Majblomman visade med hjälp av TNS-SIFO senast i mars 2012 att drygt 10 500 av alla skolbarn i Sverige hade fått avstå helt från glasögon för att familjen inte hade råd. Minst 16 000 skolbarn hade fått vänta i tre månader eller mer med att få glasögon på grund av att deras föräldrar inte hade råd.
Vi kartlade samtidigt hur landstingens glasögonbidrag såg ut, och Socialstyrelsen har nu gjort detsamma i sin rapport ”Landstingens stöd till glasögon för barn”. Stödspannet är orimligt stort: Barn upp till sju års ålder får i flera landsting hela kostnaden för glas täckta av bidrag. Stockholms landsting ger inget glasögonbidrag alls, såvida barnet inte har någon av de gravare synnedsättningarna som afaki (att ögat saknar naturlig lins), dubbelseende eller skelning.
Det varierar också stort vilka åldersgrupper som omfattas av stödet i landstingen. 5 av 21 landsting ger bidrag till standardglasögon till barn mellan 8 och 19 år, och beloppet varierar mellan 300 och 1 000 kronor.
Socialstyrelsen bekräftar även det vi visste om hur landstingen följer gällande lagstiftning: det finns stort utrymme för olika tolkningar. Det leder till den orättvisa situation vi ser idag. Men Socialstyrelsen utfärdar ingen vägledning för landstingen. De tycker att landstingen ska se över sina regler på egen hand.
Det ställs alltså inga nya krav på att orättvisan ska upphöra.
Barn som lever i en familj som har ont om pengar och dessutom råkar bo i fel landsting får antagligen vänta ett bra tag till på att få hjälp med att se vad läraren skriver på tavlan i klassrummet. Hur länge ska de behöva vänta?
Förra året betalade Majblomman ut 1,1 miljoner kronor i bidrag till glasögon för barn. Ska det verkligen vara upp till Majblomman att barn får hjälp till synkorrigering?
- Hälso- och sjukvårdslagen säger att landstinget ska erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade.
- Skollagen säger att skolan ska sträva efter att uppväga skillnader mellan barns förutsättningar att tillgodogöra sig undervisning.
- Regeringen skriver i sin strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011–2016 att ”Höga förväntningar på alla barn, elever och vuxenstuderande är en viktig framgångsfaktor för goda utbildningsresultat. Undervisningens kvalitet ska vara avgörande för resultaten, inte personens eventuella funktionsnedsättning.”
Majblomman arbetar aktivt med att motverka utanförskap för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Vi uppmärksammar särskilt brister i välfärden för barn och när vi ser att lagar inte följs eller tolkas utifrån barnets bästa.
Vi har drivit frågan om skolbarns rätt till glasögon sedan mitten av 2000-talet, när vi noterade en ökning i antalet ansökningar om bidrag till glasögon. Vi började undersöka varför och ställde frågor till barn, föräldrar, lärare, tjänstemän och politiker.
Förutom de stora skillnaderna i stöd såg vi en betydande okunskap kring vilka regler som gäller och hur man ska hantera frågan om glasögon till barn. Olika funktionsnedsättningar behandlas olika – barn med hörselnedsättning får fria hjälpmedel medan de flesta barn med synnedsättning får bekosta hjälpmedlen själva. Detta trots att båda formerna av nedsättning är ett hinder för att barnet ska kunna följa med i undervisningen i skolan.
Sedan vi började driva frågan har det hänt en hel del i många landsting, kunskapen har ökat och glasögonbidrag har införts på flera håll. Men det finns mycket kvar att göra innan barn med synnedsättning får den jämlika hjälp de har rätt till.
Majblomman står på barnens sida och vi ger inte upp. Vi kommer att fortsätta driva den här frågan tills barn i Sverige har samma rätt till hjälpmedel och medicinsk behandling oberoende av föräldrarnas plånbok eller var de bor.
Läs mer:
Majblommans rapport Skolbarns rätt till glasögon
Socialstyresens rapport Landstingens stöd till glasögon för barn
Inlägg
