För vuxna med fast samhällelig förankring kan det vara svårt att föreställa sig hur det är att sitta ensam i lägenheten, när mamma vikarierar och kompisarna är på träningsläger. Men för många barn i familjer med små marginaler är det långa lovet en tung period. Utöver den trygghet och struktur som försvinner när skolan stänger, saknas tid för närhet till en vuxen. Kort uttryckt hamnar dessa barn i en urjobbig situation, vars huvudingredienser är ensamhet och tristess. Något att komma ihåg, inte minst inför stundande inskolningar och upprop.
Just nu analyserar vi på Majblomman underlaget till vår årliga kartläggning av svenska kommuner ur ett barnperspektiv. Än en gång noterar vi att många kommuner växlar ner, just när barnen hade behövt dem som mest. När den faktiska och mentala trygghet som skolan står för upphör behöver barn som har det jobbigt alternativa strukturer.
Att helt eller delvis strypa tillgängligheten till fritids, förskola och aktiviteter på lovet vållar problem både kort och lång sikt. När barns rättigheter och behov prioriteras bort riskerar kommunerna mer långsiktiga och komplexa problem. Annorlunda uttryckt bör sommarsatsningar på barn betraktas som sociala investeringar.
Majblomman jobbar på kort och lång sikt. Vi stöttar barn ekonomiskt, här och nu. Ingen liten ska behöva drabbas av att svenska kommuner tondövt stänger butiken. Därtill jobbar vi på Majblomman gentemot dem som har möjlighet att påverka, året runt. Vi för en fortlöpande dialog med politiker och tjänstemän, och verkar just nu i sociala medier för att belysa sommarlovets baksida.
Vår erfarenhet är att mycket unga människor håller tyst om det som är jobbigt och skamligt. De barn vi stöttar är i regel medvetna om familjens besvärliga situation, och agerar inte sällan för att mildra bekymren och dölja dem inför andra. Därför väljer vi att även lyfta det individuella perspektivet. För det är egentligen inte så komplicerat att agera, när man anar att en ung människa har det jobbigt. Vårt budskap är att små initiativ ”för säkerhets skull” sällan är fel. Att slänga med extra badbyxor och bjuda med grannbarnet till stranden kanske bryter en tristess som är svår att se. Att som lärare föreslå fler uppsatsämnen än ”Mitt sommarlov” kan bespara den som haft det ensamt bekymmer. Att våga fråga hur det har varit, egentligen. ”Små” handlingar gör stor skillnad för ett barn.
Därmed inte sagt att samhällets tillkortakommanden kompenseras fullt ut med enskildas insatser. Barns möjligheter till återhämtning och sysselsättning på sommarlovet är i högsta grad våra kommuners angelägenhet.
Inlägg
