Majblommans debattinlägg om barns julklappar på SVT Opinion

Majblomman står just nu för en viktig replik på debattsajten SVT Opinion. Under rubriken "Lyxproblem att kunna välja bort julklappar" skriver Lena Holm:

”Pengarna som vi söker om ska gå till vinterkläder och kanske julklappar om det räcker. Jag skulle vilja ge mina båda barn bävernylon-overaller i julklapp.”

Den senaste tidens debatt och utspel om att skippa julklappar har varit förutsägbar, både med tanke på den årliga rekordkommersen och den svåra flyktingsituationen. Samtidigt avslöjar svepande uppmaningar om att sluta köpa julklappar dålig insikt vad gäller många människors levnadsvillkor i Sverige, i dag.

Fler i Sverige borde vara medvetna om att det är ett lyxproblem att kunna välja bort julklappar. De föräldrar som söker julklappspengar från oss har till exempel noll och inga resurser att lägga på gåvor över huvud taget. Det inledande citatet i den här artikeln är bara ett av många exempel på hur våra bidragsansökningar ser ut. Familjerna vi möter deltar inte i köphetsen utan kämpar för att klara kostnadstäta december utan att barnen kommer fört hårt i kläm.

”Min dotter och jag lever sparsamt men ibland så är det ju så med tonåringar att de känner sig utanför när det gäller kläder (vi handlar second hand)”

Att barn i familjer som behöver stöd får ett par julklappar under granen har inget med köphysteri att göra, särskilt inte då många av paketen innehåller vinterkläder. Tvärtom får just de här julklapparna ett symboliskt värde, i synnerhet för lite äldre barn som tenderar att tona ner sina egna behov för att lindra familjens bekymmer.

Tonårsmamman som just citerades fortsätter med att berätta om hur hennes 14-åriga dotter ”lever sparsamt” och ”är duktig i skolan” men samtidigt känner sig utanför gemenskapen med kompisar på fritiden eftersom familjens ekonomiska marginaler varken tillåter kläder eller aktiviteter. Att en unge i det läget får öppna ett par julklappar med något helt nytt som mamma har köpt signalerar att man är viktig, uppskattad och lika mycket värd en jacka eller en liten pryl som alla andra.

Uppmaningar om slopade julklappar bottnar givetvis i en vilja att göra gott, precis som insamlingar av julklappar och förnödenheter. Samtiden präglar oss, och för många människor har det blivit lika viktigt att ge och hjälpa som att få styra och manifestera sitt givande. Dessvärre tenderar processen då att bli på givarens villkor, och mottagaren hamnar i underläge. Detta går på tvärs med Majblommans bidragsmetod, som bygger på att värna barnets integritet och stärka familjen genom att tona ner givarens roll. Så har det varit sedan vår organisation grundades för över hundra år sedan, som ett barnvänligt alternativ till sekelskiftets fattigvård och dess starka prägel av förmyndarmentalitet.

I grunden är vi så klart glada för att välvilliga människor i detta nu vill skänka julklappar till vår verksamhet. Men när vi ger stöd till barn, vill vi samtidigt stärka och frigöra mottagaren. Vår egen roll ska vara så nedtonad som möjligt. Så har det varit sedan vår organisation grundades för över hundra år sedan, som ett alternativ till sekelskiftets fattigvård och dess starka prägel av förmyndarmentalitet. Därför är det bästa att bidra med pengar och presentkort, utifrån föräldrars beskrivningar av sina barns önskningar och behov inför jul. Med kontanta medel får familjerna möjlighet att själva välja ut och köpa in de där julklapparna som gör barnen riktigt glada.

Denna till synes lilla överföring av makt innebär värdighet och självbestämmande.

Julen är barnens högtid, och att få ett par riktiga julklappar är en känslomässig symbol för familjens gemenskap. Det betyder inte att man är bortskämd eller blasé. Då skulle mammorna inte skriva så förtvivlade brev om bävernylonoveraller till oss, inför varje jul.


Texten publicerades på SVT Opinion 10 december

Barns digitala förutsättningar i Sverige

I dag presenterade Digitaliseringskommissionen ytterligare ett delbetänkande, där man tar upp en rad framtida åtgärder som Sverige behöver vidta. Kompetens för det digitala samhället är en av flera viktiga satsningar som förespråkas av kommissionen.

Inom Majblomman menar vi att digitala kunskapssatsningar på alla barn behövs, som en del i det kompensatoriska uppdrag som svensk skola har. Tidigare i år tog vi upp problematiken med barns olika tillgång till digitala verktyg och uppkoppling. Läs och dela gärna debattinlägget på Aftonbladet.

Sedan artikeln publicerades har vi hunnit genomföra 2015 års undersökning om barns villkor i svenska kommuner. I den konstaterar vi bland annat att 45 procent av kommunerna inte förser skolbarn med digital utrustning och att 8 procent av inte vet vad som gäller digitala verktyg i skolan. 28 procent av de kommunerna meddelar att socialtjänsten inte ger försörjningsstöd till barnfamiljers digitala verktyg och uppkoppling. Hela 39 procent svarar att de inte vet hur socialtjänsten jobbar på området.

Ur vårt perspektiv bekräftar siffrorna de behov av utveckling och satsning på kunskap i svenska kommuner som Digitaliseringskommissionen beskriver. Vi ser fram emot kommissionens fortsatta arbete och hoppas att man uttalat återkommer mer till barnperspektivet.