Bara elva svenska kommuner har en plan för att bekämpa barnfattigdom.
Ytterligare sexton anger att de har en på gång. Nästan hälften av alla kommuner
saknar en policy för avgifter i skolan. Av de som har en policy är det bara en
tredjedel som inte tillåter några avgifter alls. Och bara 31 kommuner svarar
att de utbildar sin skolpersonal i barnfattigdomens villkor. Det visar vår kommunundersökning som vi presenterade igår.
Sveriges kommuner är vilsna när det kommer till att hantera
barnfattigdom. Och det är allvarligt, eftersom det är kommunerna som
organiserar en stor del av välfärden runt barn. Åtgärderna måste inte vara
särskilt kostsamma. Att höja kunskapen om barnfattigdomens villkor bland alla
som tar beslut som rör barn är en bra början. Då kommer mycket annat av sig
själv.
Men glädjande nog finns det också kommuner som gör insatser som
förbättrar för barn här och nu. Det är viktigt, eftersom barns behov är
omedelbara, de kan inte vänta på politiska förändringar som till slut ska ge
föräldrarna ökade inkomster.
Exempel på goda insatser som Majblomman vill lyfta fram är kommuner
som har en nollgräns för avgifter i skolan, satsar på sommarlovsaktiviteter som
är kostnadsfria för alla barn och kunskapshöjande åtgärder för att alla som
fattar beslut som rör barn ska förstå barnfattigdomens villkor.
En av de
kommuner som satsar är Umeå. Vi har utsett dem till MajKommun 2012, årets bästa
barnkommun. Förutom en avgiftsfri skola har Umeå tagit goda initiativ på flera
områden. Kommunen ordnar avgiftsfria sommarlovsaktiviteter och erbjuder sina
elever datorer i skolan från och med årskurs 7, datorer som eleverna också får
ta med hem. Umeå har nyligen gjort en kartläggning som ska mynna ut i en rad
åtgärder för att förbättra för de barn som lever i ekonomiskt utsatta
familjer. Dessa initiativ, befintliga såväl som planerade, vill Majblomman
uppmuntra och lyfta fram och vi hoppas att andra kan inspireras av Umeås många
initiativ.