Vårtal om valborg, barn, våren och Majblomman

Vi människor tänker att vi är så viktiga för jorden – men om vi inte fanns, skulle gräset gro, träden grönska, blommorna slå ut, fåglarna bygga bo - helt av egen kraft.
Men det finns en blomma som människor behöver skapa. MAJBLOMMAN. 1907 skapades den första majblomman av Beda Hallberg i Göteborg. Varje vår, på samma dag i hela landet,  slår Majblomman ut som en stark vårsymbol på gator och torg. Det är 100 000 barn i hela landet som säljer majblommor för att hjälpa barn som lever i Sverige. Våra 700 majblommeföreningar arbetar sedan hela året för att ge bidrag till enskilda barn så att de kan vara med i gemenskapen med sina kamrater i skolan och på fritiden. 

Här finns Lena Holms vårtal som hölls i Kungälv vid traditionella Valbrogsfirande vid Carlstens fästning.

Regeringen ska kartlägga landstingens ansvar för barns glasögon

Regeringen ska kartlägga landstingens tillämpning av sitt ansvar för glasögon som hjälpmedel till barn. Socialutskottet diskuterade frågan den 19 april i samband med att man behandlade ett betänkande om funktionshinderfrågor men kunde avslå de många motioner som kommit in eftersom regeringen har tagit frågan till sig. Det är i nuläget okänt hur regeringens kartläggning ska genomföras och hur tidsplanen ser ut. Utskottet har i sitt beslut uttryckt att man vill att regeringen återrapporterar till riksdagen när kartläggningen är klar.

Socialutskottet poängterar i sitt beslut att man anser att frågan ligger hos landstingen, som är ansvariga för vård, rehabilitering och habilitering. Man hänvisar till två andra pågående ärenden som kan komma att få inverkan på resultatet. Den ena är Majblommans skrivelse till Socialstyrelsen den 22 februari, där vi vill ha svar på hur myndigheten betraktar synnedsättning som funktionshinder. Den andra är Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, vid Uppsala Universitet som kommer att kartlägga landstingens bidrag för barns glasögon sedan 1976. Om det är möjligt kommer man även att jämföra med skolresultaten under samma tidsperiod.

Det är positivt att regeringen nu tar frågan på allvar och ser över hur landstingen sköter denna lagstadgade uppgift, det är ett första steg mot en förändring. Majblomman kommer självklart att följa arbetet och bidrar gärna med kunskap.

Men vi ser också en oroande kunskapslucka i utskottets beslut. Nämligen att man gång på gång hänvisar till att familjer som inte har råd med glasögon till sina barn kan få detta från kommunens socialtjänst i form av ekonomiskt bistånd. Man citerar även socialminister Göran Hägglund och skolminister Jan Björklund som gör samma hänvisning. Den här uppfattningen försätter många familjer i en svår situation. Det är riktigt att de hushåll som är berättigade till ekonomiskt bistånd i allmänhet också får glasögon till barnen om det behövs. Men det finns också många familjer som lever strax över gränsen till att vara berättigade till bistånd, och där marginalerna är obefintliga. För de familjerna finns inget skyddsnät, de är helt hänvisade att söka pengar från ideella organisationer eller att skuldsätta sig för att köpa barnens glasögon. Eller avstå helt. Enligt vår senaste sifo-undersökning får många skolbarn som behöver glasögon vänta länge på dessa, eller helt vara utan.

Dessutom tycker vi att man missar något väsentligt. Nämligen att andra funktionsnedsättningar ger rätt till hjälpmedel från landstingen, men majoriteten av de barn som ser dåligt lämnas utanför. Problemet har alltså minst två sidor: Dels att många barn blir utan glasögon då föräldrarna inte har råd, dels att landstingen inte ger alla funktionsnedsättningar samma rätt till stöd.

Det handlar alltså inte bara om barn i ekonomiskt utsatta familjer utan är en rättighetsfråga enligt barnkonventionen, artikel 23 och 24, som Sverige har anslutit sig till. De artiklarna handlar om funktionshindrades barns rätt till ett liv som möjliggör aktivt deltagande i samhället, och varje barns rätt till bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. 

Stor uppmärksamhet runt barns rätt till glasögon

Majblommans insamlingkampanj har rivstartat i veckan och hundratusen barn är ute och säljer årets majblommor! Samtidigt har det varit en hel del uppmärksamhet kring en av våra hjärtefrågor, barns rätt till glasögon, efter att vi den 17 april skrev om frågan på Svenska Dagbladets debattsida Brännpunkt. Där presenterade vi bland annat en ny sifo-undersökning som visar att många tusen skolbarn lever i familjer som inte har råd att köpa glasögon till barnen när de behöver det.

Här är den bild som växer fram ur denna undersökning:

• 172 800 skolbarn i Sverige behöver glasögon
• 29 700 skolbarn har fått vänta för att föräldrarna inte har haft råd
• Minst 16 000 skolbarn har fått vänta i tre månader eller mer
• 10 500 skolbarn har inte fått glasögon på ett helt år på grund av att föräldrarna inte har råd.
• Av de som har köpt glasögon när barnen behövde det har 18 procent fått prioritera bort annat, bland annat kläder och skor eller tandläkarbesök och glasögon till föräldrarna.
• 16 000 skolbarn lever i en familj som har fått skuldsätta sig för att få råd med glasögonen, t ex genom avbetalning hos optikern eller lån.

Många tidningar skriver idag om undersökningen, både på nyhets- och ledarplats. DN:s Martin Liby Alonso skriver att frågan behöver utredas men att det behövs bättre underlag. Det håller vi helt med om. En webbenkät riktad till de som bäst känner sina barns behov, föräldrarna, kan ge en bra och relevant bild av verkligheten men nu krävs det en ordentlig kartläggning, vilket vi också i skrivelser har bett såväl Socialstyrelsen som Sveriges Kommuner och Landsting att göra. Vi kommer att fortsätta att driva frågan med lika stor beslutsamhet och engagemang som tidigare, men vi kommer inte att göra fler undersökningar av det här slaget. Vi har visat att problemet finns och är allt för omfattande för att betraktas som ett undantag. Nu får berörda myndigheter ta över.

Fler som skriver på ledarplats är bland annat Eskilstunakuriren med ”Glasögon är ingen lyxkonsumtion” och Helsingborgs Dagblads Ingrid Runstens ”Större fokus på barn här och nu” och Expressens Ann-Charlotte Marteus ”Alla barn ska ha rätt till glasögon”.

På nyhetsplats har frågan tagits upp bland annat av TV4Nyheterna, Svenska Dagbladet, Norrköpings tidningar och av Sveriges Radios lokala radiostationer.

Sifo-undersökningen, och en ny kartläggning av landstingens bidrag, ingår i vår glasögonrapport Majblomman om skolbarns rätt till glasögon, uppdaterad med de färska uppgifterna. 

Glasögon till barn en brännhet fråga

Glasögon till barn, en av de tre frågor som Majblomman driver särskilt hårt, har nu äntligen hamnat högt upp på mediernas och politikernas dagordning. 

En liten tillbakablick: I mitten av 2000-talet lade våra lokalföreningar, det finns 700 runt om i landet, märke till att allt fler bidragsansökningar handlade om pengar till barns glasögon. Vi frågade oss förstås vad som låg bakom och när vi kartlade frågan växte en oroande bild fram: Många barn går utan glasögon trots att de behöver dem, landstingen som är skyldiga att tillhandahålla hjälpmedel tar inget ansvar för glasögon till barn i skolåldern, och intresset för frågan bland politiker var överlag lågt. Glasögon till barn, framför allt till skolbarn, var en ickefråga. Sedan dess har vi jobbat för en förändring. Skolbarn måste ha rätt till glasögon, oavsett var man bor i landet och oberoende av hur föräldrarnas plånbok ser ut.  

Under de senaste månaderna har alltså frågan äntligen hamnat på den nationella politiska dagordningen. Frågan tas upp i riksdagens socialutskott den 19 april, och i debatt i riksdagen den 2 maj. Under de senaste veckorna har även medier runt om i landet börjat skriva om glasögon till barn. Nu hoppas vi givetvis att det här ska leda till en förändring. 

Men barns behov är omedelbara, de kan inte vänta. Under tiden som politikerna diskuterar så fortsätter vi att dela ut bidrag till skolbarns glasögon så att de kan följa med i skolan och vara med sina kompisar.

Och nu har även branschen reagerat på våra rapporter. Optikerkedjan Smarteyes har tagit två fina initiativ som förbättrar situationen för barnen under tiden som vi väntar på en förändring. Dels har de lovat allabarn i Sverige under 8 år gratis glasögon. Det kompletterar de glasögonbidrag som finns för barn under 8 år, och det är en lovvärd insats. Smarteyes kommeräven att hjälpa Majblomman att hjälpa fler av de barn som söker bidrag hos oss, genom kraftigt rabatterade priser på glasögon och synundersökning för barn över 8 år i deras butiker. Det är glädjande för våra lokalföreningar, som då får pengarna att räcka längre.

Men, som sagt, ansvaret ligger i slutändan hos våra landsting, som måste börja betrakta glasögon som ett hjälpmedel bland andra, inte bara för de med allvarliga ögonsjukdomar eller ovanliga synfel, utan även för skolbarn med ”vanlig” synnedsättning. Barn måste kunna följa med i skolan och få så bra förutsättningar för sitt liv som möjligt. Det måste ett välfärdssamhälle som Sverige kunna ta ansvar för. 

Smygstart för årets majblommefilmer

Idag smygstartar vi visningen av årets majblommefilmer! Tre tecknade filmer kommer att rulla i TV-rutan i samband med att årets Majblommeinsamling startar den 17 april. Men redan nu kan man se filmerna om Fia, Jesper och Dimitra på YouTube.

Filmerna är gjorda av årets Majblommekonstnär MagnusCarlsson, känd bland annat för de tecknade tv-serierna ”De tre vännerna… och Jerry” och ”Lisa”. Filmerna handlar om Fia som drömmer om att få ett fiskespö, Jesper som behöver nya glasögon och Dimitra som längtar efter att få hälsa påsin farfar. Till tonerna av ett skönt reggae-gung får vi följa hur Fia, Jesper och Dimitra alla får hjälp tack vare bidrag från Majblomman.

Det är tack vare de 100 000 barn som årligen säljer majblommor som Majblomman kan hjälpa barn som Fia, Jesper och Dimitra. Dessa barn, deras lärare och scoutledare och alla som engagerar sig ideellt i våra lokalföreningar runt om i landet, är hjältar! Vi hoppas att årets filmer ska bli riktigt populära bland både barn och vuxna, så att så många som möjligt får ta del av varför det är viktigt att köpa majblommor. Hjälp oss gärna att sprida dem!

Fokusera på barnets upplevelse för att förstå barnfattigdom

Idag kom en av årets viktigaste rapporter för svenska barn – Rädda Barnens barnfattigdomsrapport. Det är bra att barnfattigdomen kommer upp på agendan. Det är förstås också djupt oroande att se den negativa trend som rapporten visar. Det behövs åtgärder på det nationella planet. Men även kommunerna behöver ha handlingsplaner förbekämpa barnfattigdom. Man behöver också säkerställa att man följer de lagar som är satta för att skydda barn, jag tänker då främst på skollagen, hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen, och FN:s barnkonvention.

Vi på Majblomman jobbar året runt för att bidra till att barnen i den här statistiken ska få en lite bättre tillvaro, bland annat genom att dela ut bidrag till barn. Vi vill att alla barn ska kunna dela gemenskapen med sina kamrater, i skolan och på fritiden, oavsett hur föräldrarnas plånbok ser ut. Under 2011 delade vi ut 27,9 miljoner kronor till barn i olika delar av Sverige. Pengarna går i stor utsträckning till saker som många av oss tar för givna. Det kan till exempel vara en cykel, nya glasögon, avgiften för medlemskap i en idrottsförening eller några julklappar. Under de senaste åren har särskilt kategorin ”Dyra och nödvändiga saker” dit till exempel glasögon, kläder och skor hör, ökat.

Vi har sett en utveckling över tid. För ungefär 10 år sedan gick majoriteten av våra bidrag till att ge fattiga barns tillvaro lite guldkant, som var nog så viktig för deras glädje och delaktighet i samhället. Idag handlar allt fler ansökningar om bidrag till saker som är helt nödvändiga – kläder, skor, mediciner, glasögon. De familjer som inte kan beviljas ekonomiskt bistånd men som inte heller har några marginaler att tala om, för dem kan en plötslig kostnad för till exempel mediciner eller glasögon ställa allt över ända. Barnen får vänta på nödvändiga saker, eller får dem inte alls. Familjerna får sätta sitt hopp till ideella organisationer.

Den som vill kan få en skymt av verkligheten via vår pocketbok ”En vanlig dag”. Den visar hur alla de ansökningar som kommer in till Majblommans olika lokalföreningar runt om i landet kan se ut en helt vanlig dag. 

Vi hoppas nu att debatten om barnfattigdom ska få präglas av barnets upplevelser av att leva i en familj med små eller obefintliga marginaler. Om vad som kan göras för att förbättra situationen. Och samtidigt som vi pratar om förändringar måste vi komma ihåg att barns behov är omedelbara. Att barn inte kan vänta i åratal på att arbetsmarknadsåtgärder ska ge resultat. Det är här och nu det enskilda barnet drabbas. Det kan vara svårt att förstå, men det finns faktiskt riktigt fattiga barn i Sverige, låt oss hålla oss till det. 

Majblomman kräver att SKL utreder glasögonbidrag till skolbarn

Idag får Sveriges Kommuner och Landsting en skrivelse från Majblomman där vi ber organisationen utreda hur man ser på synfel som funktionshinder hos barn. Vi vill också att man utreder hur stort behovet är hos barn i skolåldern, och hur det påverkar barns motivation och skolresultat om de inte får glasögon om de behöver det.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har barn rätt till hjälpmedel vid funktionsnedsättning, men landstingen står inte för kostnaden. Är inte nedsatt syn ett funktionshinder?

20 av 21 svenska landsting låter familjerna själva ta kostnaderna för skolbarns glasögon. För barn under 8 år finns det bidrag, av varierande omfattning, i alla landsting utom i Stockholm som helt tog bort sitt bidrag år 2004. Landstingen lägger över sina kostnader på familjerna, eller på kommunerna om det gäller familjer med försörjningsstöd. En undersökning som Dagens Arena har låtit göra visar oroande nog att kommunerna blir allt mer restriktiva med bistånd, och det gäller också den delen av biståndet som glasögon vanligtvis faller inom, ”livsföring i övrigt”.

Västra Götalandsregionen har avsatt 5 miljoner för 2012 för att utöka sitt glasögonbidrag att även omfatta skolbarn. I flera andra landsting finns det blocköverskridande ambitioner att utöka bidraget, med Kristdemokraterna och Miljöpartiet som främsta förespråkare. Och alla partiledare har uttalat sig positivt i frågan när Majblomman tillfrågade dem i Almedalen förra året.

En utredning behövs för att klarlägga kostnaderna för ett generellt glasögonbidrag. Men också om konsekvenserna för barnen om landstingen inte tar sitt ansvar och börjar följa lagen.