Barns villkor på höstlovet

Just nu har Sveriges alla skolbarn höstlov, eller läslov, som skolministern benämner det. För många innebär det en skön vecka med vila, kanske böcker och utflykter med en förälder. Samtidigt får Majblomman ansökningar om bidrag till barn i familjer som inte har råd; med allt från idrottsläger och halloweenmasker till bussbiljetter till mormor när mamma jobbar. Kort sagt sådant som behövs när skolan är stängd. 

Utöver höstlovet har svenska skolbarn 15 veckors ledighet. Skolan stänger för jullov, februarilov, påsklov, och givetvis för sommarlovet. De flesta längtar så klart efter att ha ledigt, men Majblomman möter många av de barn som gruvar sig för att vardagen ska försvinna. De upplever oro och känner sig utanför gemenskapen när ”alla andra” har möjlighet att ägna lovet åt äventyr, sport och ledighet med familjen.

Vi ser också att föräldrar stressar för att leva upp till ett ledighetsideal. De flesta av oss har inte möjlighet att ta ledigt 16 veckor varje år. Den som har förmånen att vara anställd har i regel fem veckors semester. För att få till mat, tillsyn och aktiviteter behövs goda resurser och nätverk med släktingar eller vänner i samma situation. 

Ett skollov innebär att den trygga skolmiljön försvinner, liksom ett lagat mål mat per dag. I vår årliga lovrapport ser vi också att den kommunalal fritidsverksamheten går på sparlåga när skolan stänger. Detta strider mot skollagen, som är tydlig med att kommunen har ansvar för att erbjuda fritidshem även under skollov. Majblomman jobbar för att kommunerna ska se till att organisera sig utifrån barns behov, och rusta upp fritidsverksamheten när det blir lov.

Kommunens ansvar för barnen de 16 veckor då skolan är stängd måste diskuteras på högsta politiska nivå. Då sänds tydliga signaler om frågans allvar, och chansen ökar för att man gör utrymme i budget för att nå alla barn.