Aktualitetskonferens med mersmak. Nästa gång pratar vi avgifter i skolan!

Ni som följer Majblomman på Twitter vet att vi var på Skolverkets Aktualitetskonferens i Göteborg häromdagen. Särskilt förmiddagspasset var givande, inte minst tack vare generaldirektör Anna Ekströms kloka öppningstal. Anna talade om betydelsen av en kompensatorisk skola, som fungerar utjämnande och alltså ger alla barn möjligheter att göra sin egen ”livsresa”. Vilka resurser familjen har ska inte behöva inverka på barns chanser att hitta och nå sina mål. Anna Ekström berörde, precis som flera andra talare, så kallade socioekonomiska faktorers betydelse för barns lärande.

Vi på Majblomman är jätteglada över att Skolverket högst ansvariga framhåller det vi arbetar med dagligen, nämligen otillåtna kostnader i skolan. Synd bara att det, trots många intressanta tal, inte blev någon tydlig återkoppling till det klockrena inledningstalet.

Skolverkets sakkunniga Jenny Kallstenius resonerade kring samband mellan föräldrars utbildningsnivå, årsinkomst och barnens möjligheter i skolan. Majblommans erfarenhet är, i likhet med Jennys, att det finns en stor grupp barn i en ekonomisk utsatt familjesituation med koppling till föräldrarnas låga utbildnings- och inkomstnivå. Därmed inte sagt att alla familjer som kommer i kontakt med oss har samma bakgrund.

En inspirerande talare som vi på Majblomman vill se mer av var förvaltningschef Kent Javett som är verksam i Vänersborgs kommun. Där har man genom mycket fotarbete kartlagt vilka behov som finns på skolor i olika bostadsområden, och på ett nyskapande sätt tillsatt resurser till skolan utifrån detta. Majblomman ser fram emot att få veta mer om hur man har jobbat mot otillåtna kostnader i Vänersborgs kommun.

Att komma till rätta med otillåtna avgifter är en viktig förutsättning för att få till stånd en verkligt kompensatorisk skola. På Aktualitetskonferensen sas som sagt mycket bra, men denna fråga hamnade dessvärre i skymundan. Under den intressanta paneldiskussion som rundade av första dagen saknade vi det konkreta barnperspektiv som hade behövts som komplement till alla viktiga tankar kring lärares kompetensutveckling och kvalitetssäkring.

Kunskapen om hur barnen upplever att växa upp i en ekonomisk utsatthet är en dold kunskap. Det beror på att varken föräldrar eller barn brukar berätta om sin situation. Att inte våga säga som det är och ständigt ha ångest över aktiviteter som kostar resulterar i ett dubbelt utanförskap.

Majblomman hade som sagt önskat en något mer konkret slutdiskussion på Aktualitetskonferensen. Tyvärr missade man att uppmärksamma problemet med otillåtna kostnader, som ju direkt påverkar barns möjligheter att delta och utvecklas på lika villkor. I stort var det som sagt ändå mycket spännande att få ta del av all kunskap som finns bland sakkunniga och beslutsfattare.

Frukt i skolan - en symbol för alla små avgifter i skolan

Den senaste tiden har fruktstunden i skolan diskuterats på debattsidor och i sociala medier. Facebook-initiativet Fruktkampen har fått stort medialt genomslag och många tummar upp, men också mötts av mothugg. I ledarkrönikan ”Sluta gapa efter gratis frukt” skriver G-P:s Malin Lernfelt att den som har satt barn till världen borde klara av att köpa frukt till skolan.

För de flesta föräldrar är kruxet att inte glömma det där äpplet i skolväskan varje morgon. Men för en liten grupp tär fruktinköpen sakta men säkert på ekonomin. Majblomman uppskattar att frukt varje skoldag kostar över 500 kronor per elev och läsår. För en ensamstående mamma med låg inkomst och flera barn i skolåldern blir frukten ofrånkomligen en ekonomisk belastning, särskilt i kombination med alla andra små investeringar som många skolor efterlyser.

Vår enkät bland föräldrar till grundskolebarn visar till exempel att 90 procent uppmanas att ta med egen utflyktsmat några gånger per termin. 48 procent anger att skolan ber dem hyra utrustning på idrottsdagar och 27 procent meddelar att barnen fått betala för färdbiljett till idrottsanläggningen.

Majblommans formella utgångspunkt i diskussionen är skollagen, som säger att barns utbildning ska vara avgiftsfri. Det innebär att skolelever varken ska behöva betala för läromedel eller lunch – vilket ingen idag ifrågasätter. Men när det gäller sådant som förknippas med välbefinnande och tradition går meningarna isär. Frukten på kortrasten och matsäcken på idrottsdagen uppfattas oftare som föräldrars ansvar, alternativt som så oförargligt att det utgör en så kallad obetydlig kostnad. Skollagen tillåter att eleverna vid enstaka tillfällen debiteras på ett lågt belopp. Enligt Skolverkets rekommendationer handlar det om en hundralapp, men i Majblommans enkät definierar var sjätte förälder en obetydlig summa som 20 kronor.

För Majblomman är det viktigt att inte tappa barnperspektivet i sammanhanget. I debatten på sociala medier har detta nyligen påtalats med emfas av barnrätts-bloggaren och twitterprofilen Maria. Som barn var Maria var en av dem som aldrig hade frukt i väskan eller matsäck på utflykten. I stället brukade hon smussla ner mackor i skolväskan på lunchen, för att ha något att äta på kvällen.

Ny handbok på gång

Vår uppfattning är att många åsikter om kostnader i skolan bygger på missuppfattningar om skollagen, och på bristande medvetenhet kring hur det är att vara barn i svår ekonomisk utsatthet. Majblomman jobbar nu som bäst på en ny handbok för att avgifter och insamlingar i skolan ska följa skollagen och ändå skapa utrymme för trevligheter i skolan som alla kan vara med på. 

Vi på Majblomman ser positivt på att det offentliga samtalet om barns rättigheter i skolan börjar ta mer plats, och välkomnar en fortsatt debatt. För alla barns bästa.