Majblomman välkomnar höjd riksnorm

I dag kom nyheten att regeringen efter förhandlingar med Vänsterpartiet höjer riksnormen för barnfamiljer som behöver försörjningsstöd. En välkommen förbättring för många av de barn vars föräldrar vänder sig till Majblomman för att få ihop till allt som barnen behöver i sin vardag.

Majblomman har örat mot marken när det gäller barns behov, sedan över hundra år tillbaka. Under våra tidiga år gick bidragen till barn med tuberkolos, medan ansökningarna under goda perioder handlat mer om att ge barn lite guldkant på tillvaron. Just nu ser vi att många ansökningar gäller bidrag till sådant som Socialstyrelsen menar att försörjningsstödet ska omfatta. Vi ser att allt fler socialsekreterare hjälper sina klienter att söka bidrag från Majblomman, för saker som försörjningsstödet borde räcka till. Det är anmärkningsvärt. En höjning av riksnormen är rimlig, och välkomnas av Majblomman. 

Sommarlovspeng bra - så länge kommunerna sköter sig

Helgens bästa nyhet ur barnperspektiv var att regeringen satsar på sommarlovspengar till Sveriges kommuner. En välkommen reform, men risken att stödet används på fel sätt får inte ignoreras.

En av Majblommans största bidragsändamål är kopplat till sommarlovet. Våra 650 lokala Majblommeföreningar ger varje sommar mängder av bidrag till barn som behöver allt från badkläder till metspön och koloniavgifter.

I och med att vi ser detta lokala behov från hela landet har Majblommans riksförbund i flera år drivit debatt i frågan. Vi har då betonat att kommunerna har ansvar för barnen även under skolloven. Det är inget kontroversiellt, utan framgår av skollagen. Och lagen omfattar barn upp till 13 år.

Barnen har skollov i 16 veckor under ett läsår och föräldrar har fem veckors semester.

Lösningen hade varit enkel, om inte kommunerna mer eller mindre bommat igen under skolloven. Detta feltänkande leder till att ideella föreningar och föräldrar får ta över ansvaret enligt skollagen under skolloven. De ekonomiska klyftorna blir tydliga. I vår sommarlovsrapport tidigare i år kunde vi se att de föräldrar som spenderar minst pengar på sommaraktiviteter betalar mellan noll och 2.000 kronor, medan de som spenderar mest kommer upp i mellan 15.000 och 100.000 kronor.

För ekonomiskt utsatta barnfamiljer blir sommarlovet en mycket tuff tid. Värst är det för barnen, om inte samhället sluter upp. Förskolor och fritidshem ska ha öppet. Verksamheten kan gärna ändra karaktär om man vill ta hjälp av föreningar, men ansvaret och kvalitetssäkringen kan aldrig flyttas utanför kommunens ansvar.

Majblomman menar att de pengar som regeringen nu avsätter måste gå till den verksamhet som är reglerad i skollagen och socialtjänstlagen. Nu är det upp till kommunerna att göra rätt.

Glasögon till barn ingen dum investering

I en osignerad ledare i Expressen menar någon att reformen med glasögon till alla barn med synfel är en dyr om dum satsning. Den övergripande analysen i texten berör Vänsterns ekonomiska politik. Att regeringen budgeterar för barnglasögon får statuera exempel. Att den i sammanhanget modesta satsningen på glasögon till alla skolbarn med synfel samtidigt är en investering i alla barns utbildning bortser skribenten ifrån.

Att säkerställa att alla skolbarn med synfel får glasögon så att de kan hänga med i skolan är inte att kasta pengar i sjön. Det är lika rimligt som att barn med hörselskador får hörapparater eller att barn med diabetes får insulin. Att förse barn med erforderliga hjälpmedel i skolan, oavsett familjens ekonomi, handlar inte om partipolitik utan om att tillgodose barns rättigheter enligt skollagen och hälso- och sjukvårdslagen. Att samtliga partiledare tydligt har uttryckt sitt stöd till att alla barn ska kunna se ordentligt i skolan indikerar också att det här är en fråga om barns rättigheter och inte om partipolitik.