onsdag 14 mars 2012

Fokusera på barnets upplevelse för att förstå barnfattigdom


Idag kom en av årets viktigaste rapporter för svenska barn – Rädda Barnens barnfattigdomsrapport. Det är bra att barnfattigdomen kommer upp på agendan. Det är förstås också djupt oroande att se den negativa trend som rapporten visar. Det behövs åtgärder på det nationella planet. Men även kommunerna behöver ha handlingsplaner förbekämpa barnfattigdom. Man behöver också säkerställa att man följer de lagar som är satta för att skydda barn, jag tänker då främst på skollagen, hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen, och FN:s barnkonvention.

Vi på Majblomman jobbar året runt för att bidra till att barnen i den här statistiken ska få en lite bättre tillvaro, bland annat genom att dela ut bidrag till barn. Vi vill att alla barn ska kunna dela gemenskapen med sina kamrater, i skolan och på fritiden, oavsett hur föräldrarnas plånbok ser ut. Under 2011 delade vi ut 27,9 miljoner kronor till barn i olika delar av Sverige. Pengarna går i stor utsträckning till saker som många av oss tar för givna. Det kan till exempel vara en cykel, nya glasögon, avgiften för medlemskap i en idrottsförening eller några julklappar. Under de senaste åren har särskilt kategorin ”Dyra och nödvändiga saker” dit till exempel glasögon, kläder och skor hör, ökat.

Vi har sett en utveckling över tid. För ungefär 10 år sedan gick majoriteten av våra bidrag till att ge fattiga barns tillvaro lite guldkant, som var nog så viktig för deras glädje och delaktighet i samhället. Idag handlar allt fler ansökningar om bidrag till saker som är helt nödvändiga – kläder, skor, mediciner, glasögon. De familjer som inte kan beviljas ekonomiskt bistånd men som inte heller har några marginaler att tala om, för dem kan en plötslig kostnad för till exempel mediciner eller glasögon ställa allt över ända. Barnen får vänta på nödvändiga saker, eller får dem inte alls. Familjerna får sätta sitt hopp till ideella organisationer.

Den som vill kan få en skymt av verkligheten via vår pocketbok ”En vanlig dag”. Den visar hur alla de ansökningar som kommer in till Majblommans olika lokalföreningar runt om i landet kan se ut en helt vanlig dag. 

Vi hoppas nu att debatten om barnfattigdom ska få präglas av barnets upplevelser av att leva i en familj med små eller obefintliga marginaler. Om vad som kan göras för att förbättra situationen. Och samtidigt som vi pratar om förändringar måste vi komma ihåg att barns behov är omedelbara. Att barn inte kan vänta i åratal på att arbetsmarknadsåtgärder ska ge resultat. Det är här och nu det enskilda barnet drabbas. Det kan vara svårt att förstå, men det finns faktiskt riktigt fattiga barn i Sverige, låt oss hålla oss till det.