Barns rätt till utbildning

På pappret är det tydligt att skolgången ska vara gratis i Sverige. Enligt skollagen får det förekomma enstaka situationer under läsåret där en obetydlig kostnad får tas ut av eleven. Men vad som är en obetydlig kostnad är inte definierat utan här är det fritt fram för egen tolkning, vilket också görs. Och långt ifrån alla kommuner har en policy för hur avgifter i skolan ska hanteras.

Smärtgränsen för ”obetydlig kostnad” går vid 20 kronor
Det är bekymmersamt att många kommuner och skolor fortfarande är omedvetna om problematiken. Majblomman har − med hjälp av undersökningsföretag − ställt frågor direkt till föräldrar med barn i grundskolan för att få en uppfattning om hur de ser på avgifterna i skolan. Det visar sig då att smärtgränsen för många barnfamiljer går redan vid 20 kronor.

Skolinspektionens syn på obetydliga kostnader stämmer inte med föräldrarnas
I mars 2009 publicerade Skolinspektionen informationsbladet ”Bedömningar av avgifter i skolan”. Där konstateras att: ”Det inte är förenligt med skolans värdegrund och principen om lika tillgång till utbildning att vissa elever av kostnadsskäl ska behöva avstå ifrån inslag i utbildningen.”
Skolinspektionen har rätt i detta, men däremot undrar man vad som gick fel när skolinspektionens uppfattning är att avgifterna i grund- och gymnasieskolan kan uppgå till följande belopp:
• 700 kr för läromedel, inklusive miniräknare, i gymnasial utbildning
• 300 kr för en studieresa
• 100 kr för ett studiebesök
• 100 kr för aktiviteter kopplade till idrott och hälsa (friluftsdag)
• 100 kr för klassresa en termin (frivillig schablonsumma i förväg)

Skollagen måste följas och de dolda avgifterna skrotas
För många föräldrar är de dolda avgifterna i skolan både för höga och orimliga. Frivilliga insamlingar, som loppmarknader, är tillåtna och utgör ibland ett gott inslag i verksamheten genom att eleverna samarbetar. Insamlingar av ofrivilligt slag är däremot inte tillåtna. Men det är inte ovanligt att skolorna tar sig runt lagstiftningen. Det kan handla om att erbjuda kostnadsfria alternativ vid idrottsdagar eller insamlingar där alla föräldrar förväntas betala ett lika stort belopp är ofta förekommande. Lika vanligt är det att ”frivilliga” föräldraföreningar organiserar och betalar aktiviteter.
Dålig privatekonomi är inget som skolföräldrar vill skylta med. Det är därför inte ovanligt att barn till föräldrar med dålig ekonomi sjukskrivs istället för att följa med på olika avgiftsbelagda skolaktiviteter. Landets samtliga skolor och kommuner måste ta sitt ansvar för att följa skollagen så att vi får bort de dolda avgifterna som drabbar de ekonomiskt mest utsatta familjerna hårdast.

Malmö stad är ett gott exempel som nyligen förbjöd avgifter i skolan.

Läs mer i Majblommans rapporter