonomiskt som logistiskt. Har man ett arbete inom exempelvis vården eller restaurangbranschen är obekväma arbetstider standard.

Skollagen är tydlig, kommunen har skyldighet att erbjuda omsorg efter barnets behov. Kommunerna måste följa denna lag och tolka den utifrån barnets bästa. Om det råder ingen tvekan, som vi ser det. 

Det är av stor vikt att föräldrar får möjlighet att arbeta med sitt yrke och att barnfamiljer har likvärdig tillgång till barnomsorg oavsett om föräldrarna jobbar ”nio till fem” eller har arbetspass som spänner över kvällar, nätter och helger. Majblomman kommer att fortsätta arbeta för att alla barn som behöver det ska få omsorg, oavsett sina föräldrars arbetstid. 

Skolor som tar betalt och Skolinspektionens passivitet

Nyligen har medierna rapporterat om en skola som gjort skillnad på sina elever genom att låta dem "välja" mellan att betala för restaurangbesök och äta medhavda mackor. 

Majblomman ser att det saknas kunskap bland skolpersonal om ekonomiskt utsatta barns villkor. Dessa felaktiga beslut beror på okunskap och att Skolinspektionen inte vill förebygga genom att utfärda råd. I stället väntar man på att människor ska anmäla skolor som gjort fel. Det tycker Majblomman är ett synsätt som sviker utsatta barn, istället för att gynna dem. En anmälan i efterhand gör att de utsatta barnen redan fått uppleva utanförskapet i en skola som ska inkludera alla barn.

Majblomman tänker annorlunda. 

Vi är experter på frågan om dolda avgifter i skolan och vad det innebär för barn som inte kan vara med. Vi erbjuder en klok handbok och vi erbjuder ett seminarium för politiker, skolledare, lärare och elevråd. Seminariet ger kunskap och enkla verktyg för att alla elever kan inkluderas när pengar är inblandade. Vanliga kommentarer efter våra genomförda seminarier är att man är tacksam över att ha fått kunskap för att kunna ta klokare.

Tack alla engagerade människor, för att ni sprider budskapet genom att dela boken:
http://www.majblomman.se/Global/Rapporter/Avgifter%20i%20skolan/2014_Handbok_om_avgifter_i_skolan.pdf

Barnens fattigaste dag

Julen är slut, och svenskarna genomlider de så kallade oxveckorna – en tung tid för många med tunn plånbok. Ibland pratas det om dagen före "löning" som årets fattigaste. Ur barnperspektiv stämmer inte det.
För barnfamiljer med skral hushållskassa är det 19 januari som är allra värst, vilket föredömligt uppmärksammas av Försäkringskassan i dag. Imorgon kommer nämligen många barnfamiljers lilla räddning, i form av barnbidraget.
Om man har skör ekonomi är pengarna slut när det återstår en vecka till påfyllning för dem som jobbar. Att barnbidraget landar på kontot den 20:e är en välfärdssamhällets välsignelse, inte bara för ensamstående med låg inkomst utan också för deras barn. Sin ålder till trots är barnen ofta smärtsamt medvetna om familjens pengaproblem, och tar inte sällan ansvar genom att prioritera bort egna behov.
Sedan barnbidraget infördes 1948 har det av och till ifrågasatts, eftersom det är ovillkorat. Men barnbidraget är en stark institution som kommer barn i utsatthet till nytta på ett sätt som inte varit möjligt med inkomstprövning.
Vi på Majblomman kan konstatera att styrkan med barnbidraget är att det är okomplicerat och därmed billigt att handlägga, och vi ser att det verkar utjämnande mellan barn i Sverige. Och framförallt kan intyga att det gör som mest nytta för de barn som har det allra tuffast.
Ett system där man måste söka barnbidrag på basis av inkomst skulle inte fungera på samma generella vis som dagens barnbidrag. Majblommans erfarenhet är att ett sådant bidrag dessutom lätt skulle förknippas med skam hos barn som redan har det kämpigt.
Barn som söker stöd hos Majblomman återkommer till att det är ”skämmigt” när familjen inte ha råd. Deras föräldrar vill inte sällan påtala att barnen är lika fina och lika mycket värda som alla andra. Detta har att göra med skam. Att inte klara sig på sin inkomst känns avvikande och pinsamt.
Barnbidraget är en motpol till det skamliga. Det är ett obyråkratiskt sätt att skapa mer jämlika förutsättningar för barn i Sverige, och det gör märkbar skillnad för många barn.
Vi på Majblomman gör vågen för barnbidraget, och tummen upp för att årets tyngsta dag för många barnfamiljer äntligen uppmärksammas.