Vecka 7. Dags för sportlov i stora delar av Sverige. För
många skolbarn betyder detta härliga, lediga dagar med familjen i fjällen eller
roliga aktiviteter hemmavid. Men för några ungar på varje skola ser det
annorlunda ut. De har inte råd med idrott och rekreation, och saknar
vuxennärvaro, inte minst på grund av att fritidsverksamheten ofta går på
sparlåga när skolan stänger.
För Majblomman är kopplingen till kommunernas brist på
ansvarstagande tydlig i sammanhanget. Att fritidsverksamheten bantas under
loven är ett strukturellt problem, och ska i första hand hanteras därefter. Men
allt som ofta landar den offentliga diskussionen i individuella ”lösningar”. Föräldrar
får tips på hur man tänker positivt fast man är pank, hur barn kan ha kul
ensamma hemma, eller på hur man lagar extra billig mat när skollunchen lyser
med sin frånvaro. Det är att blunda för grundproblemet. Och att media låter
psykologer förklara hur föräldrar ska hantera ett samhälleligt misslyckande på
ett personligt plan är på gränsen till cyniskt.
Majblomman tar emot ansökningar om bidrag till barn i
familjer med skör ekonomi, året runt. Inför sportlovet söker många bidrag till vinterkläder,
sportutrustning, kulturupplevelser och annat som gör det möjligt att uppleva
gemenskap med kompisar och familj när skolan har stängt.
Föräldrar med heltidsanställning har ofta fem veckors
semester, att jämföra med grundskolebarns 16 veckors ledighet per år. För många
familjer är det en svår ekvation att få ihop med sportlov, påsklov, sommarlov, höstlov
och jullov. Därför ska kommunernas fritidsverksamhet vara tillgänglig och hålla
god kvalitet, året runt. Men av Majblommans årliga lovrapport framgår
också att den kommunal fritidsverksamheten går på sparlåga på många håll, just
när skolan stänger. Detta trots skollagen, som ger att kommunen har ansvar för
fritidshem även under skollov.
Lovveckorna är härliga ur de flesta barns perspektiv, men
Majblomman kommer i kontakt med många som föredrar vardagen, och dess trygga
rutiner med fritids och skola. Alternativet för barn som har det tufft är ofta sysslolöshet
hemma.
Lovet betyder att den trygga skolmiljön försvinner, liksom ett lagat mål mat per dag.
Majblomman vill se frågan om barns 16 veckor lovveckor på
högsta politiska nivå, i alla svenska kommuner. Det är en grundläggande
förutsättning för alla barn ska ha det tryggt och bra oavsett om skolan är
öppen eller inte.