Jan Björklund (L) om 16 veckor skollov

https://www.youtube.com/watch?v=d-bis8iY678&t=79s

Filip: De flesta föräldrar arbetar och har 5 veckor semester. Skolbarn är lediga 16 veckor och sommarlovet är det längsta lovet med 10 veckor. Majblommans rapport visar att 150.000 barn var ensamma minst en vecka medan föräldrarna arbetade förra sommarlovet. Vad tycker du om det?

Jan: Till och början med ska vi vara glada över att vi har ett långt sommarlov för sommaren är så kort i Sverige så att de flesta vill vara lediga. Men jag tycker inte det är bra att små barn lämnas ensamma och det finns ju krav på att fritids ska hålla öppet och många kommuner ordnar ju sommarskolor och sommarkolonier som är till för de gruppen barn men det borde göras mer säkert.

Clara: Skollagen säger att kommunerna ska erbjuda fritids till och med att barnen är 13 år och att de ska vara öppna även när skolan är stängd. Det är bara 15 procent av landets kommuner som har det och det betyder att kommunerna inte tolkar skollagen till barnets bästa. Vad tänker du om det?

Jan: Lagen ska följas, så det är inte acceptabelt. Om det finns en efterfrågan ska det finnas. Mina barn, när det gick i mellanstadiet, de var på fritids och det fungerade. Men det ska ju fungera.

Filip: Anta att alla barn har rösträtt nästa år och du ska vinna deras förtroende. Vilken fråga skulle du då välja och hur skulle du argumentera för att vinna deras röster? 

Jan: Jag tycker att skolan är den viktigaste frågan om vi talar om barns situation. Att det är en bra skola. Det är väldigt många barn som går till skolan med en klump i magen för att de blir mobbade eller att det är stökigt i klassrummet som gör att det inte blir studiero och kan lära sig saker. Jag skulle prioritera skolan och trygghet och arbetsro. Att ingen ska bli mobbad. 

Clara: Nu har ju inte barn rösträtt, så i vilka sammanhang skulle du kunna lyfta dessa frågor?

Jan: Frågorna runt skolan lyfter jag rätt mycket. Ingen ska behöva gå till skolan och vara rädd och mobbad av sina skolkamrater.

Jonas Sjöstedt (V) om 16 veckor skollov

Jonas Sjöstedt var först ut att bli intervjuad av Majblommans knattereporter-team. Filip Stennert, 11 år med Clara Herkendell som vår erfarna side kick.
Se intervjun på MajTV

Filip: De flesta föräldrar arbetar och har 5 veckor semester. Skolbarn är lediga 16 veckor och sommarlovet är det längsta lovet med 10 veckor. Majblommans rapport visar att 150.000 barn var ensamma minst en vecka medan föräldrarna arbetade förra sommarlovet. Vad tycker du om det?

Jonas: Det är inte bra, alla barn ska ha rätt att göra roliga saker på sommarlovet. Det handlar om två saker: det ena är sommarlovspengar som kan användas till roliga aktiviteter och det är jätteroligt att vi ser att tio tusentals barn har kunnat få fina sommarlov, det är vi glada för.
Det andra är att kommunerna fuskar lite med fritids och stänger vissa fritids och ber barnen åka till ett annat fritids i en annan stadsdel där barnen inte känner personalen. Jag tycker att kommunerna ska leva upp till det de ska, dvs att ha fritids öppet hela sommarlovet.

Clara: Skollagen säger att kommunerna ska erbjuda fritids till och med att barnen är 13 år och att de ska vara öppna även när skolan är stängd. Det är bara 15 procent av landets kommuner som har det och det betyder att kommunerna inte tolkar skollagen till barnets bästa. Vad tänker du om det?

Jonas: Jag tycker det är helt fel och man ska ta hand om alla även på sommaren. Det är något som vi vänsterpartister ofta tar upp i kommunerna och vi säger till dem att detta fungerar. För många barn är det skillnaden mellan att ha ett tråkigt och ensamt sommarlov och att faktiskt få ha det kul och bra och får vara med sina vänner.

Filip: Anta att alla barn har rösträtt nästa år och du ska vinna deras förtroende. Vilken fråga skulle du då välja och hur skulle du argumentera för att vinna deras röster?

Jonas: Mitt intryck är att barn och unga tänker mycket på de stora framtidsfrågorna. De funderar över att vi håller på att förstöra vårt klimat, de funderar över att världen är så orättvis och att människor ska tvingas på flykt eftersom det är så mycket krig. Jag hade nog velat tala om de frågorna eftersom jag tycker att det är de frågorna jag får från barn och unga. De tar det på stort allvar.

Clara: Nu har ju barn inte rösträtt, så i vilka sammanhang skulle du kunna lyfta dessa frågor?

Jonas: Jag är ofta ute på skolor och möter ungdomar. Sedan har vi faktiskt en särskild inriktning när vi förhandlar med regeringen om budgeten. Vi lägger många förslag som gör livet lättare för många barn. Det handlar om barn på flykt och att familjer ska få leva ihop. Vardagliga saker i Sverige, som t.ex. sommarlovsbidraget, att det ska finnas pengar till glasögon, att man inte ska behöva betala för läkemedel, att det ska finnas sommarjobb, att föräldrar som är ensamma med sina barn ska få bättre ekonomi. Jag tycker att vi lyfter upp barns rättigheter och villkor. Men vi skulle kunna bli ännu bättre.

Majblommans regler för barnen inte nya!

Just nu rapporteras att barn som säljer majblommor riskerar att bli rånade och att Majblomman nu går ut med säkerhetsregler. Men Majblommans regler för barns säkerhet är inte nya. De finns sedan många år tillbaka för barnens trygghet under insamlingen. Säkerhetsreglerna säger till exempel att barnen alltid ska sälja majblommor tillsammans med kompisar, att de ska sälja på platser där det finns mycket människor samt att barnen ska tömma sina väskor på kontanter varje dag. Reglerna har fungerat väl under många år, och antalet incidenter mycket, mycket lågt. Majblommans säkerhetsregler är alltså inte nya utan en standard som funnits och fungerat väl under lång tid. 

I år kommer dessutom alla barn att kunna ta betalt med sms vilket också är en del i Majblommans säkerhetsarbete. 

Barn har aldrig blivit rånade i den bemärkelsen att de blivit skadade/nerslagna.

Ca 80.000 barn säljer majblommor och varje år får vi in rapporter om 5 – 10 händelser. 

I säkerhetsregler framgår också att om något händer ett barn ska Majblomman kontaktas omedelbart så att vi kan sätta in stödåtgärder direkt. Därefter gör man en polisanmälan.

Sportlov utan pengar

Vecka 7. Dags för sportlov i stora delar av Sverige. För många skolbarn betyder detta härliga, lediga dagar med familjen i fjällen eller roliga aktiviteter hemmavid. Men för några ungar på varje skola ser det annorlunda ut. De har inte råd med idrott och rekreation, och saknar vuxennärvaro, inte minst på grund av att fritidsverksamheten ofta går på sparlåga när skolan stänger.  

För Majblomman är kopplingen till kommunernas brist på ansvarstagande tydlig i sammanhanget. Att fritidsverksamheten bantas under loven är ett strukturellt problem, och ska i första hand hanteras därefter. Men allt som ofta landar den offentliga diskussionen i individuella ”lösningar”. Föräldrar får tips på hur man tänker positivt fast man är pank, hur barn kan ha kul ensamma hemma, eller på hur man lagar extra billig mat när skollunchen lyser med sin frånvaro. Det är att blunda för grundproblemet. Och att media låter psykologer förklara hur föräldrar ska hantera ett samhälleligt misslyckande på ett personligt plan är på gränsen till cyniskt.

Majblomman tar emot ansökningar om bidrag till barn i familjer med skör ekonomi, året runt. Inför sportlovet söker många bidrag till vinterkläder, sportutrustning, kulturupplevelser och annat som gör det möjligt att uppleva gemenskap med kompisar och familj när skolan har stängt.  

Föräldrar med heltidsanställning har ofta fem veckors semester, att jämföra med grundskolebarns 16 veckors ledighet per år. För många familjer är det en svår ekvation att få ihop med sportlov, påsklov, sommarlov, höstlov och jullov. Därför ska kommunernas fritidsverksamhet vara tillgänglig och hålla god kvalitet, året runt. Men av Majblommans årliga lovrapport framgår också att den kommunal fritidsverksamheten går på sparlåga på många håll, just när skolan stänger. Detta trots skollagen, som ger att kommunen har ansvar för fritidshem även under skollov. 

Lovveckorna är härliga ur de flesta barns perspektiv, men Majblomman kommer i kontakt med många som föredrar vardagen, och dess trygga rutiner med fritids och skola. Alternativet för barn som har det tufft är ofta sysslolöshet hemma.

Lovet betyder att den trygga skolmiljön försvinner, liksom ett lagat mål mat per dag.

Majblomman vill se frågan om barns 16 veckor lovveckor på högsta politiska nivå, i alla svenska kommuner. Det är en grundläggande förutsättning för alla barn ska ha det tryggt och bra oavsett om skolan är öppen eller inte.

Kostnader i skolan debatteras i Lindesberg

I dag rapporterar Sveriges Radio P4 Örebro: 

”På Stadsskogsskolan i Lindesberg har man tidigare ordnat en årlig resa till Romme som ett alternativ på vårterminens vinterfriluftsdag, som elevernas föräldrar fått vara med och betala.

Det här har varit helt frivilligt att följa med på och det har även funnits andra kostnadsfria aktiviteter att välja på. Men nu har skolan valt att med kort varsel ställa in årets skidresa.

– En förälder hörde av sig och frågade om det var förenligt med lagar och regler, och vi kunde konstatera att det inte var det. Därför blev vi tvungna att ställa in. Är det en del av undervisningen ska det vara helt gratis för alla, säger Lars Speziali som är rektor Stadsskogsskolan.”

Majblomman konstaterar gång på gång att skollagen har så svårt att nå ända ut till barnen. Just detta exempel från Lindesberg är ett glasklart brott mot skollagen som säger att alla barn ska ha rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet och aldrig beroende av en enskild individs ekonomiska förutsättningar. Principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna i det svenska skolsystemet, konstaterar Skolverket.

Varje kommun är huvudman och ansvarig för hur skola bedrivs. Majblommans starka rekommendation är att kommunfullmäktige fattar beslut om:

1) Allt som rör undervisningen i skolan ska vara kostnadsfri.

2) Behövs matsäck, ska skolan stå för den.

3) Tillåt inte fruktstunder om inte skolan står för frukten.

4) Utbilda all personal om barns villkor i en ekonomiskt utsatt familj. Det behövs kunskap om varje barns villkor för att förstå varför skollagen är formulerad som den är.

Goda exempel finns i Majblomman kommunundersökning  ”Hållbarakommuner har barnets perspektiv”.

Vi kan konstatera att även om kommunen tagit beslut om avgiftsfrihet i skolan kan det vara svårt att få beslutet att nå ända ut till barnen. Därför är utbildning så viktig. Och tydliga riktlinjer som följer skollagen! 

Barns villkor på höstlovet

Just nu har Sveriges alla skolbarn höstlov, eller läslov, som skolministern benämner det. För många innebär det en skön vecka med vila, kanske böcker och utflykter med en förälder. Samtidigt får Majblomman ansökningar om bidrag till barn i familjer som inte har råd; med allt från idrottsläger och halloweenmasker till bussbiljetter till mormor när mamma jobbar. Kort sagt sådant som behövs när skolan är stängd. 

Utöver höstlovet har svenska skolbarn 15 veckors ledighet. Skolan stänger för jullov, februarilov, påsklov, och givetvis för sommarlovet. De flesta längtar så klart efter att ha ledigt, men Majblomman möter många av de barn som gruvar sig för att vardagen ska försvinna. De upplever oro och känner sig utanför gemenskapen när ”alla andra” har möjlighet att ägna lovet åt äventyr, sport och ledighet med familjen.

Vi ser också att föräldrar stressar för att leva upp till ett ledighetsideal. De flesta av oss har inte möjlighet att ta ledigt 16 veckor varje år. Den som har förmånen att vara anställd har i regel fem veckors semester. För att få till mat, tillsyn och aktiviteter behövs goda resurser och nätverk med släktingar eller vänner i samma situation. 

Ett skollov innebär att den trygga skolmiljön försvinner, liksom ett lagat mål mat per dag. I vår årliga lovrapport ser vi också att den kommunalal fritidsverksamheten går på sparlåga när skolan stänger. Detta strider mot skollagen, som är tydlig med att kommunen har ansvar för att erbjuda fritidshem även under skollov. Majblomman jobbar för att kommunerna ska se till att organisera sig utifrån barns behov, och rusta upp fritidsverksamheten när det blir lov.

Kommunens ansvar för barnen de 16 veckor då skolan är stängd måste diskuteras på högsta politiska nivå. Då sänds tydliga signaler om frågans allvar, och chansen ökar för att man gör utrymme i budget för att nå alla barn.

Jonas Sjöstedt om sommarlovsekvationen

Filippa: Majblomman ser att det finns en omöjlig sommarlovsekvation. Barnen har 10 veckors sommarlov och föräldrar har 5 veckors semester. Vad tänker du om det?

Jonas: Vi vet om det här och vi tycker det är orimligt att så många unga barn är ensamma hemma på sommarlovet. Därför förhandlade vi med regeringen och fick igenom ett speciellt sommarlovsstöd. Det kom den här sommaren, så nu är det många kommuner som erbjuder gratis aktiviteter eller till en låg kostnad som man har råd med, så att man kan åka på ett fotbollsläger, cirkusskola eller dagläger under sommaren. Jag tycker detta är så viktigt att få ett bra sommarlov och man ska inte vara ensam hemma. Jag tror också att det behöver göras mer t.ex. att fritids är öppet och att det finns i närheten så att man verkligen kan få en bra sommar. Det är inte alla vuxna som ens kan ha en sommarsemester.

Filippa: Majblommans rapporter visar att många barn är ensamma hemma på sommarlovet. Vad tycker du om det?

Jonas: Jag tror att det är dåligt att barn och unga är ensamma hemma. Jag tycker att barn har något kul och rimligt att göra på sitt sommarlov. Det är inte så roligt att komma tillbaks till skolan och höra att andra har varit i Frankrike eller på sommarläger och själv har man varit ensam hemma. Det känns tråkigt. Jag tror också att det är dåligt att man lämnar barn för sig själva, risken är att man gör dåliga saker i stället för bra saker. Många skulle nog vilja vara med i en förening. Jag tycker alla barn ska ha en bättre möjlighet.

Clara: Skollagen säger att barnen har rätt till fritids även på sommarlovet men det fungerar inte alltid. Vad skulle du kunna säga till dina partikollegor i kommunerna?

Jonas: Ja, det är en fråga vi ofta tar upp i kommunerna. Det finns ofta någon sorts fritids på sommaren. Problemet är att det är i en annan del av stan. Det kan vara med personal och andra barn som man inte känner överhuvud taget och det blir ofta svårt rent praktiskt. Hur ska jag kunna skicka mina barn som är 8 år till en annan stadsdel, det är inte så lätt. Jag tycker man borde tänka på att det inte bara ska fungera i planerna utan i verkligheten också.

Clara: Tänker du kämpa för att barn ska få ett bättre sommarlov?

Jonas: Ja och vi har gjort en hel del. Sommarlovsstödet finns tack vare Vänsterpartiet. Det var vi som tog upp det.

Här kan du se intervjun

Expertkommentar: Det är en mycket bra satsning med sommarlovspengar och det har blivit ett bra resultat för många barn. Men för att denna fråga ska tas på allvar, långsiktigt, krävs att kommunerna tar ett beslut i högsta politiska ledning om en handlingsplan för inkludering av alla barn, hela året. Det är viktigt att varje kommun äger frågan som sin egen och arbetar långsiktigt med att modernisera sommarlovet genom att först och främst följa skollagen.