Frukt i skolan - en symbol för alla små avgifter i skolan

Den senaste tiden har fruktstunden i skolan diskuterats på debattsidor och i sociala medier. Facebook-initiativet Fruktkampen har fått stort medialt genomslag och många tummar upp, men också mötts av mothugg. I ledarkrönikan ”Sluta gapa efter gratis frukt” skriver G-P:s Malin Lernfelt att den som har satt barn till världen borde klara av att köpa frukt till skolan.

För de flesta föräldrar är kruxet att inte glömma det där äpplet i skolväskan varje morgon. Men för en liten grupp tär fruktinköpen sakta men säkert på ekonomin. Majblomman uppskattar att frukt varje skoldag kostar över 500 kronor per elev och läsår. För en ensamstående mamma med låg inkomst och flera barn i skolåldern blir frukten ofrånkomligen en ekonomisk belastning, särskilt i kombination med alla andra små investeringar som många skolor efterlyser.

Vår enkät bland föräldrar till grundskolebarn visar till exempel att 90 procent uppmanas att ta med egen utflyktsmat några gånger per termin. 48 procent anger att skolan ber dem hyra utrustning på idrottsdagar och 27 procent meddelar att barnen fått betala för färdbiljett till idrottsanläggningen.

Majblommans formella utgångspunkt i diskussionen är skollagen, som säger att barns utbildning ska vara avgiftsfri. Det innebär att skolelever varken ska behöva betala för läromedel eller lunch – vilket ingen idag ifrågasätter. Men när det gäller sådant som förknippas med välbefinnande och tradition går meningarna isär. Frukten på kortrasten och matsäcken på idrottsdagen uppfattas oftare som föräldrars ansvar, alternativt som så oförargligt att det utgör en så kallad obetydlig kostnad. Skollagen tillåter att eleverna vid enstaka tillfällen debiteras på ett lågt belopp. Enligt Skolverkets rekommendationer handlar det om en hundralapp, men i Majblommans enkät definierar var sjätte förälder en obetydlig summa som 20 kronor.

För Majblomman är det viktigt att inte tappa barnperspektivet i sammanhanget. I debatten på sociala medier har detta nyligen påtalats med emfas av barnrätts-bloggaren och twitterprofilen Maria. Som barn var Maria var en av dem som aldrig hade frukt i väskan eller matsäck på utflykten. I stället brukade hon smussla ner mackor i skolväskan på lunchen, för att ha något att äta på kvällen.

Ny handbok på gång

Vår uppfattning är att många åsikter om kostnader i skolan bygger på missuppfattningar om skollagen, och på bristande medvetenhet kring hur det är att vara barn i svår ekonomisk utsatthet. Majblomman jobbar nu som bäst på en ny handbok för att avgifter och insamlingar i skolan ska följa skollagen och ändå skapa utrymme för trevligheter i skolan som alla kan vara med på. 

Vi på Majblomman ser positivt på att det offentliga samtalet om barns rättigheter i skolan börjar ta mer plats, och välkomnar en fortsatt debatt. För alla barns bästa.

Till farmor i Småland

Här är citatet i gårdagens lucka 6 i Majblommans julkalender

”Det skulle vara så roligt att åka till farmor i Småland över julen med våra flickor och hitta på äventyr. Vi har inte haft råd att åka dit på många år. Det skulle vara guld för barnen. ”

Följ Rebecca Janby, 13 år när hon intervjuar partiledare om barnfattigdom

För det åttonde året i rad har Majblomman en knattereporter som intervjuar partiledare. I år är det Rebecca Janby, 13 år som är ett röströr för alla fattiga barn som bor i Sverige. Hon intervjuar partiledare om de frågor som barn anser vara mycket viktiga för att mildra den omedelbara negativa effekten av att familjens pengar inte räcker.
Det handlar om att slopa dolda avgifter i skolan, att barn behöver kostnadfria glasögon under sin skoltid och att kommunerna måste ta ansvar för barnen även under sommarlovet.

Med barnfattigdom i fokus i Almedalen

Det är strålande att barnfattigdomen i Sverige har hamnat högt upp på den politiska agendan. Men allra mest har det handlat om siffror, definitioner, jobb eller bidrag till föräldrar. Det är alldeles nödvändiga diskussioner men det kommer att ta tid att fatta de rätta besluten och genomföra dem.
        Men väldigt lite har diskussionerna handlat om barns omedelbara behov. Majblomman menar att det är relevant att använda ordet "barnfattigdom" eftersom det handlar om barns upplevelser på deras egna arenor. Skolan är den viktigaste. Alla riksdagspartier är eniga om att Sverige ska ha en kompensatorisk skola, därför finns en skollag som säger att skolan ska vara kostnadsfri för eleverna. Skollagen säger också att barn har rätt till omsorg även på skollov. Hälso- och sjukvårdslagen säger att barn ska få de hjälpmedel de behöver. Socialtjänstlagen reglerar också barnets bästa utöver riksnormen.  Det är bland annat dessa lagar som ska mildra effekten för barn när familjen är utsatt.
        Det är en besvärande djup klyfta mellan politikens intentioner och den verklighet många barn möter. Endast 10 av Sveriges kommuner har en plan för bekämpning av barnfattigdom.
På Majblommans seminarium i Almedalen lyfter vi upp dessa frågor. Per-Olof Hallin presenterar Västra Götalandsmodellen som går ut på att inkludera sociala risker i samhällets risk- och sårbarhetsanalyser. Lotta Gröning reflektera över om politiker kommer att kunna utrota barnfattigdomen och vad de i så fall behöver göra. Årets Bästa Barnkommner är på plats och presenterar goda exempel.

Annonskampanj om barns villkor i en fattig familj

Årets annonser är några exempel av alla de tio tusetals bidragsansökningar vi får till Majblomman varje år. De flesta är sådant som Majblomman beviljar direkt utan att driva opinion kring behovet. Det är sådana omedelbara behov som som alltid har funnits och kommer att finnas. Man vill ordna ett barnkalas och köpa en present eller åka på sommarläger. Några behov anser vi vara frågor för den allmänna välfärden till barn. Det handlar om att skolbarn måste få kostnadsfria glasögon och skolan ska vara kostnadsfri och följa skollagen.

Här kan ni se alla annonser:

Har barnfattigdom med partipolitik att göra?

Barnfattigdom handlar inte alltid om partipolitik. Det handlar om vuxna beslutsfattares okunskap om villkoren för barn som växer upp i en fattig familj. De finns överallt i alla partier, bland personal inom barnomsorg, skolan, fritidsverksamheten, socialtjänsten, mm. Majblomman arbetar medvetet med att sprida denna kunskap. Eftersom vi tar emot ca 50.000 brev årligen från familjer i Sverige har vi ett starkt mandat och en skyldighet att berätta hur det är. Det är familjer som lever i en vardagens vanmakt med oro och rädsla för att pengarna inte ska räcka. Och de gör allt för att det inte ska märkas och berättar inte hur det är. Inte så konstigt då att kunskapen därför är dålig hos så många.

Titta på denna film, här är några barn "röströr" för vad tio tusentals barn upplever.

Det handlar om att se barnets perspektiv och se till att alla barn inkluderas. Barn är helt värnlösa och beroende av vuxna. Det tar tid att se till att alla föräldrar får jobb och att stödet till föräldrar når ut. Barns behov är omedelbara.

Filmen ingår i det studiematerial som Majblomman delar ut kostnadsfritt till Sveriges grundskolor. Här finns också en lärarhandledning med fakta och tips till övningar. Majblomman genomför också "barnfattigdomsdagar" i kommuner. Tidigare deltagare upplever de positiva och är tacksamma för att man fått upp ögonen för barns upplevelser. Kontakta oss för mer information.

Barnfattigdom handlar inte om siffror. Det handlar om en verklighet av att alltid vara utanför.

Majblomman ser barnet bakom varje siffra, varje barns berättelse om hur det blir när de alltid måste avstå från sådant som kostar pengar. Det handlar inte om enstaka tillfällen då barn inte har råd utan om den samlade effekten av att aldrig ha råd och alltid vara utanför. De barn som Majblomman har kontakt med söker pengar för det mest basala för att klara sin vardag i skolan: glasögon, utflykter, friluftsdagen, simundervisning, dator. Och på fritiden kan det handla om bidrag till en cykel, barnkalas, medlemsavgift i fotbollsklubben, sommarläger, julklappar. De växer upp i familjer som saknar pengar, ofta till följd av en rad andra problem.

Vi undrar hur många av de barn som går ut 9:an utan godkända betyg är de som tappat tron på sig själva när de inte kunde hänga med i skolan för de saknade glasögon eller inte hade råd att delta i undervisning som kostade pengar eller att all energin gick åt för att dölja sin familjesituation inför kompisar och lärare?

Trots alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder, kommer det alltid att finnas barn vars föräldrar inte klarar sin försörjning. Då övergår ansvaret till samhället, enligt Barnkonventionen. Och samhället är alla; politiker, tjänstemän, frivilligorganisationer, medmänniksor. Att lösa problemen för dessa barn handlar inte bara om ekonomiska resurser utan allra mest om ökad kunskap om barnets perspektiv och en attitydförändring hos alla som arbetar med barn eller tar beslut som påverkar barns villkor.

Majblomman driver frågor för att mildra effekten av att familjen saknar pengar:
- Vidareutbilda all skolpersonal, så att de förstår barnets perspektiv på att leva i en fattig familj.
- Slopa alla dolda avgifter i skolan.
- Ge barn glasögon under hela sin skoltid på samma sätt som barn får en hörapparat.
- Stäng inte ned samhällets service till barn under alla 16 veckor som barnen är lediga från skolan.

Det tar tid att förändra politiker och tjänstemäns attityder och beslut. Att hjälpa genom direkta bidrag går fort. Därför arbetar Majblomman parallellt på båda plan.

Barns psyksiska ohälsa, konferens 1 - 2 februari i Stockholm

Den 1 - 2 februari arrangeras den mycket angelägna konferensen "Barns psykiska (O)hälsa" i Stockholm.
Sveriges kommuner och Landsting, Socialstyrelsen samt Statens Folkhälsoinstitut sammarrangerar en konferens för dig som arbetar med och för barn och unga som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa.
Här finns det detaljerade programmet.

Den 2 februari kl 10.10 i Spår A Skola, kommer jag att berätta om alla de 10-tusentals brev som kommer till Majblomman och är grunden i våra rapporter om barnfattigdom. De beskriver de effekter för barns psykiska hälsa som ständig rädsla och oro över att få pengar att räcka till. Det utanförskap som innebär att barnen inte kan dela gemenskap med sina kamrater i skolan och på fritiden. Allra värst är utanförskapet i skolan. Hur många av de elever som inte når godkända betyg i 9:an är också de barn som inte kunde hänga med i undervisnignen för att de inte fick glasögon, eller inte hade råd att delta i aktiviteter som kostade pengar?

Jag kommer också att beskriva goda exempel och hur enkelt det kan vara att stödja dessa barn genom ökad kunskap bland vuxna i skolan.

Väl mött till en viktig konferens!

Den hemlige miljonären -lever ett fattigliv

Idag startar "Den hemlige miljonären" i Sverige på kanal5. Vi får se samhällets baksida som vi helst inte vill se. Tre svenska miljonärer ska byta lyxvåning mot härbärge, vilket förändrar deras syn på sina medmänniskor för resten av livet.


Det är samma känsla man får när man läser de bidragsansökningar som kommer till Majblomman. Man tror inte det är sant, men det är en viktig kunskap som ökar empati, förståelse och förändringsvilja. Det är viktigt att vi får se och höra hur det är för allt för många människor i Sverige. Det är heller inte otänkbart att själv hamna i en svår ekonomisk situation t.ex. till följd av sjukdom.

För att få försörjningsstöd får man inte äga någonting, man ska ha nått den absoluta botten först.

Riksnormen för försörjningsstöd (socialbidrag) är 3.600 kr per månad och ensamstående. Har man ett barn mellan 7-10 år får man ytterligare 2.100 kr. Det riksnormen ska räcka till räknades ut 1989 och har indexhöjts genom åren. Men på den tiden fanns inte mobiltelefoner och datorer som självklara arbetsredskap. Dator ingår inte i riksnormen.

Motioner om glasögon, avgifter i skolan och barnfattigdom

I år har många motioner lämnats in av riksdagsledamöter som, om de går igenom, kommer att skapa ett mer gynnsamt liv för barn som lever i en fattig familj. Majblomman har uppmärksammat politiker om ett hål i välfärden för barn,  nämligen att barn som har nedsatt syn inte får glasögon under sin grundskoletid. Det är ett stort problem för barn som lever i en fattig familj. Fem motioner om glasögon till barn har lämnats in av Moderanterna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Vi kommer fortsatt att arbeta vidare med att uppvakta landstingspolitiker, SKL och departement för att få ett verkligt genomslag av frågan. Grundtanken är att barn som ser dåligt och inte får synhjälpmedel får svårt att hänga med i skolan och i fritidsaktiviteter. Vi menar också att det är självklart att alla barn med funktionshinder ska få stöd.

Ytterligare två motioner har lämnats in om dolda avgifter i skolan. Även om avgifterna blivit färre sedan 2004 genom Majblommans enträgna kunskapsförmedling förekommer det fortfarande. I Majblommans enkät till lärare uppger majoriteten att de inte tar ut avgifter i skolan men i samma enkät uppger 85 procent av lärarna att de ber sina elever ta med matsäck flera gånger per termin. Här behövs såväl riktlinjer som ökad kunskap om fattiga barns villkor.

Sjutton motioner har lämnats in om att allmänt bekämpa barnfattigdom.

Det är glädjande att se att dessa frågor är blocköverskridande sakfrågor, även om förslag till lösningar ser lite olika ut. Det europeiska temaåret för bekämpning av fattigdom och social utestängning har säkert spelat en stor roll att dessa frågor kommer upp på agendan. I Majblommans årsrapport beskriver vi problem för barns som behöver lösas med främst ökad kunskap hos politiker och andra som fattar beslut om barns vardag.

Majoriteten av väljarna anser att elever ska få kostnadsfria glasögon.

Elever med nedsatt syn i grundskolan borde få glasögon på samma sätt som elever med nedsatt hörsel får hörhjälpmedel. Det anser 84 procent av väljarna. För vad är det för skillnad mellan att inte höra eller inte se i en undervisningssituation? I samma undersökning uppger 4 av 10 föräldrar till barn med synfel att de fått skjuta upp att köpa glasögon till sina barn.

I våra undersökningar har vi sett att det egentligen inte handlar om pengar eftersom glasögonbidrag till grundskoleelever skulle utgöra som mest 0,8 procent av landstingens budget. Eller som ett landstingsråd uttryckte problemet: ”Detta är en ickefråga och de grupper som skriker högst får mest.”

Det är väl känt att fattiga barn inte har en stark röst och det är därför Majblomman behöver därför vara ett röströr för dessa barn.

Det handlar inte om pengar utan om bristande kunskap.
Bristande kunskap om villkoren för barn i fattiga familjer och en del politiker och tjänstemän lever i tron att barn faktiskt får glasögon kostnadsfritt.

Några citat ur undersökningarna:

Riksdagsledamot, utbildningsutskottet: "Har just fått besked om att landstingen ger alla barn som behöver glasögon".

Riksdagsledamot, social- och socialförsäkringsutskottet: "Visste inte om att barn inte får tillgång till glasögon om föräldrarna inte kan betala. samma bör gälla som för hörhjälpmedel".

Lärare: ”Har just blivit varse denna fråga. Jag trodde att alla barn fick gratis synhjälpmedel.”

Lärare: ”Det här har jag upplevt många gånger. De trasiga glasögonen ersätts inte. Liksom nyanskaffning kan ta väldigt lång tid. Trodde att det fanns bidrag till barnen.”

När vi frågar barn om de varit med om att inte ha fått glasögon, var ett av svaren: ”Jag skulle ha fått glasögon om jag hade behövt, men just nu tror jag inte att jag skulle behöva, men jag har problem med min syn ibland för jag får huvudvärk väldigt ofta... :(”

Majblomman menar att barn måste har rätt till kostnadsfria glasögon under hela sin grundskoletid.

Politiker och tjänstemän behöver öka sin kunskap om barns villkor i en fattig familj – det räcker inte att hänvisa till att alla föräldrar ska få jobb, det behövs också inkluderande stödsystem direkt till barnen. Barns behov är nu och kan inte vänta.