Majblomman, liksom alla andra verksamheter i det civila
samhället, vilar på de människor som engagerar sig ideellt. I vårt fall handlar
det i huvudsak om människor från skolans och hälso- och sjukvårdens världar som
kompletteras av en lång rad skilda kompentenser från andra områden. Men alla
med samma mål för sitt engagemang: att göra något för de barn som far illa i
vårt samhälle. Och det är det som gör det lätt att engagera människor i
Majblomman – man kan göra något för barnen på hemmaplan, på den egna orten.
Särskilt om man arbetar nära barn ser man att det finns många barn som saknar
sådant som andra tar för givet. Majblomman erbjuder en konkret arena för det
engagemanget.
Den nyligen släppta rapporten Framtidens civilsamhälle från Framtidskommissionen visar att ideellt arbete har förblivit starkt och stabilt under de senaste
tjugo åren, trots farhågor om att det ideella engagemanget skulle vara på
nedgång. Varannan svensk engagerar sig ideellt. Sverige har en med
internationella mått mätt mycket hög aktivitet i den ideella sektorn. Men det
sker förändringar när allt fler engagerar sig under kortare tid och mer
flyktiga former än tidigare.
Rapportförfattaren Tobias Harding reser ett antal viktiga
frågor: hur ska staten och det civila samhället samverka i framtiden? Hur ser
det ideella engagemanget ut och hur påverkar det den demokratiska processen?
I den senaste socialchefsrapporten från fackförbundet
Vision menar 9 av 10 socialchefer att de kommer att bli allt mer
beroende av den frivilliga sektorn framöver. Men bara 1 av 10 har fungerande samarbeten.
I rapporten från Framtidskomissionen talas framför allt om civilsamhället som
leverantör av välfärdstjänster, och om statens ekonomiska stöd till
civilsamhället. Men i Majblommans relation till socialtjänsten handlar det
mycket om att utgöra ett komplement till det stöd som samhället kan ge, där vi
kan ge ekonomiska bidrag för att barn i ekonomiskt utsatta familjer ska kunna
få något som det allmänna inte kan bidra med. Där jobbar vi för att öka
kunskapen om oss och vår verksamhet bland socialsekreterare.
I rapporten från Framtidskommissionen finns också tankar om
vad som händer när en organisation professionaliseras, då allt fler
organisationers medlemmar enligt Tobias Hardin tappar i makt, till förmån för
de anställda. Majblomman går inte åt det hållet. Vi har en väldigt platt
organisation. Vi strävar ständigt efter korta beslutsvägar och en nära
kommunikation mellan lokala representanter och riksförbundet. Vi har inga mellanled i form av distrikt med
egna kontor, utan nära 700 lokalföreningar med tusentals volontärer, och ett
litet kansli med 7 anställda. Kansliet är en serviceorganisation, som förutom
att vi servar lokalföreningarna med allt som behövs runt insamlingen också driver
Majblommans gemensamma riksprojekt – vårt sommarläger på Galtarö, folk- och
opinionsbildning runt frågor vi uppmärksammar genom våra bidragsansökningar,
samt bidrag till forskning runt barns hälsa. Organisationen ska vara kvalitetssäkrad,
även våra volontärer ska hantera till exempel bidragsansökningar utifrån etiska
riktlinjer och gemensamma beslut. Men vi kommer aldrig att bli en toppstyrd
organisation utan barns aktuella behov ska alltid styra vår verksamhet.
”Framtidens civilsamhälle” är skriven av Tobias Harding,
filosofie doktor vid Linköpings universitet. Med det civila samhället menar man
alla de organisationer och initiativ av olika slag som samlar ideella
krafter. Rapporten är en
underlagsrapport till Framtidskommissionen, som leds av statsministern och har
i uppdrag att kartlägga framtida utmaningar för Sverige.
Inlägg
