Göran Hägglund, KD: "Jag ska prata med landstingen om gemensamma regler för glasögonbidrag"

Först ut bland knattereportern Alma Genstedts intervjuobjekt är Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund, som Alma träffade i grönskan bredvid stora scenen i Almedalsparken.

Alma: Jag är Majblommans knattereporter och jag representerar alla barn i Sverige som behöver glasögon men som inte kan få det för deras föräldrar inte har råd. Socialstyrelsen har visat att det är väldigt orättvist i olika delar av Sverige. 

Tycker du att barn borde få gratis glasögon?

Göran Hägglund: Jag tycker att alla barn som behöver glasögon ska ha glasögon och jag tycker att det är viktigt att alla landsting bestämmer om regler som är så lika varandra som de någonsin kan vara mellan olika delar av Sverige.

Alma: Vad tänker du göra åt saken?

Göran Hägglund: Jag tänker prata med landstingen för att se om det går att hitta ett gemensamt regelverk som gör att de kan göra på samma sätt. För det är ju så att barn i Stockholm behandlas på ett visst sätt, medan om man bor i Skåne eller Västerbotten så behandlas man på ett annat. Och det vore väldigt bra om det kunde vara likadana regler var man än bor.

Alma: Vad tänker du säga till dem?

Göran Hägglund: Jag tänker säga till dem att jag tycker att det skulle vara bra om de kunde komma överens med varandra om hur reglerna ska se ut, så att man har lika överallt och så att man inte hamnar i det här att det är på ett sätt i ett län och på ett annat sätt i ett annat län.

Alma: Okej, tack!

Alma intervjuar partiledarna i Almedalen om glasögon till barn

Sedan nio år har Majblomman haft en knattereporter på plats under Almedalsveckan. De har intervjuat partiledarna om viktiga frågor för barn.

Majblommans knattereporter 2013 heter Alma Genstedt, är 11 år och går på S:t Hansskolan i Visby.

Hon intervjuar alla partiledarna under Almedalsveckan om vad de tycker om barns rätt till glasögon och att det är så olika regler i olika delar av landet.

Först ut måndag den 1 juli är Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund.

Här kan du ladda ned Majblommans rapport Skolbarns rätt till glasögon. Rapporten är gjord med hjälp av TNS-SIFO och visar bland annat att 10 000 av Sveriges skolbarn har fått avstå helt från glasögon för att deras föräldrar inte hade råd.

Socialstyrelsen kartlade på uppdrag av regeringen i maj 2013 hur landstingens regler för bidrag till glasögon för barn ser ut. De bekräftade det som Majblomman redan hade visat: barn med synnedsättning behandlas orättvist i Sverige (se förra blogginlägget).

Här finns Socialstyrelsens rapport Landstingens stöd till glasögon för barn.

Orättvist för barn som behöver glasögon

Nu har Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen bekräftat det Majblomman redan har rapporterat: skillnaderna mellan de olika landstingens stöd till barn som behöver glasögon är mycket stora. Barn med synnedsättning behandlas orättvist i Sverige.

Majblomman visade med hjälp av TNS-SIFO senast i mars 2012 att drygt 10 500 av alla skolbarn i Sverige hade fått avstå helt från glasögon för att familjen inte hade råd. Minst 16 000 skolbarn hade fått vänta i tre månader eller mer med att få glasögon på grund av att deras föräldrar inte hade råd.

Vi kartlade samtidigt hur landstingens glasögonbidrag såg ut, och Socialstyrelsen har nu gjort detsamma i sin rapport ”Landstingens stöd till glasögon för barn”. Stödspannet är orimligt stort: Barn upp till sju års ålder får i flera landsting hela kostnaden för glas täckta av bidrag. Stockholms landsting ger inget glasögonbidrag alls, såvida barnet inte har någon av de gravare synnedsättningarna som afaki (att ögat saknar naturlig lins), dubbelseende eller skelning.

Det varierar också stort vilka åldersgrupper som omfattas av stödet i landstingen. 5 av 21 landsting ger bidrag till standardglasögon till barn mellan 8 och 19 år, och beloppet varierar mellan 300 och 1 000 kronor.

Socialstyrelsen bekräftar även det vi visste om hur landstingen följer gällande lagstiftning: det finns stort utrymme för olika tolkningar. Det leder till den orättvisa situation vi ser idag. Men Socialstyrelsen utfärdar ingen vägledning för landstingen. De tycker att landstingen ska se över sina regler på egen hand.

Det ställs alltså inga nya krav på att orättvisan ska upphöra. 

Barn som lever i en familj som har ont om pengar och dessutom råkar bo i fel landsting får antagligen vänta ett bra tag till på att få hjälp med att se vad läraren skriver på tavlan i klassrummet. Hur länge ska de behöva vänta?

Förra året betalade Majblomman ut 1,1 miljoner kronor i bidrag till glasögon för barn. Ska det verkligen vara upp till Majblomman att barn får hjälp till synkorrigering?

• Hälso- och sjukvårdslagen säger att landstinget ska erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade. 
• Skollagen säger att skolan ska sträva efter att uppväga skillnader mellan barns förutsättningar att tillgodogöra sig undervisning. 
• Regeringen skriver i sin strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011–2016 att ”Höga förväntningar på alla barn, elever och vuxenstuderande är en viktig framgångsfaktor för goda utbildningsresultat. Undervisningens kvalitet ska vara avgörande för resultaten, inte personens eventuella funktionsnedsättning.”

Majblomman arbetar aktivt med att motverka utanförskap för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Vi uppmärksammar särskilt brister i välfärden för barn och när vi ser att lagar inte följs eller tolkas utifrån barnets bästa.

Vi har drivit frågan om skolbarns rätt till glasögon sedan mitten av 2000-talet, när vi noterade en ökning i antalet ansökningar om bidrag till glasögon. Vi började undersöka varför och ställde frågor till barn, föräldrar, lärare, tjänstemän och politiker.

Förutom de stora skillnaderna i stöd såg vi en betydande okunskap kring vilka regler som gäller och hur man ska hantera frågan om glasögon till barn. Olika funktionsnedsättningar behandlas olika – barn med hörselnedsättning får fria hjälpmedel medan de flesta barn med synnedsättning får bekosta hjälpmedlen själva. Detta trots att båda formerna av nedsättning är ett hinder för att barnet ska kunna följa med i undervisningen i skolan.

Sedan vi började driva frågan har det hänt en hel del i många landsting, kunskapen har ökat och glasögonbidrag har införts på flera håll. Men det finns mycket kvar att göra innan barn med synnedsättning får den jämlika hjälp de har rätt till.

Majblomman står på barnens sida och vi ger inte upp. Vi kommer att fortsätta driva den här frågan tills barn i Sverige har samma rätt till hjälpmedel och medicinsk behandling oberoende av föräldrarnas plånbok eller var de bor.


Läs mer:
Majblommans rapport Skolbarns rätt till glasögon
Socialstyresens rapport Landstingens stöd till glasögon för barn

Majblomman är alla barns blomma

Majblomman har de senaste dagarna följt diskussionen om sommarlägret på Galtarö. Vi har på flera håll fått kritik för att vi antas ha nekat ett barn plats på lägret på grund av att barnet har en ADHD-diagnos. Vi har också fått kritik för att vi säger emot oss själva.

Därför har vi gjort en noggrann genomgång av vår bedömning i det aktuella fallet och hur vi har kommunicerat kring det. Vi ser att vi på Majblommans Riksförbund har varit otydliga när vi har bemött reaktionerna och informerat om principerna för deltagande på lägret. Vi beklagar detta.

Vi håller nu på att arbeta för att det i all vår kommunikation ska vara helt glasklart vad det är som gäller för deltagande på Galtarölägret.

Efter vår genomgång känner vi däremot inte att vi har tagit ett felaktigt beslut om lägermedverkan. Det är dock fortfarande så att vi inte kan berätta om bedömningen som har gjorts, eftersom det skulle innebära att vi lämnar ut för mycket om den berörda familjen. Vi måste alltid skydda dem som lämnar känslig information till Majblomman.

I onsdags skrev vi på vår Facebooksida att vi inte har en generell regel om att neka barn med ADHD eller andra neuropsykiatriska diagnoser plats på lägret. Detta stämmer helt. Även ett barn med olika diagnoser eller funktionsnedsättningar kan delta och deltar på lägret om det går att ordna på ett bra sätt för barnet.

Majblommans läger på Galtarö har sin huvudsakliga inriktning mot barn som lever i en ekonomiskt och social utsatthet. För varje ansökan till lägret gör Majblomman en individuell bedömning. Det helt överordnade syftet är att utreda om barnet kan få den roliga lägerupplevelse som det är meningen att alla barn ska få på Galtarö. Det är bland annat viktigt att barnet klarar stora grupper, att barnet vid medicinering klarar den själv och att barnet också klarar den totala omställningen från de dagliga rutinerna som ett läger innebär.

Vi har också fått kritik för att vi inte är alla barns blomma. Det stämmer inte.

Majblommans läger på Galtarö är en unik verksamhet men också en mycket liten del i relation till alla andra bidrag vi ger till barn för sommarlovsaktiviteter. Till andra läger och kollo delade vi förra året ut 1,7 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär åtta gånger fler barn än de som åker till Galtarö. Alla medel delas ut med särskild hänsyn till barnets behov. Ytterligare 3,3 miljoner kronor delades ut för en mängd olika sommaraktiviteter tillsammans med familj och närstående. Totalt 5 miljoner kronor fördelades förra sommaren av Majblommans mycket kompetenta medarbetare och volontärer runt om i hela landet. 

Även de många kommentarerna från föräldrar som fått hjälp av Majblomman talar sitt tydliga språk.

Helt plötsligt är de överallt - barnen som säljer majblommor!

Tisdagen den 16 april är det premiär för Majblommans årliga insamling. Under två intensiva veckor kommer barn över hela landet att sälja majblommor, så ladda fickorna med kontanter. Målet är att överträffa förra årets insamling som slutade på över 53,6 miljoner kronor. Pengarna går till att hjälpa barn i ekonomiskt utsatta familjer.

Helt plötsligt är de överallt – barnen som säljer majblommor. Majblomman är utan tvekan ett av våra käraste vårtecken. Men blomman är mer än så - tack vare den kan barnhjälpsorganisationen Majblomman arbeta för att ekonomiskt utsatta barn i Sverige ska få det lite bättre, bland annat genom att dela ut bidrag till enskilda barn.

Vi spelar in en premiärshow i Stockholm som direktsänds över webben så alla barn i hela landet kan se den. Efter premiärshowen lär du träffa på majblommesäljarna. De är hjältarna i Majblomman så bekräfta och uppmuntra dem gärna i deras ambition och omtanke om andra.



Förra året samlade vi in 53,6 miljoner kronor
och lite drygt 80 procent gick till Majblommans ändamål.

Vi får årligen in tiotusentals ansökningar från familjer som söker pengar för sina barns räkning. Ofta handlar det om sådant som de flesta av oss tar för givet. Det kan röra sig om kläder, glasögon, en cykel, fritidsaktiviteter. Med ett bidrag från vår insamling kan barnen vara med och dela gemenskapen med sina kompisar i skolan och på fritiden. De får uppleva att det finns vuxna i deras närhet som förstår just dem.

Genom Majblommans 650 lokala Majblommeföreningar delar vi ut bidrag till enskilda barn som lever i en ekonomiskt utsatt familj. Det kan handla om en cykel, glasögon, kläder och skor, aktiviteter på sommarlovet, terminsavgift och utrustning till fritidsaktiviteter och mycket annat som gör att barnen kan dela gemenskapen med sina kamrater i skolan och på fritiden. Majblommepengar till barn och skolor eller föreningar som deltar delades också ut. Totalt uppgick dessa bidrag till 29,9 miljoner kronor förra året.

Genom Majblommans riksförbund arbetar vi med att driva de frågor som uppmärksammas i de lokala bidragsansökningarna. Ansökningarna ger en tydlig och aktuell bild av hur det är för många barn i Sverige. De frågor som nu är aktuella för Majblomman är problemet med dolda avgifter i skolan, att skolbarn med nedsatt syn inte får glasögon som ett hjälpmedel samt att många barn är utan organiserad omsorg och meningsfulla aktiviteter under sommarlovet. Vi delar ut ett kostnadsfritt studiematerial till alla skolor för att öka kunskap om villkoren för barn som lever i ekonomisk utsatthet. Vi ger bidrag till forskning och driver sommarverksamhet på Galtarö för barn från hela landet. Totalt uppgick dessa bidrag till 13,4 miljoner kronor.

I år kostar den lilla blomman 20 kr, klisterdekalen 20 kr, kransen 40 kr och pinsen 60 kr. Köp den och bär den med stolthet!

EU-statistik förändrar inte situationen för barn i ekonomiskt utsatta familjer i Sverige

”Sverige har lägst andel allvarligt materiellt fattiga i EU”. Så löd rubriken på ett pressmeddelande från Statistiska Centralbyrån i måndags och det utgick från färsk statistik från EU. I Sverige, och Luxemburg, lever drygt 1 procent av befolkningen i allvarlig materiell fattigdom. En person i allvarlig materiell fattigdom har inte råd med minst fyra av nio saker som exempelvis att kunna betala oförutsedda utgifter, att kunna betala sina skulder eller att åka på semester en vecka om året. Det här har uppmärksammats av bland annat Sveriges Radio, Sydsvenskan och Uppsala Nya Tidning.

Det finns de som inte ser nyanserna utan tar den här typen av statistik som intäkt för att fattigdom, och hur den drabbar barn, är ett så marginellt problem i Sverige att vi inte behöver prata mer om den saken. Inget kunde vara mer fel. Det är en gång på sin plats att påminna om att vi måste se till vad som är standard i Sverige, vad som skapar utanförskap för barn här, och lyfta fram det relativa fattigdomsbegreppet. Vad det innebär att inte ha råd med fritidsaktiviteter eller att hänga med kompisarna på bio, gå i för små kläder eller inte se för att man saknar de glasögon man behöver. Att helt enkelt vara utanför och få sämre förutsättningar för sin skolgång. För en del av de här barnen är det dessutom, i längre eller kortare perioder, också värre än så. Man kanske inte kan äta sig ordentligt mätt hemma, eller vara säker på att föräldrarna har råd med att betala hyran eller hämta ut mediciner. Barn tar ansvar och barn oroar sig. Det är välkänt sedan många år tillbaka hur folkhälsan påverkas av att man lever i ekonomiskt utanförskap som barn. Fattigdom får konsekvenser, både på lång och på kort sikt, för samhället och individen. 

Och om fattigdomen inte är så omfattande – då har vi väl också råd att bekämpa den?

Årets majblomma – trots ljuva pasteller en blomma med kraft att hjälp

Idag på morgonen avslöjades färgerna i årets majblomma under en festlig ceremoni på Johannebergsskolan i Göteborg. Det var massor av barn på plats förstås, och vi hade smyckat skolans matsal med ballonger i årets färger. Det är alltid lika roligt att få presentera årets blomma! I slutet av vintern behöver man påminnas om att våren kommer så småningom. Och det är inte minst ett viktigt tillfälle att berätta om den nytta Majblomman gör för barn runt om i Sverige och lyfta fram Majblommans hjältar – alla de barn över hela landet som deltar i insamlingen varje år.

I år är Majblomman ljusblå, ljuslila och gyllengul och precis som tidigare år är den skapad av barn. Insamlingen börjar den 16 april då barn över hela landet säljer Majblommor under två veckors tid.

Svenska Moderådet har del i processen att ta fram årets Majblomma. Utifrån de tusentals förslag som barnen skapat väljer moderådet ut ett tiotal finalister som barnen får rösta bland. Så här beskriver Lotta Ahlvar, vd för Svenska Moderådet, årets Majblomma:

”Årets majblomma är en dröm i pastell, som en smällkaramell från 50-talet. De moderiktiga ljust lila och blå tonerna förstärks i sin ljuvhet av en lite tuffare gul pistill som påminner om vårsolen.” Det är väl en bra beskrivning!

Våra 650 lokala Majblommeföreningar gör ett fantastiskt jobb med att organisera insamlingen och fördela bidrag. Och insamlingen ökar varje år, men vi vill kunna hjälpa ännu fler barn. Därför jobbar vi nu med att entusiasmera ännu fler skolor och barn att delta i insamlingen. Förutom att man gör en viktig insats är insamlingen en konkret pedagogisk handling i skolans värdegrundsarbete. Klassen och barnen får dessutom behålla en andel av pengarna, och kan använda dem till att göra något extra i skolan.

Majblommans volontärer runt om i landet möter barn som lever i ekonomisk utsatthet och inte alls har samma möjligheter i livet som sina kompisar. Därför är också snabba insatser, som Majblomman kan hjälpa till med, otroligt viktiga för att hålla hoppet och glädjen uppe hos barnen.