Fokusera på barnets upplevelse för att förstå barnfattigdom

Idag kom en av årets viktigaste rapporter för svenska barn – Rädda Barnens barnfattigdomsrapport. Det är bra att barnfattigdomen kommer upp på agendan. Det är förstås också djupt oroande att se den negativa trend som rapporten visar. Det behövs åtgärder på det nationella planet. Men även kommunerna behöver ha handlingsplaner förbekämpa barnfattigdom. Man behöver också säkerställa att man följer de lagar som är satta för att skydda barn, jag tänker då främst på skollagen, hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen, och FN:s barnkonvention.

Vi på Majblomman jobbar året runt för att bidra till att barnen i den här statistiken ska få en lite bättre tillvaro, bland annat genom att dela ut bidrag till barn. Vi vill att alla barn ska kunna dela gemenskapen med sina kamrater, i skolan och på fritiden, oavsett hur föräldrarnas plånbok ser ut. Under 2011 delade vi ut 27,9 miljoner kronor till barn i olika delar av Sverige. Pengarna går i stor utsträckning till saker som många av oss tar för givna. Det kan till exempel vara en cykel, nya glasögon, avgiften för medlemskap i en idrottsförening eller några julklappar. Under de senaste åren har särskilt kategorin ”Dyra och nödvändiga saker” dit till exempel glasögon, kläder och skor hör, ökat.

Vi har sett en utveckling över tid. För ungefär 10 år sedan gick majoriteten av våra bidrag till att ge fattiga barns tillvaro lite guldkant, som var nog så viktig för deras glädje och delaktighet i samhället. Idag handlar allt fler ansökningar om bidrag till saker som är helt nödvändiga – kläder, skor, mediciner, glasögon. De familjer som inte kan beviljas ekonomiskt bistånd men som inte heller har några marginaler att tala om, för dem kan en plötslig kostnad för till exempel mediciner eller glasögon ställa allt över ända. Barnen får vänta på nödvändiga saker, eller får dem inte alls. Familjerna får sätta sitt hopp till ideella organisationer.

Den som vill kan få en skymt av verkligheten via vår pocketbok ”En vanlig dag”. Den visar hur alla de ansökningar som kommer in till Majblommans olika lokalföreningar runt om i landet kan se ut en helt vanlig dag. 

Vi hoppas nu att debatten om barnfattigdom ska få präglas av barnets upplevelser av att leva i en familj med små eller obefintliga marginaler. Om vad som kan göras för att förbättra situationen. Och samtidigt som vi pratar om förändringar måste vi komma ihåg att barns behov är omedelbara. Att barn inte kan vänta i åratal på att arbetsmarknadsåtgärder ska ge resultat. Det är här och nu det enskilda barnet drabbas. Det kan vara svårt att förstå, men det finns faktiskt riktigt fattiga barn i Sverige, låt oss hålla oss till det. 

Majblomman kräver att SKL utreder glasögonbidrag till skolbarn

Idag får Sveriges Kommuner och Landsting en skrivelse från Majblomman där vi ber organisationen utreda hur man ser på synfel som funktionshinder hos barn. Vi vill också att man utreder hur stort behovet är hos barn i skolåldern, och hur det påverkar barns motivation och skolresultat om de inte får glasögon om de behöver det.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har barn rätt till hjälpmedel vid funktionsnedsättning, men landstingen står inte för kostnaden. Är inte nedsatt syn ett funktionshinder?

20 av 21 svenska landsting låter familjerna själva ta kostnaderna för skolbarns glasögon. För barn under 8 år finns det bidrag, av varierande omfattning, i alla landsting utom i Stockholm som helt tog bort sitt bidrag år 2004. Landstingen lägger över sina kostnader på familjerna, eller på kommunerna om det gäller familjer med försörjningsstöd. En undersökning som Dagens Arena har låtit göra visar oroande nog att kommunerna blir allt mer restriktiva med bistånd, och det gäller också den delen av biståndet som glasögon vanligtvis faller inom, ”livsföring i övrigt”.

Västra Götalandsregionen har avsatt 5 miljoner för 2012 för att utöka sitt glasögonbidrag att även omfatta skolbarn. I flera andra landsting finns det blocköverskridande ambitioner att utöka bidraget, med Kristdemokraterna och Miljöpartiet som främsta förespråkare. Och alla partiledare har uttalat sig positivt i frågan när Majblomman tillfrågade dem i Almedalen förra året.

En utredning behövs för att klarlägga kostnaderna för ett generellt glasögonbidrag. Men också om konsekvenserna för barnen om landstingen inte tar sitt ansvar och börjar följa lagen.  

Västra Götalandsregionen satsar på glasögon till barn

Goda nyheter från Västra Götalandsregionen! Regionen har avsatt 5 miljoner i budgeten för 2012 för glasögon till grundskolebarn upp till 16 års ålder. Man ger sedan tidigare bidrag till glasögon till barn under 8 år. Nu är man först ut i landet med att utöka detta stöd att också omfatta grundskolebarn.

Vi på Majblomman hoppas förstås att det här ska inspirera fler landsting att jämställa glasögon med hörapparater och andra hjälpmedel som barn med funktionshinder har rätt till.  

Majblomman kräver svar - vem tar ansvar för att svenska skolbarn får glasögon?

Ingen tar ansvar för att skolbarn i Sverige får glasögon om de behöver det. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har barn rätt till hjälpmedel vid funktionsnedsättning, men landstingen står inte för kostnaden. Vi har nu skickat en skrivelse till Socialstyrelsen, där vi vill att myndigheten svarar på hur man ser på synfel som funktionshinder hos barn i grundskoleåldern. Majblomman vill också att man utreder hur stort behovet är och hur det påverkar skolgången. 

Glasögon ska vara gratis för grundskolebarn

Flera medier, bland andra SVT, DN, SvD, GP, TV4 och P4, uppmärksammar nu problemet med kostnader för glasögon till skolbarn. För familjer med knappa marginaler är dessa tusenlappar förstås en oöverstiglig kostnad. Barnen får vara utan glasögon, eller vänta med att få, och risken att halka efter i skolan ökar. Majblomman har kartlagt situationen i Glasögonrapporten.

I en del landsting kan man få ett mindre bidrag upp till en viss ålder, men i de allra flesta fall rör det sig om lite pengar och för väldigt speciella synfel. Den stora majoriteten barn med synfel lämnas utanför. 

En färsk undersökning, som SIFO har gjort på uppdrag av optikerkedjan Specsavers, visar att det finns en bred opinion för att ge bidrag till barn som behöver synkorrigering.

Majblomman har under de senaste åren sett en tydlig ökning bland våra bidragsansökningar om pengar till just glasögon. Under våren kommer Majblomman att ta fram färska siffror på hur många barn som är drabbade. Redan 2009 gjorde vi en undersökning som visade att tusentals barn i Sverige har fått vänta med glasögon, eller vara utan helt, då deras föräldrar inte har haft pengar när det har behövts. Men vi vet också från andra sammanhang att barnen inte alltid berättar för sina föräldrar om de behöver något som kostar pengar. De är smärtsamt medvetna om familjens dåliga ekonomiska situation.

Vi kommer att uppvakta myndigheter för att få klarhet i var ansvaret egentligen ligger. Det här är en fråga vi envist kommer att driva tills vi når vårt mål: alla barn i grundskolan ska ha rätt till gratis glasögon.

PS. Siffrorna i vår undersökning från 2009 ifrågasattes av en del debattörer. Det är jättebra att siffrorna granskas, men synd att man missar det väsentliga: svenska barn måste ha samma goda förutsättningar för en bra skolgång, oavsett ekonomisk bakgrund.  För även när man ser på undersökningens felmarginal rör det sig om minst 18 500 barn. Bara det är fler än vad som får plats i Globen. 

Vi vill ge lärare och elever verktyg att prata om barnfattigdom

I dagarna lanserar Majblomman årets studiematerial, för sjätte året i rad. Vi ser att många lärare, i en stressig arbetsvardag, efterfrågar stöttning i hur man ska hantera barns fattigdom i skolan. Det är därför vi, i samarbete med lärare och pedagoger, tar fram detta material.

”Jag har glömt gympaskorna hemma.” ”Min pojke har fått maginfluensa, han kan inte följa med på utflykten imorgon.” ”Mina föräldrar har inte hunnit baka till klasskassan, de har jobbat så mycket”. Det är undanflykter som många lärare kan känna igen. Barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer gör ofta så gott de kan för att dölja sin situation. För trots att fattigdom är ett strukturellt problem och inte en egenskap så anses det fult att vara fattig. Att ämnet är tabubelagt gör det också svårt att upptäcka.

Majblomman vill därför ge lärare och elever verktyg att prata om barnfattigdom. Ju mer vi lyfter frågan och ju lättare det blir att prata om den, desto närmare kommer vi en lösning. Idag bryter många skolor mer eller mindre ovetandes mot skollagen när man tar ut avgifter för obligatoriska moment. Men även de delar av undervisningen som inte är obligatoriska, där man kan tycka att eleverna kan välja ett annat, mindre kostsamt eller till och med gratis alternativ, skapar klyftor. Barn blir utestängda från gemenskapen med sina kamrater. Det blir väldigt tydligt vem som har råd, och vem som inte har det.

Det måste vara en självklarhet att skolan ska se till att alla barn har samma möjligheter att vara med på alla aktiviteter på studiedagar, klassresor och dylikt, utan att familjens ekonomiska situation får spela roll. Vi vuxna är skyldiga alla barn en rättvis och bra skolgång, där de får livsnödvändig kunskap och kan växa, känna glädje och gemenskap.

Läs gärna mer om vårt studiematerial i vårt pressmeddelande, eller ladda ned det från majblomman.se. 

Lovvärt initiativ i Tyresö förbättrar för kommunens barn

”Olika förutsättningar ska inte påverka eleverna i skolan” skriver tre ledande Tyresö-politiker på DN Stockholmsdebatt idag. Kommunen har antagit en policy om att skolan alltid ska skicka med eleverna matsäck på skolutflykter. Man undersöker också möjligheten att barn i årskurserna 4–6 som lever i familjer med försörjningsstöd ska kunna få en fritidscheck från kommunen för att kunna delta i fritidsklubbarnas verksamhet. Man avslutar sitt inlägg med ”I vårt Tyresö kan alla barn delta”.

Det visar att det finns en medvetenhet i alla politiska partier om de ekonomiskt utsatta. Alliansstyrda Tyresö tar nu ett lovvärt steg för barnens delaktighet i både skolgång och fritidsaktiviteter.